Barcelona - Valencia2 - 2
Barcelona - Valencia
Valencia tog sig upp till Camp Nou och åker hem med en poäng, men det är inte det enda laget tar med sig. För första gången på vad som känns som evigheter medför en (La Liga-) match en positiv känsla. Hopp! Framåtanda! Spelidé! Amunt
Matchen inleddes som man hade kunnat vänta sig – med ett stort bollinnehav för Barcelona, och ett lågt försvarsspel från Valencia. Javi Gracias för dagen väldigt, väldigt centrerade två fyrmannablock såg dock stabilare ut än på länge och Barcelona kom, sitt stora bollövertag till trots, inte alls till några särskilt farliga lägen. Barcelonas brist på farligheter förstärktes av att Messi och kompani dessutom uppvisade en otrolig ovilja att testa något som helst avslut från längre ut än målområdet.
Någon som var desto mer sugen på att skjuta var Goncalo Guedes som, något optimistiskt kanske, avlossade distansskott både en och två gånger under de första 20 minuterna. Dessförinnan hade Valencia dock redan haft möjligheten att komma till målchans då de fick en frispark i väldigt bra inläggsläge, mot ett av La Ligas svagare försvar vad gäller fasta situationer. Då togs istället den för säsongen Valencia-patenterade varianten fram: hoppa över boll och slå en felpassning i stort sett bakåt i banan.
Efter cirka 25 minuter och några onödiga bolltapp tidigare i matchen tråcklade sig Yunus Musah fram i motståndarnas straffområde. Väl där borde han kanske (verkligen) ha släppt avslutsläget till en framstörtande Maxi Gómez, men sköt istället själv med vänsterfoten. Skottet blev till en passning, på vilken det nu var Cheryshev och Gayàs tur att inte kunna enas om vem som skulle få ta avslut och det hela resulterade i en frispark för Barcelona.
Barcelonafrispark i eget straffområde innebär att spela igång kort, och det var Valencia med på. En hög press sattes direkt in från Valencia vilket belönades med bollvinst strax utanför straffområdet. Bollen hamnade hos Carlos Soler som med ett fint avslut fixade en hörna efter fin ter Stegen-räddning. Och nu var det inte tal om några feladresserade hemåtpassvarianter. En korslöpning från Maxi Gómez lurade bort båda Busquets och Griezmann totalt och lämnade en födelsedagsfirande Diakhaby helt ren att nicka in ett ledningsmål för gästerna.
Ledningen inbringade ett lugn hos Valencia som länge såg ut att kunna gå in till halvtidsvilan i överläge, men så lätt ska man inte ha det på Camp Nou. En orutinerad men väldigt lätt handpåläggning från kapten Gayà på en så gott som friställd Griezmann ledde till ett rejält kaos innan paus.
Straff och rött kort på Diakhaby?! Nej, straff och rött kort på Gayà. VAR-koll. Ingen straff alls? Turerna var många och felbesluten nästan ännu fler, innan domaren Hernández Hernández till slut beslutade sig. Den väldigt billiga straffen stod sig men Gayàs röda kort reducerades till ett gult. Troligtvis hade herr Hernández inte kommit fram till samma slutsats ifall det var, typ, Elche som varit hemmalag för dagen. Hur som helst räddade Jaume Messis straff, men på den uppföljande returen blev för många vitklädda bolltittare och Messi kunde revanschera sig genom att nicka in sitt 643e Barcelona-, tillika matchens andra, mål. Om den första halvleken var svängig och fartfylld där Valencia hade kunnat göra 2-3 mål, var den andra lugnare och med lite tröttare ben. Men där Valencia hade kunnat göra 2-3 mål.
Efter bra förarbete av Guedes i den 49e minuten kunde Cheryshev enkelt bredsida in ett 2-1-mål för Valencia. Men det gjorde han inte. Istället lyckades Barcelona vända matchen till sin fördel då mittbacken Araujo sköt in 2-1 på volley några minuter senare.
Barcelonas ledningsmål följdes av en temposvagare period där hemmalaget var nöjda med att hålla i boll och bevaka sin ledning och Valencia inte riktigt lyckades uppbåda energin de uppvisade i första halvleken och deras kontringsförsök blev lidande. Upprepat slarv och vad som såg ut som trötta ben fick en nästan att tro att matchen var över med 25 minuter kvar att spela. Goncalo Guedes trodde dock något annat.
Med en fin yttersida spelade han fram Gayà som, i och med Koemans beslut att sätta ut Messi på högerkanten och således lämna Dest helt ensam i försvaret, fyllde på en masse i Barcelonas straffområde. Vänsterbacken slog ett inspel till Maxi som med lätthet tryckte sig förbi den ouppmärksamme Mingueza och kvitterade i den 69e minuten.
Målet gav Valencia ny energi och under de resterande 20 minuterna höll de återigen Barcelona borta från farligheter och hade faktiskt en del lägen själva att sno åt sig de tre poängen. Slutresultatet skrevs dock till 2-2 och Valencia klev återigen av planen mot ett storlag med en bra insats i ryggsäcken.
Matchens bästa:
1. Att Yunus Musah bytte ut sig själv redan i den 40e minuten… Skoja!
Matchens bästa, på riktigt:
1. Goncalo Guedes. Jättepigg insats av portugisen som både skapade mål- och andningsmöjligheter för Valencia genom sin förmåga att hålla i boll och täcka stora ytor offensivt.
2. Jaume Domenech. Många fina räddningar, inklusive en straffräddning – även om det blev mål på returen. Visade även upp fina fötter, båda på ut- och inspark.
3. Den gemensamma försvarsinsatsen. Man fick se ett Valencia som ville något idag! Ett Valencia med en spelidé, både offensivt och defensivt. Om Javi Gracia kan bygga på dagens stabila defensiv och addera något offensivt (hur kan Cheryshev få spela istället för Kang-In?!) så bör Valenciapodden åtminstone slippa oroa sig för nedflyttning till sommaren.