Frölunda - Luleå
Dags att repa sig
Efter det minst sagt pinsamma debaclet i Champions League i tisdags är det dags för ny match i ligaspelet, denna gång mot betydligt mindre namnkunnigt motstånd än Londonlaget som slog ut oss. Lyckas Valencia glömma bort kräftgången och ineffektiviteten de visade mot Chelsea? Kommer de lyckas ta sig i kragen och visa att det endast var en engångsföreteelse? Upp till bevis!
Det har varit en bedrövlig vecka för valencistas, där den undermåliga prestationen i europaturneringen fortfarande gnager, där scenerna från matchen fortfarande spelas upp i våra huvuden. Hur kunde det gå så fel? Är vi inte bättre än så här?
Klart är att grundsynen på det kära Valencia skakades om en del under den matchen, inte för att man funderar på att sluta heja på laget, absolut inte, utan för att man börjar fundera på om Emerys lag verkligen är tillräckligt bra. Tillräckligt bra för att spela högre upp än i ett CL-gruppspel, tillräckligt bra för att kunna utmana ett topplag från en annan liga, tillräckligt bra för att kunna aspirera på titlar.
Jag vet ärligt talat inte. Det vi fick bevittna i tisdags må ha varit en väldigt dålig dag för Valencia, men det var verkligen alldeles alldeles för låg nivå. Sällan man ser ett lag vara så passivt, så idéfattigt, så viljelöst. Adjektiven kan fortsätta hagla om man så vill.
Det är såklart besvikelsens fel, jag och alla andra ville ju så mycket, vi ville verkligen att de skulle ta sig vidare, att de skulle visa resten av kontinenten att ”vi är på gång”, att visa att fler spanska lag än engelska är vidare till slutspelet, att visa upp en bländande, fantastisk valenciansk fotboll.
Allt det uteblev, och istället fick vi se en av de sämsta matcherna det östspanska laget någonsin presterat.
Alla lag har dåliga dagar, alla lag lyckas någon gång falla på målsnöret, inget att säga om det. Men det som mest stör är sättet man gör det på. Att förutom ett stolpskott och det första skottet på tre år från Albelda inte producera någonting framåt, att inte vilja producera någonting, att inte försöka producera någonting… det är pinsamt.
Det är svårt att veta varför det blev som det blev. Är det fel på Emerys agerande? På spelarnas icke-existerande vinnarskallar? Omöjligt att veta, vi kan bara döma utefter det vi ser och på så sätt så är det väl antagligen fel på allting, från ledning till materialare.
Självklart är det inte så, och laget har en chans att bevisa detta redan imorgon, i skuggan av El Clásico som spelas direkt efteråt.
Real Betis står för motståndet borta på Benito Villamarin. Ett Betis som började ligan bra, med fyra raka segrar, och sedan dippade rejält med sex raka förluster. Och det ska sägas att dessa inte tillkom mot de högre rankade lagen (undantaget Real Madrid) utan det var uddamålsförluster mot Rayo, Espanyol, Racing etc.
November månad var inte mycket att hurra för med endast en inspelad poäng på tre matcher. Även den senaste matchen mot Osasuna slutade med förlust, 2-1 på Reyno de Navarro. Summa summarum placerar hemmalaget sig på en inte särskilt hedrande 17:e plats, med endast 12 inspelade poäng
.
Ifrågasatte tränaren Pepe Mel är dock optimistisk inför matchen mot det manglade Valencia, och säger att de kommer utnyttja motståndarlagets förlust i tisdags och påföljande besvikelse så mycket som möjligt. Hur detta ska gå till rent praktiskt vet jag inte.
Matchen imorgon kommer även fungera lite som en scoutning från Sevillalagets sida, då de sen en tid tillbaka flörtat lite försiktigt med Aduriz och Ricardo Costa. Garanterat är dock att de inte lär bli säkert imponerade av den senare då han inte kommer spela. Får inte Aduriz utökad speltid under resten av säsongen lär de göra närmanden och höra sig för om hur han skulle ställa sig till en eventuell flytt söderut i sommar. Costa kan följa med redan i januari, vilket även känns ganska realistiskt.
Samtidigt har Valencia försökt slå ihop sina påsar med Ajax om unge Van der Wiel. Förhandlingarna med högerbacken har givit resultat, det är endast klubben som måste gå med på inviten också. Holländaren antydde nyligen intresset för den spanska klubben, och berättade lite generat även att han faktiskt börjat pluggat spanska också.
En transfer blir mer och mer trolig för varje dag, och jag vågar ge min vänstra arm på att han kommer ansluta till Los Ché under sommaren, efter VM.
Med sig till Sevilla har coach tagit med sig följande spelare:
Målvakter: Guaita, Alves
Backar: Bruno, Barragán, Ruíz, Dealbert, Mathieu
Mittfältare: Albelda, Topal, Tino, Pablo, Feghouli, Parejo, Banega (!), Piatti
Anfallare: Jonas, Aduriz, Soldado
Efter ett par veckors frånvaro tror jag det är dags för Guaita att göra comeback, och detta är ett perfekt tillfälle för den Valenciafödde att testa sin form mellan stolparna. Vi ser även att Miguel fortfarande lämnas utanför truppen och att Banega är tillbaka efter fyra veckors skadefrånvaro.
Jordi Alba och Rami missar matchen pga avstängningar.
Jag hoppas och tror på att Unai gör en del förändringar i startelvan jämfört med sist, speciellt med tanke på Mathieus mer än undermåliga spel, Banegas återkomst och Feghoulis hysteriska spelglädje.
De grön-vit randiga ställde upp med följande lag i förlustmatchen mot Osasuna
- Casto
- Isidoro Mario Dorado Nacho
- Matilla Cañas Salva Sevilla
- Jonathan Pereira Roque Santa Cruz
På pappret har Valencia att bättre lag som utan tvekan bör vinna imorgon, trots den tuffa hemmapubliken, och ska man referera till matchen i tisdags så kommer det som står på pappret visa sig även ute på plan. Det är dock Valencia vi talar om, man vet aldrig var man har dom, så jag är rätt feg och väljer att tro på en jämn match som slutar med en uddamålsseger för Los Ché, och fortsatt kräftgång för Joaquins gamla klubb.
Dags att rycka upp sig! Amunt!
När? Lördag 10/12 kl. 20.00
Var? Estadio Benito Villamarin
Vad? Omgång 16 av La Liga
TV? Ja, Canal Plus Fotboll 19.55