Napoli - Spezia
Inför Athletic-Valencia: Förtjänar Valencia en CL-plats?
Landslagsuppehållet tog inte fram det Valencia vi blivit vana att se under våren, och efter en högst medioker insats hemma på Mestalla ska laget ta sig norrut till Bilbao för att bekänna färg och visa om man är värda någon av Europaplatserna.
Kan tyckas något överdrivet med en ton á la domedagen efter en dålig match, men faktum är att Valencia visade sig från en riktigt dålig sida mot Villarreal. Hemma på Mestalla, där man varit nästintill oövervinnliga och plockat nästintill alla möjliga poäng på sistone, betedde man sig plötsligt som ett juniorlag och får egentligen vara nöjda med att en poäng bärgades. Visst går det inte att påstå att besökarna var särskilt vassa och förtjänade segern, men Nuno lämnade arenan med många frågetecken i ryggen.
”Valencia har varit fantastiska under hela vårsäsongen hittills”. Javisst, det har sett riktigt fint ut, men varningstecknen har alltid funnits där. Dom där detaljerna som man inte riktigt kan släppa även om trepoängare efter trepoängare plockats.
Parejos dalande form och nonchalans de senaste två månaderna, Negredos/Pacos svårigheter i anfallet, Feghoulis vara eller icke vara, Barragáns stabilitet. Listan är inte kort.
Just Parejos katastrofala insatser på sistone har påverkat laget rejält. En mittfältskugge tillika kapten som gång på gång tappar boll, inte styr spelet kreativt och inte visar någon större kampanda har större inverkan på hela bygget än man kan tro. Spanjoren som levererade så fina resultat i vintras är inte sitt riktiga jag. Eller så är det nu han är det.
Alvaro Negredo värvades i somras som Los Chés nya stjärna, men har haft stora problem med att hitta sin roll i laget, och främst att hitta in med bollen i nätmaskorna. Nu ska inte all skuld läggas på den forne Cityspelaren, då mittfältet med Parejo i spetsen haft förtvivlat svårt att leverera bollar att jobba på i anfallet. Inte heller vår egenfostrade talang Paco har lyckats visa framfötterna den senaste tiden.
Allt detta sätter frågetecken kring lagets ambitioner att sluta på en tredjeplats, och egentligen att nå CL över huvud taget. Med Sevilla i hasorna, Villarreal inte så långt borta, och ett Atlético framför sig som verkar hittat tillbaka till det vinnande spåret blir denna vår en hård kamp kring de två sista Europaplatserna. Vill Valencia undvika EL är det dags för Nuno att inse problemen och komma med åtgärder illa kvickt, för något måste göras med svåra kommande bortamatcher mot Atlético, Real och Barcelona.
Ett första steg tas idag i Baskien, där Valverde tillsammans med sina röda lejon står för motståndet. Målet är solklart för Valencia, tre poäng.
Hemmalaget har lyckats rycka upp sig, från att i princip vara nedflyttningshotat till att ligga realistiskt nära en plats till EL. Senast stod laget för en riktigt dålig insats borta mot Sevilla, vilket gav Valencias största konkurrent för tillfället tre enkla poäng i och med 2-0 segern. Den normalt stabile och rutinerade keepern Iraizoz var väldigt skakig och var tillsammans med ett svajigt försvar anledningen till att laget inte hade nos på någon poäng i Andalusien.
Då Málaga lyckades förlora mot Eibar i veckan ser läget för baskerna ändå inte så illa ut, då man med 39 inspelade poäng ligger sex efter just Málaga på en sjunde plats.
Ett enormt bakslag för Valverde och Baskiens stolthet var den tuffa skadan på stjärnan Iker Muníain, som kan hålla honom borta från spel i upp till ett halvår. Även Iturraspe är skadad och missat matchen tillsammans med avstängde försvararen Laporte.
Gurpegui förväntas ta hans plats i backlinjen och Ibai Gómez verkar vara favorit till att ersätta Muniain på vänsterkanten.
För Valencias del är Parejo avstängd efter varningen han ådrog sig mot Villarreal, vilket stället till det något för Nuno då det bästa alternativet Enzo Perez fortfarande är skadad och missar de två kommande matcherna. Coach får bygga om och rotera lite på mitten, där Feghouli och Piatti ses som rätt självklara val. Med största sannolikhet får Javi Fuego och André Gomes chansen från start som defensiv pjäs respektive spelfördelare.
Ingen och inget har antytt att situationen med Negredo förändrats ännu, vilket innebär att han mycket väl kan börja se matchen från bänken till förmån för Paco och snabbe Rodrigo som gjorde ett piggt inhopp mot Villarreal senast. Inte heller den transferryktade vänsterbacken Gayá finns tillgänglig på grund av skada, vilket öppnar för Lucas Orban.
Laget möts av en gammal bekanting, Aritz Aduriz som hunnit fylla 34 men fortfarande levererar i sitt ”nya” lags anfall. Otamendi och Mustafi får det fortsatta förtroendet att stoppa framrusningen, en inte helt lätt uppgift mot den gängliga spanjoren som gjort riktigt bra ifrån sig på ålderns höst.
Dessa är förutsättningarna Nuno har att jobba med, och nu återstår bara att ta snacket om att ”varje kvarvarande match är en final” till planen. Han försäkrar att laget kommer visa sig från en ny sida på San Mamés, vilket kommer synas tydligt.
Fram till 20.00 ikväll då matchen blåses igång är min hörsel avstängd för alla liknande kommentarer, utan fokus ligger på laget som kan räkna med att bli studerade in i märgen av alla fans som faktiskt vill ta reda på en enda sak:
”Förtjänar vi en plats i Champions League?”
Amunt!
