Lagbanner
Krönika: Magplask

Krönika: Magplask

Vad sysslar Valencia med? Här kommer en känsloladdad krönika.

Ett krisande Valencia gjorde återigen en svag insats, denna gång mot regionsrivalen Villareal. Ett Villareal med två Valenciasöner i startelvan, den ene Paco Alcacer gjorde mål medans man såg att i hans ögonen att det sved. Det sved att göra mål på moderklubben och med sina förlåtande gester eftermålet förstod man att det var honom vi skulle ha köpt i somras. Den andra Valenciasonen styrde försvarsspelet från sin mittbacksposition. Raul Albiol som också anslöt till Villareal inför säsongen från Napoli var också en av dom som var på tapeten men icke att något hjärta eller själ skulle få infinna sig i Peter Lims galna hobbyprojekt.

Denna leksak, också kallad Valencia Club de Futbol är och förblir en själlös klubb. Fladdermusen och stadsvapenets färger som pryder bröstet på tröjan betyder ingenting längre. ” It´s the name on the front of the jersey that matters, not the one on the back” sa en klok man en gång vid namn Joe Paterno. Men i Valencias fall stämmer detta inte riktigt. Vi spelar varken för klubbmärket, fansen eller för oss själva. Vi är och förblir Meritons och Peter Lims leksak.

Marcelino fick kicken för att han ville ha inflytande, ett långsiktigt projekt, ha sin stab men sina specialister inom alla områden kring laget och kunna ta viktiga beslut så som värvningar, försäljningar av spelare osv. Marcelino, en man med visioner och ambitioner fick inte plats i Peter Lims värld. Marcelino kunde säga ifrån, och vågade berätta vad han tyckte och kände samt att han hade spelartruppen på sin sida som backade honom. Han gav oss en spelidé, en ideologi, en organisation och formation som var i Valencias mått ett framgångsrecept. Marcelino ledde oss framåt och förvandlade oss till ett kollektiv som kunde hota vilken storklubb som helst. Han gav oss Champions League, han gav oss en efterlängtad titel och mycket mycket mer.

Men när Peter Lim och hans slaviskt följande högra hand Anil Murthy såg att Marcelino får för mycket cred och uppmärksamhet så var dom tvungen att slå näven i bordet. Peter Lim sparkar Marcelino den 11 September 2019. Det är som att dom inte klarade av att se att han får uppmärksamheten för framgångarna som utspelat sig med bland annat Copa Del Rey bucklan förgående säsong. Det svider i deras ögon att se hur Marcelino kastas upp i skyn på Estadio Benito Villamarin av spelarna. Det svider i ögonen på Peter Lim när spelare talar om i intervjuer hur dom dedikerat sig till Marcelino, hans stab, hans träningar, kostprogram osv.

Med en förvisso svag säsongsinledning på denna säsong så sparkas som sagt Marcelino och Albert Celades kommer in. En man vars CV knappt syns på ett A:4 papper. Men detta är då Meriton och Peter Lims nya,, fräscha marionettdocka redo att startas.

Celades som kommer närmast från det spanska U21 landslaget känner såklart till en del av spelarna i truppen och kommer på så sätt acklimatisera sig snabbt? Riktigt så enkelt är det inte. En man med en spelidé om ett 4-3-3 och tron på dom unga egna talangerna håsas upp i allt för stor uppsträckning. Än har vi knappt sett hans 4-3-3 men med det sagt så tog han över någon annans lag, han tog över Marcelinos lag så man kan inte klandra honom för mycket.

Efter käftsmällen i Celades premiär mot Barcelona med förlusten som slutade 5-2 så såg saker och ting ganska bra ut. Celades tycktes ha något att ge när det kom till dom stora matcherna. I bland annat Champions League när vi vann borta mot Ajax när ingen trodde på oss. Vann mot Barcelona i ligaspelet och var sekunder ifrån att vinna mot Real Madrid innan Karim Benzema tryckte in 1-1 på stopptid. Kanske blir det här helt okej ändå? 

Men icke. En man som Albert Celades kan inte vara rätt man att ha rollen som huvudansvarig för dom sportsliga resultaten i Valencia Club de Futbol. Efter att ha surfat en del på "Marcelinovågen" med tända, vältränade och skolade fotbollsspelare så började allt gå utför. Många svaga resultat börjar spegla huvudrollsinnehavaren Albert Celades.

Om vi snabbspolar fram till idag så är känslan en enorm frustration. Vi har ingen spelidé, vi har ingen som driver på laget, vi har ingen lojalitet, vi har inte ens ett skott på mål längre. Albert Celades är och förblir en radiostyrd bil med Peter Lim vid handkontrollen och det finns bara två alternativ att komma ur detta. Ett, att Peter Lim inser att man måste faktiskt lämna över den sportsliga delen av att äga ett fotbollslag till personer som är kunniga inom området. Det vet väl vilket framgångsrikt företag som helst? Två, att Peter Lim fortsätter sitt herravälde genom att styra allt och alla tills han säljer klubben och då kanske vi har en möjlighet att börja om på nytt.

Allt som händer vid sidan av gräsmattan med Garays utspel, Ferrans kontraktsituation och Diakabys tårar kommer fortsätta att hända, men bara med andra fotbollsspelare. Spelare kommer och går men för oss fans så är det klubben som består. Det är klubben vi älskar och följer slaviskt vecka in och vecka ut. Spelarna har inte valt att hamna i en sån här situation så man kan inte bli förbannat på Ferran Torres om han vägrar förlänga sitt kontrakt. Det vore tyvärr ett klokt beslut av honom,

Förhoppningsvis är Albert Celades sparkad och tillhör historien, en mörk historia innan morgondagens solljus når Paternan. Vi får se vem som ror den här säsongen i land och längre fram, vem som kommer ha rollen som tränare, och vilka spelare som finns kvar när nästa säsong tar sin början.

Avslutningsvis så vill jag påminna om att det alltid finns upp och ner gångar. Hur än klyschigt det än låter så kommer det alltid nya tider, nya säsonger, nya spelare och ny ledning. Vi får helt enkelt se hur länge detta Peter Lims styre kommer vara.

Det enda man vill se resten av denna förlorade säsong är att den tar slut så snabbt som möjligt. För det finns ingen och ingenting som kan rädda oss. Vi har bränt våra broar och fått våra chanser men inte tagit dom. Så länge vi är fast förankrade i Peter Lims järnhand utan självinsikt så kommer vi fortsätta sjunka som en sten mot havsbotten. 

Ge mig hopp, vilja och ett jävlaranamma på planen till nästa säsong. Inte fler magplask.

Siempre Valencia Club de Futbol










 

Joakim Gidlund2020-06-29 00:54:00
Author

Fler artiklar om Valencia