AIK-Valencia 0-1
Valencia segrade på Råsunda i en relativt spänningslös match.
En mäktig inramning, med svenska mått mätt, mötte de båda lagen på Råsunda. AIK-klacken hade arrangerat ett mycket vackert tiffo som slog de mesta jag sett i år.
Snabbt fick man också sin misstanke om att Valencia skulle spara så många spelare som möjligt bekräftad. Spelare som Aimar, Cañizares, Curro Torres, Albelda och Vicente vilade alla under dagens match med undantag för Pablito och Curro som gjorde inhopp i den andra halvleken. Samtliga är landslagsspelare av yppersta klass, men laget som ställdes på plan från start var inget blåbärsgäng.
Anförda av Baraja och Carboni började Valencia matchen ganska långt ner i banan. AIK fick chansen att dominera från start och skapade också den första farliga målchansen. En frispark från ca 30 meter lyftes in i straffområdet av Kah. Där mötte Stefan Ishizaki med ett tillslag och tvingade Palop till att dyka ned mot sin vänstra stolpe och tippa bollen till en hörna.
Efter en resultatlös hörna började Valencia rycka upp sig något. En riktigt farlig målchans skapades av Oliveira som sprang igenom AIK-försvaret och avlossade sin kanon. Håkan Svensson i målet tvingades göra en hyfsad reflexparad och AIK kunde rensa.
Under resten av halvleken presterades inget av den högre skolan och båda lagen verkade vara för defensivt inställda för att riktigt vilja skapa något framåt. Tempot var alldeles för lågt från båda sidor men jag tror också att det var ett medvetet drag från Valencias sida. Givetvis vill man få ner tempot och locka upp ett lag ur sina positioner om man backar hem så som AIK gjorde. Dock sålde sig inte AIK direkt och därför blev det väldigt tillknäppt. Extra beröm till den duktige Derek Boateng på AIKs mittfält som gjorde lite som han ville under första halvleken. Även Kah visade goda intentioner. I Valencia kan det också rapporteras att Sissoko visade sig vara en positiv överraskning. Genom sin styrka och blick för spelet var han dominant på Valencias mittfält. Canobbio kom bort lite på kanten och fick inte alls till det. Likadant för Rufete som inte var allt för het ute på högerkanten. Dock visade han att det finns mer att hämta genom att glänsa till stundtals.
0-0 var ett mycket rättvist resultat i halvtid.
Andra halvlek
Desto större var förändringen efter halvtidsvilan när båda lagen klev in på planen igen. Inga byten hade gjorts men det verkade ha blivit en hel del taktiska förändringar. Valencia tog över totalt och pressade ner AIK i Håkan Svenssons knä. Periodvis fick AIK inte ens låna bollen då Los Chés effektivt rullade upp gnagarna. Valencia hade helt ändrat inställning och gick nu för seger istället för att försöka säkra en poäng, vilket verkade vara fallet i första halvleken. Om sedan Richard Money hade någon taktik över huvud taget är svårt att säga. AIK spelade rent utav huvudlöst i den andra halvleken. Jag fattar inte grejen med att backa hem med hela laget om man skall vinna eller åtminstone göra ett ärligt försök till att ta sig vidare. På Mestalla kommer ju inte AIK att ha en chans och de vet nog de flesta.
Till AIKs försvar kan man väl säga att de faktiskt kanske inte berodde på taktiskt upplägg utan de var helt enkelt utspelade. Men man tycker ändå att en grundtanke i spelet borde finnas kvar även om man blir nedpressad, för faktum är att AIK inte var helt chanslösa när de väl pressade Valencias oinspelade backlinje. Framför allt Navarro hade problem med att stoppa sina markeringar.
Ett bra exempel på det är AIKs snabba kontring som höll på att resultera i ett ledningsmål. Kah bröt in från kanten och fick just Navarro emot sig. Den sistnämnde bakade dock bara och lät Kah avlossa sitt skott. Kanske inget märkvärdigt i styrka men placeringen var desto bättre. Bollen skruvade sig mot bortre hörnet men Palop var beredd och gjorde en superb räddning. En av två matchavgörande räddningar från vår egen "super-sub" som alltid är lika bra när han ersätter Cañi.
Efter Kahs vassa avslut var det Valencia som tog tillbaka kommandot. Carboni drev upp bollen längs kanten efter ett vackert passningsspel i mitten. Juan Sánchez möter och får bollen av italienaren och vänder upp. Han kollar upp och ser Oliveira som gör en strålande löpning inne i straffområdet. Sánchez vrickar in bollen mellan oförstående Björck och Sundgren som sedan bara kan se på när Oliveira smäller upp bollen i nättaket förbi Håkan Svensson.
ledningen för gästerna känns välförtjänt trots att Valencia tidigare inte skapat några direkt heta målchanser. Men fotboll handlar om att sätta sina chanser och det är något utav Valencias specialitet.
Målet inspirerar AIK till att samla mod och kraft till en liten motoffensiv. Liten men också mycket farlig. AIK trycker på och slår in en boll in i Valencias straffområde. Bollen studsar rakt ut ur straffområdet där Ishizaki står och väntar. Han klipper till på halvvolley och får till en nästan perfekt bollbana. Nästan perfekt eftersom Palop gör en fantomräddning uppe i krysshöjd och tippar bollen ut till hörna. Otroligt hur han når den. Mycket bra också med tanke på att han stått nästan hela matchen utan något att göra.
Hörnan som följer blir farlig när Palop hamnar lite ur position efter en misslyckad utboxning men det öppna målet som bjuds Kah är inte öppet nog. Kah bränner bollen över målet på en helvolley.
Matchen dör igen då Valencia åter en gång lyckas dämpa tempot och ställa in det efter eget behov. Byten för att säkra ledningen görs och ut går Rufete samt Sánchez och de ersätts av Curro Torres och Aimar. Senare kommer också unge Albiol in istället för Oliveira.
I det här läget av matchen, med ca tjugo minuter kvar, kan man tycka att AIK - som uppenbarligen förmådde skapa chanser - borde satsa framåt men de gör raka motsatsen. De slår vakt om sitt 1-0 underläge.
Okej tycker Valenciaspelarna och spelar av matchen som slutar 0-1.
Summering
En ganska tråkig tillställning men hade man förväntat sig något annat befann man sig på helt fel arena. Det var för min del ganska givet på förhand att Valencia skulle spela ett ganska destruktivt spel och inte bjuda på något.
För de som vill se kul fotboll råder jag att följa returmötet på Mestalla om de kan (lär förmodligen bli Malmös hemmamatch mot Sporting som visas). Då kommer nämligen AIK att få känna på vad Valencia egentligen går för.
Borta bra men hemma bäst som man säger.
¡Amunt Valencia!
Dagens Valencialirare:
1: Palop - Åter en gång visar han upp sin storhet genom att vara som bäst när han väl får chansen. Har i stort sett inget att göra under hela matchen men står ändå för två fenomenala räddningar som räddar tre poäng. Tre poäng även till Palop.
3p
2: Sissoko - Gjorde ett enormt arbete på mitten och stångades hela tiden med Boateng och Kah. Förstörde gång på gång AIKs försök till uppspel genom hög press.
Albelda-klass säger allt om hans insats.
2p
3: Oliveira - Löpte ivrigt hela matchen och försökte skapa luckor både åt sig själv och sina lagkamrater. Blir också matchvinnare med sitt distinkta avslut.
1p
