Var förlusten i Madrid det sista som Unai Emery uträttade för Valencia?

Valencia förlorade återigen i ligaspelet. Igår kördes laget över mot ett taggat Getafe med klara 1-3 på bortaplan. Förlusten innebär att både Malaga och Levante kan komma ikapp Valencia om lagen besegrar sina motståndare under söndagen. På torsdag spelar Valencia i Europa League, är Unai Emery kvar som tränare då?

Valencia fortsätter att gå knackigt i ligaspelet. Efter jul har laget endast tagit 14 poäng på de 13 senaste ligamatcherna. Igår kom ännu en knall när Getafe körde över ett blekt och fantasilöst Valencia. Till skillnad från onsdagens match på Mestalla var Unai Emerys mannar den här gången inte förtjänta av några poäng. Trots att Valencia tog ledningen på ett halvtomt Coliseum Alfonso Perez lyckades de i vanlig ordning inte behålla den, utan släppte istället in tre mål inom loppet av 18 minuter…
 
 
Men min känsla inför matchen var åtminstone bra. Valencia förlorade visserligen mot tabelljumbon Zaragoza i onsdags, men med tanke på chanserna som de skapade framåt borde de ha vunnit med ett par bollar. Flyt är något som jämnar ut sig och därför hoppades jag att det skulle komma redan ikväll.
 
Dessutom återfanns Victor Ruiz i laget som missade matchen mot Zaragoza. Det innebar att syndaren från i onsdags, Angel Dealbert, petades ur truppen. Faktum är att endast Adil Rami var kvar i försvaret sedan den senaste matchen. På högerbacksposten ersatte Bruno den avstängda Barragan och till vänster i backlinjen spelade Jordi Alba istället för en sliten Mathieu.
 
I onsdags lirade Daniel Parejo tillsammans med David Albelda på det centrala mittfältet, idag spelade den tidigare Getafespelaren med turken Mehmet Topal. På yttermittfältet valde Emery att mönstra Feghouli till höger (som sänkte Getafe i höstmötet med två mål) och Piatti till vänster, vilket innebar att Pablo Hernandez förpassades till bänken. Något märkligt kan tyckas då PH var en av lagets främre senast. Men samtidigt kan bänkningarna av Mathieu och PH vara en markering av Emery att en Europa League-match på torsdag väntar runt hörnet. Om så skulle vara fallet anser jag att det är helt fel prioritering. Att minst komma fyra i ligan måste vara huvudfokus och som det ser ut i nuläget lär både Levante och Malaga gå om Valencia i striden om CL-platserna. I hålet mellan mittfält och anfall återfanns brassen Jonas, som senast lirade till vänster på mittfältet. Framför honom spelade som vanligt Soldado som hoppades upprepa succén ifjol då han på 31 minuter gjorde fyra mål på sin förra klubb. Detta innebar att även målsumparen från i onsdags, Aritz Aduriz, fick nöja sig med en bänkplats.
 
Trots Valencias offensiva uppställning var det hemmalaget från Madrids utkanter som tog kommandot i inledningen. Redan efter tre minuter fick den tidigare Sporting Gjonspelaren Diego Castro ett kalasläge inne i straffområdet, men hans avslut räddades med vissa problem av Valenciakeepern Vicente Guaita. Valencia hade fram till den femte minuten knappt rört bollen, men när de väl organiserade sitt första anfall rasslade det till bakom Miguel Moyá i Getafemålet. Brassen Jonas gled förbi lite väl passiva hemmaförsvarare innan han med en läcker yttersida smekte fram bollen till Soldado. Valencias nr 9 visade inga tveksamheter då han på ett tillslag dundrade upp bollen i nättaket. Otagbart för Moyá och målskytten Soldado visade av respekt mot sina tidigare fans ingen glädje vid målet. 1-0 till Valencia, men ingen kan påstå att det kändes särskilt logiskt.
 
Getaf-pressen avtog helt efter gästernas tidiga mål och inget tydde på att hemmalaget skulle replikera omgående. Men likväl låg bollen bakom Guaita efter 12 minuters spel. Från ingenstans lyfte en av många tidigare Valenciaspelare, Jaime Gavilan, in bollen från vänsterkanten. Högermittfältaren Pedro Rios hade från sin kant letat sig in i straffområdet och hittade en bra position mellan Victor Ruiz och Jordi Alba. Han nick var perfekt vid Guaitas närmsta stolpe och det var kvitterat i Madrid. Detta var Rios första mål för säsongen. Resultatet var nu 1-1 och inte ens kvarten var spelad.
 
