Ett uddlöst Valencia inledde med ett kryss mot slagpåselaget Genk

Matchen i Belgien igår kväll skulle vara ett slags genrep inför mötena med Chelsea och Bayern Leverkusen. Vi är nog eniga om att Valencia inte imponerade, som nu får en betydligt tuffare väg mot slutspelet i världens finaste klubblagsturnering.

Vi var många som räknat in tre poäng på förhand. Matchen på Cristal Arena skulle bara spelas hem, precis som det gjordes med bravur i Turkiet för ett år sedan.

Tyvärr påminde kampen mer om Valencias bortamatch i Glasgow förra hösten, d.v.s. krampaktigt, slarvigt och en fantastiskt hemmapublik som gjorde allt vad de kunde för att få Valenciaspelarna ur balans. Att vinna sådana matcher är ett måste om man vill gå långt i Champions League. Det finns inte utrymme för misstag. Unai Emery får istället, redan nu, sikta in sig på andraplatsen och därför var det tur att Chelsea slog tyskarna på Stamford Bridge igår.

Om två veckor fungerar förhoppningsvis Champions Leaguehymnen på Mestalla. Då är det nämligen dags för en ny bagatell mot engelsmännen (som orättvist slog ut Valencia i kvartsfinalen säsongen 2006/2007) samtidigt som Leverkusen tar emot lilla Genk på Bay Arena. Att redan nu kalla onsdagen den 28 september för en ”ödeskväll” är kanske att ta i, men på grund av det pinsamma 0-0 resultatet som Valencia bjöd på i Belgien har los Ché inte råd med fler onödiga poängtapp. Att slå ett pånyttfödd Chelsea med Mata i spetsen är en av de svåraste uppgifterna som finns i fotbollsvärlden. Men Valencia måste försöka för att slippa minnas den mörka kvällen i Genk…

Men hur var matchen mot belgarna då? Jo, precis som väntat tog Valencia omgående hand om spelet, men utan att skapa några riktiga farligheter. Planens gigant, Ever Banega, var egentligen den enda spelaren i los Ché som var riktigt bra. Han som i somras var på väg bort från Valencia har tagit över kommandot på Valencias mittfält och äntligen visade argentinaren att han skall vara en startspelare i Unai Emerys lagbygge.

Bredvid sig hade Ever en Mehmet Topal som såg ovanligt vilsen ut på sin defensiva mittfältsposition. Jag kan mycket väl tänka mig två playmakers på det defensiva mittfältet i matcher där Valencia ska föra spelet samtidigt som motståndarlaget mest är intresserat av att maska till sig ett 0-0 resultat. För det var märkbart att kreativiteten saknades i Tino Costas och Jonás frånvaro. Visst gjorde Dani Parejo en godkänd insats som ankare bakom Soldado, men ingen kan förneka avsaknaden av de båda Sydamerikanerna.

En spelare som vanligtvis skapar oreda hos motståndarlaget hade en hemsk afton i Belgien. Jag syftar förstås på fransmannen Sofiane Feghouli som inte hade många rätt på Cristal Arena. Varken dribblingarna, inläggen eller passningarna innehöll någon vidare kvalité och han måste ha varit riktigt bra på träningarna innan matchen, annars vore det en gåta varför en så uddlös spelare som Feghouli fick starta i Champions League. Jag har hela tiden förespråkat Sergio Canales på högermittfältspositionen då både Pablo och nämnde Feghouli håller världsklass i låg lägstanivå. Sergio Canales är identisk David Silva i sin spelstil. Silva har som bekant en fri roll ute till höger i City och det skulle vara mycket intressant att se Canales i en sådan position.

