Inhoppande Pablo syndabock

Valencia och Athletic Bilbao delade på poängen när lagen spelade 1-1 på Mestalla. Det såg länge ut som att baskerna skulle få med alla tre poängen efter att Iker Muniain skjutit ledningsmålet för de rödvitrandiga 18 minuter före full tid. Men till slut, efter alla missade Valenciachanser, lyckades Soldado kvittera med en minut kvar av ordinarie speltid. Ett slutresultat som Bilbaotränaren Marcelo Bielsa ska jubla över.

För det var spel mot ett mål i den andra halvleken och vi satt egentligen bara och väntade på det förlösande ledningsmålet för los Ché. Men istället var det Athletic Bilbaos Muniain som nätade för bortalaget, framspelad av den nyss inbytte Pablo Hernandez (!). Mehmet Topal spelade upp bollen på Pablo på egen planhalva som bara skulle slå den vidare ut till Miguel på högerkanten, men istället fick Pablo snedträff och serverade Bilbaoynglingen en perfekt passning bara metrarna utanför straffområdet. 1-0 var ett faktum och det dröjde inte många sekunder innan kameramännen zoomat in den olycklige.
 
 
Men vi tar det hela från början. Valencia hade idag möjligheten att haka på i toppen då Malaga, Barcelona, Sevilla och Atletico Madrid tappat poäng i helgen. Unai Emery och hans manskap var dessutom oerhört revanschsugna efter fiaskot i Leverkusen samt det dråpliga poängtappet på Mallis förra helgen. Att slå baskerna ikväll var därför ett jätteläge att få upp självförtroendet en aning. Det var dessutom nästan på dagen ett år sedan som Bilbao besegrades med 2-1 på Mestalla efter Valencias bästa match för säsongen. Att något liknande skulle ske ikväll kändes på förhand rätt långsökt då Valencia som nämnts underpresterat på sistone. Dessutom saknades avstängda Adil Rami som visades ut efter matchen mot Mallorca.
 
Men det började bra, riktigt bra. Efter fyra minuter hade Topal och Canales avlossat ett varsitt skott millimetrarna utanför Iraizoz högra stolpe. Men från en blixt från klar himmel låg bollen i mål bakom Vicente Guaita. Men målet dömdes felaktigt bort för offside. Valencia kunde tacka högre makter och fortsatte att trycka på för ett ledningsmål. Efter 25 minuter var det nära då Roberto Soldado föll innanför straffområdet efter att ha dragits i tröjan av sin hemliga beundrare, Fernando Amorebieta, som vid flera tillfällen försökt slita av Valenciakaptenens svettiga matchtröja. Soldado ramlade dock efter att baskern släppt famntaget om honom och istället varnades anfallaren. Ett beslut som fick honom rasande. Detta blev egentligen baskernas vändpunkt. För den dryga kvarten som återstod av den första halvleken dominerades av bortalaget och precis som vid den felaktiga offsideavvinkningen kunde Valencia tacka gudarna för att Llorentes stolpnick inte styrdes in via Guaitas rygg, utan att Valenciakeepern turligt fick den utanför målramen.
 
Det var riktigt oroande att se Valencias sista kvart i den första halvleken och det var inte svårt att hitta liknelsen med Leverkusenmatchen; Valencia hade övertaget till en början, men föll tillbaka och lät motståndarna komma in i matchen. Men den sista farligheten fick Valencias Jonás som bjöds på ett gratisläge när Bilbaomålvakten Iraizoz rensade rakt i gapet på den pigga brassen som fick öppet mål från ca 25 meter, men halvvolleyträffen träffade stolpen.
 
Tråkigt för Valencia var att Sergio Canales tvingades utburen på bår i slutet av den första halvleken. Supertalangen befaras ha ådragit sig en meniskskada och imorgon väntas läkarteamet ge ett slutgiltigt besked hur länge han blir borta. Pablo Piatti fick ersätta på vänsterflanken och var pigg matchen igenom.
 
Marcelo Bielsa drabbades även han av skador i sitt lag. Den största av dem alla, Fernando Llorente, kom aldrig ut till den andra halvleken då han tog sig åt knäet ett flertal gånger i den första halvleken.
 