Den första halvleken var krampaktig och särskilt många farligheter bjöd lagen oss inte på. Ett av få lägen regisserade Jonas ihop. Med ett liknande utgångsläge som vid 1-0-målet spelade brassen fram Soldado. Den här gången serverades kaptenen med en delikat chip. Soldado lobbade i sin tur bollen över sin försvare och hann få iväg ett avslut, men Moyá hann ut och fick fingrarna på bollen.
 
Valencia hade återigen fått målvittring, men då kom nästa kalldusch. I den 24e minuten spelade 1-1-skytten Rios in bollen från höger, Bruno kom fel till bollen och Gavilan klippte till på halvvolley. Hans skott träffade Mikus panna som på hockeymanér styrde in ledningen för hemmalaget. Detta var venezuelanens åttonde mål för säsongen. Just denna fullträff var säkerligen extra skön då han, precis som Moyá, Alexis och Gavilan, har ett förflutet i Valencia.
 
Men pinan för Valencia och Bruno var inte slut där. Bara sex minuter efter Mikus mål var det dags igen. Gavilan slog en frispark från höger som gick förbi alla utom Bruno. Högerbacken fick olyckligt en tå på bollen som i en båge letade sig in bakom Guaita. Den unga målvakten var på bollen men kunde inget göra åt målet. Getafe hade vänt och helt plötsligt var Emery och hans mannar i rejäl uppförsbacke.
 
Inte mycket talade för att Valencia skulle kunna vända 1-3-underläget, men den som åtminstone försökte var utan tvekan Jonas som i mina ögon var gästernas vassaste spelare i den första halvleken. Strax efter målet lobbade han på nytt in bollen i straffområdet. En osynlig Piatti kom farande men en utmärkt Moyá läste situationen och avvärjde.
 
Jonas fortsatte sedan att skapa oreda. Sofiane Feghouli hade letat sig ut på vänsterkanten och snurrade friskt med Getafes försvar. I kamp med tre motståndare spelade han bollen snett bakåt till Jonas som dessvärre fick bollen på vänsterfoten och avslutet kunde räddas av Moyá utan några som helst problem.
 
Den första halvleken slutade med hemmaledning, 3-1. Även om första 45 bjöd på många mål lämnade spelet i övrigt en hel del att önska, framförallt från Valencias sida. Jag hoppades att Emery redan i paus skulle ta ut den defensiva slitvargen Topal och ta in den mer spelskickliga Tino Costa. Mål behövdes göras och med argentinaren på plan är hans vänsterfot ett ständigt vapen. Dessutom önskade jag mig Pablo Hernandez på planen istället för en blek Piatti.
 
Men inga av dessa gick igenom utan Emery fortsatte med samma spelare som startade matchen. Efter bara två minuter av den andra halvleken drog Alba på sig ett onödigt gult kort och missar därmed derbyt mot Levante nästa helg.
 
Trots Getafes ledning fortsatte hemmalaget att anfalla. I en snabb omställning letade sig bollen ut till Miku. Bollen hamnade framför fötterna på Gavilan som sköt tätt över. Gavilan fortsatte att testa skottlyckan då han efter timmen spelad avlossade vänsterkanonen. Guaita kunde med viss nöd rädda bollen. I nuläget kändes 4-1 betydligt närmare än 3-2.
 
Min önskning om att PH skulle ersätta Piatti redan i paus infriades först efter 61 minuter. Den lilla argentinaren var återigen så blek och osynlig som bara han kan vara och det är märkligt hur en så dominant spelare som han var i Almeria helt plötsligt tappat allt självförtroende.
 
Innan bytet kunde Valencia mycket väl ha fått en straff då Cata Diaz gjorde allt för att slita av Ruiz tröja. Men detta var verkligen inte Valencias kväll, de hade inte det flyt som jag skrev om tidigare.
 
På tal om flyt hade inte Soldado samma portion av den varan som han hade i fjolårets möte på Coliseum Alfonso Perez. Efter 68 minuter spelade Alba och Feghouli sig förbi på vänsterkanten. Den sistnämndes inlägg nådde Soldado som dessvärre inte lyckades få bollen på mål. Kaptenen för dagen såg allt annat än belåten ut.
 
En annan Valenciaspelare som hade det jobbigt idag var Bruno. Inblandad i alla tre målen där det sista lär bli mest ihågkommet. I den 69e minuten byttes han ut mot Mathieu, vilket innebar att Alba tog över Brunos position.
 