Närmast att måla för Valencia var varken Soldado, Banega eller den vindsnabba Piatti. Istället var det Adil Rami som så när slog till med ett drömmål, men dessvärre slog hans saxsparksbomb nästan sönder ribban. Även Dani Parejo hade ett par fina möjligheter att spräcka Laszio Köteles nolla, men vare sig hans mästerliga frispark eller hans närskott från passning av Soldado ville leta sig in i nätmaskorna. Matchen slutade 0-0, ett resultat som fick hemmaspelarna, tränarna och fansen att vråla av lycka. För dem är tisdagen den 13 september ett historiskt ögonblick, för Valencia ett datum som snabbt ska suddas ut. I returen på Mestalla den 23 november lär belgarna inte ha en chans. Belgarnas fans var nämligen i särklass Genks viktigaste pjäs igår då de ställde till med en riktig fest som varade i över 90 minuter. Valencia verkar tyvärr ha en tendens att vika ner sig i tuffa bortamatcher då varken bortafighten mot Glasgow Rangers eller mot Schalke 04 på Gelsenkirchenstadion strålade av briljans. I så fall lär även matchen på Bay Arena i slutet av oktober orsaka problem då tyskar är mästerliga på att skapa bra tryck på läktarna… Då måste Valencia klara av det, annars kan laget glömma någon framgång i ”den jävla Champions”.

Jag skrev i en krönika för inte allt för länge sedan att Valencia mycket väl kan stå på Allianz Arena i maj för att ta emot den finaste pokalen som finns inom klubblagsfotbollen, det ända som behövs är lite hjälp på traven. Som det ser ut nu verkar det som att Banega & co får be sin heliga Maria om betydligt mer hjälp än vad jag först trodde var behövligt…

Spelarbetyg Valencia

Diego Alves 6: Var stabil matchen igenom och gjorde en riktigt läcker TV-räddning i den andra halvleken. Unai Emery förfogar verkligen över två fantastiska målvakter.

Miguel 6,5: Portugisen har fått en ordentlig nytändning sedan misstankarna mot en skottlossning i Lissabon läckt ut. Det såg ut som att nr 23 i Valencia skulle bli ledig i somras. Den tillhör fortfarande Miguel och som han sprang och slet igår lär det dröja innan hans tröjnummer annonseras som oreserverad.

Adil Rami 6: Styr och ställer i Valencias backlinje, med bravur ska tilläggas. Igår drog han visserligen på sig en kostsam varning men konstsparken var bara det värt ett bra betyg.

Victor Ruiz 5: Utmärkte sig inte något speciellt utan lät Rami bestämma det mesta. Den nyinköpta mittbacken gjorde dock inte bort sig på något vis och ska vara nöjd med sin insats.

Jeremy Mathieu 5: Var, liksom sin vänsterkollega Piatti, pigg i den första halvleken men mattades av i den andra. Slog bort ett par passningar i slutet vilket drar ner betyget.

Mehmet Topal 4,5: Var inte alls sig lik och fick dessutom ont i axeln efter att ha halkat i upptakten av den andra halvleken. Borde ha bytts ut.

Ever Banega 7,5: Matchens lirare låg bakom det mesta i Valencias anfallsväg. Briljerade med sina kvicka fötter och slog många läckra passningar.

Sofiane Feghouli 4 (ut i minut 69): En riktigt usel insats av fransmannen. Fick förvånansvärt chansen från start och borde, liksom Oscar Wendt i Ungernmatchen, ha bytts ut i paus.

Dani Parejo 5,5 (ut i minut 74): Stod för en helt okej insats där hans läckra frispark, som smet precis utanför målramen, är mest ihågkommen.

Pablo Piatti 5,5 (ut i minut 79): Var en av få ljusglimtar i den första halvleken som med sin speed ständigt var ett hot för belgarna. Försvann helt i den andra och borde ha bytts ut tidigare mot Canales.

Roberto Soldado 6: Lagkaptenen slet och försökte på topp, men var lite väl ensam. Var nära att nå fram på en boll i en första halvleken. Var dock ständigt ett orosmoment och kunde mycket väl ha gjort ett mål.

Avbytare

Pablo Hernadez 5,5(in i minut 69): Borde ha spelat istället för Feghouli. Visade prov på sin snabbhet när han gång på gång utmanade sin ytterback.

Aritz Aduriz (in i minut 74) och Sergio Canales (in i minut 79) spelade för kort tid för att betygsättas.