Bilbao verkade skakat av Llorentes utgång, för laget var inte heller på hugget när den andra halvleken startade. Inte ens minuten var spelad när Mathieu kom forsande på kanten och överlappade med Piatti. Fransmannens inspel nådde Soldado som medvetet släppte bollen förbi sig vilket öppnade för Jonás som lyckades skjuta över från fem meter. Det var synd om de stackars baskerna som tvingat sig göra alla tre byten efter bara 57 minuter spelade. Valencia trummade på mot Bilbaos mål och det var bara en tidsfråga när Valencias mål skulle komma. Fernando Amorebieta misslyckades som sagt med försöket att slita av Soldados tröja i den första halvleken, men i den andra var han närmare att lyckas. Efter en fast situation fick Valencias nia bollen felvänd, han kämpade och slet för att komma runt en galen halvvenezuelan som gjorde allt för att visa vilken potential han har som rugbyspelare. För det var rugby som han spelade mot Soldado i den situationen och det är en gåta att varken domare Carlos Clos Gomez eller den assisterande såg det.
 
Bara minuterna senare kom det avgörande ögonblicket i matchen. En för dagen alert Sofiane Feghouli fick förvånansvärt lämna plats åt Pablo Hernandez. Ett märkligt byte då Feghouli ständigt var ett orosmoment på högerkanten medan PH gjort en slät figur i Tyskland dagarna tidigare. Det är lätt att vara efterklok, men jag hade föredragit att byta in Tino Costa och tagit ut Mehmet Topal vars egenskaper inte var behövliga då baskerna stod parkerade i sitt straffområde. Med Tino bredvid sin landsman Ever Banega hade Bielsas mannar fått det ännu svårare att hålla tätt där bak.
 
Men Pablo kom in, och två minuter senare hade Valencia 0-1 i baken. En horribel passning, rakt i gapet på Iker Muniain, bäddade för rena Autobahn fram till straffområdet där U21-landslagsmannen skruvade in ledningsmålet för gästerna. Vackert var det, men rättvist? Knappast.
 
Resterande tjugo minuter var en enda lång pina då Valencia försökte att luckra upp ett försvar som var än mer kompakt än vid ställningen 0-0. Buropen avlöste varandra och om Emery var ifrågasatt efter Leverkusen var han vid 0-1-underläget än mer pressad. Men den 23 oktober 2011 slutade inte med en sparkad hemmatränare. Den slutade inte med burop mot Pablo. Den slutade istället… Helt OK. Ever Banega var återigen planens bästa spelare och det var också han som spelade fram till det förlösande kvitteringsmålet som fick de kvarsittande hemmasupportrarna att jubla. Matchuret stod på 88 minuter när argentinaren snurrade upp Bilbaospelarna på Maradonamanér och stack in bollen mellan Bilbaoförsvararna. Roberto Soldado hade för en gångs skull inte en långhårig ryggsäck bakom sig utan kunde runda Iraizoz i motståndarmålet och rulla in kvitteringen från snäv vinkel. Ett mer välförtjänt mål får man leta efter!
 
Valencia försökte sedan att lägga i en växel till men Bilbaospelarna låg mer än vad de stod upp under tilläggsminuterna och lagen delade broderligt på poängen. 
 
 
Slutord: Valencia har inte det flytet som laget hade i upptakten av säsongen när uddamålseger efter uddamålsseger radades upp. Laget borde ha avgjort den här matchen innan Pablo kom in i matchen. PH buades gudskelov inte ut efter slutsignalen, det har nämligen knäckt spelare förut (fråga Royston Drenthe). Men oavsett kvittering eller ej är PH lagets syndabock. Det är något som han får leva med.
 
 
Matchen i siffror: Valencia – Athletic Bilbao 1-1 (0-0)

0-1 Muniain (72’), 1-1 Soldado (89’)

6 kommentarer

Casper Nordqvistcaspernordqvist@live.se //CasperNordqvist på Twitter2011-10-24 00:57:00