Just Alba fick se sig passerad när Casquero kom till avslut från nära håll. Skottet hade mycket väl kunnat gå in om inte en heroiskt kämpande Topal kom slängandes och täckte skottet. Alba låg även bakom nästa spelsekvens, men då i offensiv riktning. I samma anfall ställde Valencia om blixtsnabbt efter Casqueros avslut. Nämnda Alba hittade sin ytterkollega Feghouli med en djupledsboll. Fransalgerierns inlägg nådde Mathieu vars skott räddades av utrusande Getafespelare.
 
Unai Emery gjorde sitt sista byte när han efter 77 minuter bytte ut Jonas och ersatte honom med Aduriz. Valencia spelade nu med två renodlade anfallare. Men det dröjde till minut 90 innan Valencia skapade något av intresse. Soldado bokstavligen slet sig förbi sin motståndare på högerkanten och spelade bollen snett inåt bakåt till Feghouli som släppte bollen mellan benen. Där dök Pablo upp och sköt ett skott som passerade Moyá, men högerbacken Valera räddade bollen på mållinjen.
 
Matchens sista farlighet kom till efter en kommunikationsmiss i Getafelägret. En utrusande Moyá såg på när Alexis nickade bollen hemåt. Turligt nog för de blåklädda gick bollen på rätt sida om mållinjen och matchen slutade 3-1 till hemmalaget efter en mållös men en mer underhållande andra halvlek.
 
 
Analys
 
Valencia kom fel in från första början. Trots Soldados tidiga ledningsmål lyckades Valencia aldrig ta tag i stafettpinnen. Hemmalaget dominerade från början till slut och imorgon kväll kan både Levante och Malaga var ikapp Valencia poängmässigt. Nästa helg väntar Levante på Mestalla, vem hade trott att det skulle bli en sådan rysare av omåttliga höjder?
 
Men det är inte ens säkert att Unai Emery coachar den matchen. Det här kan mycket väl ha varit droppen för Llorente. Resultaten har uteblivit i ligaspelet och skulle Valencia åka på pumpen mot AZ på torsdag kan en ny tränare mycket väl vara presenterad vid morgonkaffet på fredag. Nu hoppas jag åtminstone att Emery stannar säsongen ut och fullföljer sitt kontrakt som går ut till sommaren. Valencia har tillräckligt med skulder för att betala en sparkad tränares tjänster. Det har i spansk press pratats om André Villas Boas, Cladio Ranieri, Rafa Benitez samt Mauricio Pochettino som troliga tränarkandidater. I nuläget ser det ut som att den sistnämnda ligger bäst till.
 
Men samtidigt tycker jag inte att allt kan skyllas på Emery. Senast mot Zaragoza gjorde hans lag allting rätt, utom att göra mål. Idag kan han desto mer kritiseras för sina taktiska rockader. Men vi ska också komma ihåg att det var han som tog oss tillbaka till finrummet efter Koemans snedsteg samt att han endast är 40 år gammal. Framtiden har han för sig och även om han i nuläget inte känns som en världstränare kan han mycket väl vara det inom ett par år. Det är inte alltid som tränarbyten hjälper, fråga Massimo Moratti om den saken.
 
 
 
Matchens godbitar
 

• Jaime Gavilan: I Valencia var han aldrig någon hit, men igår lyste han starkare än någon annan på Coliseum Alfonso Perez gräsmatta. Han spelade fram till hemmalagets alla tre mål och var strålande i spelet för övrigt. Fortsätter han så här lirar han i en bättre klubb till hösten.
• Miguel Moyá: Visade upp en trygghet som han aldrig hade i Valencia. Igår parerade han det som han skulle och dominerade i luftrummet. Konkurrensen är stenhård om målvaktsplatserna i Valencia, men när hans låneavtal med Getafe tar slut bör han, precis som Gavilan, söka sig till en ny klubb med realistiska ambitioner om Europacupspel. Skulle mycket väl kunna ta över efter Thibaut Courtois i Atletico när belgaren återvänder till Chelsea.
• Valencias 1-0-mål: Hög klass på Jonas aktion samt Soldados avslut. Med sådana kvalitativa spelare bör Valencia göra fler mål än vad laget gör för tillfället. 

4 kommentarer

Casper Nordqvistcaspernordqvist@live.se //CasperNordqvist på Twitter2012-03-25 04:18:00