Valencia CF – Levante UD 2-2

Ett slarvigt Valencia tappade viktiga poäng i derbyt.

Startelvor:

Valencia: (4-2-3-1) Guaita; Pereira, Victor Ruiz, Mathieu, Guardado; Albelda ( Viera 90’), Parejo; Feghouli, Canales (Tino Costa 71’), Jonas (Valdez 77’) ; Soldado

Levante: (4-2-3-1) Munua; Vyntra, Ballesteros, David Navarro, Juanfran; Iborra, Diop (Michel 57’); Pedro Rios (Juanlu 84’), Barkero, Ruben Garcia; Acquafresca (Martins 57’).

Valverde var på grund av skador och avstängningar illa tvingad att möblera om i backlinjen inför matchen. 3 av 4 spelare i försvaret var nya i startelvan jämfört med förra helgens match mot Zaragoza. Som väntat fick Guaita förtroendet att vakta stolparna. Resterande utespelare var desamma som spelade från start senast.
Matchen börjar aningen trevande från båda lagen, men det blir ganska snabbt tydligt att Levante inte har några större ambitioner att hålla i taktpinnen. Bortalaget parkerar tryggt med de flesta av sina spelare på egen planhalva och låter Valencia rulla boll. Matchens första värda händelse att rapportera om är när Pereira lyckas med att tackla ner kvällens domare (!) Velasco Carballo, som blir liggande i gräset ett par minuter och det verkar ett tag som att han måste bryta matchen och byta till fjärdedomaren redan efter 10 minuters spel. Men Velasco Carballo bestämmer sig tillslut för att fortsätta döma matchen.

Efter dryga kvarten spelad inträffar en rejäl kalldusch för Valencia, då Levantes Iborra fläker sig fram i straffområdet efter ett långt inkast och lobbnickar in 1-0 till bortalaget. Frågetecken för både Valencias markeringsspel och Guaitas målvaktingripande. Hemmalaget har svårt att få igång ett hotande anfallsspel trots ett stort bollinnehav. Men ibland blixtrar det till, som i den 26 spelminuten. Då Pereira slår in mycket fin passning in i offensivt straffområde, efter diverse studsar på olika spelare så når bollen en fristående Jonas som enkelt kan rulla in kvitteringen.

Efter kvitteringsmålet fortsätter Valencia att trycka på framåt och några halvchanser skapas. Anfallsspelet är frustrerande att bevittna. Då det kryllar av felbeslut och misstag på offensiv planhalva. Men så plötsligt kliver han fram ur skuggen när han som bäst behövs – Roberto Soldado. Med bara sekunder kvar av den första halvleken bombar Soldado in 2-1 på volley via ribban. Ett mycket snyggt och viktigt mål.
Den andra halvleken fortsätter likt den första, med ett tydligt bollinnehav för Valencia, men laget har påfallande svårigheter med att skapa några tydliga målchanser. Efter lite mer en timme spelad prickar Soldado in vad som antagligen hade varit det matchavgörande målet. Men han vinkas felaktigt av för offside. En hörna landar utan touch från någon Valenciaspelare framför Soldados fötter och han kan enkelt lägga in bollen i öppet mål. Snudd på ofattbart hur domarteamet hittar en offside i situationen.

Efter det bortdömda målet skapar Valencia några riktigt fina målchanser. Det bästa läget har Soldado när han prickar ribban med ett mycket fint avslut utanför straffområdet. Levante saknar både ambition och förmåga att skapa några vettiga målchanser, trots de missade lägena så ser Valencia ändå ut att gå mot 3 mycket välbehövliga poäng. Då händer det som inte ska eller ens kan få hända. Flera Valenciaspelare står och sover efter ett inkast, bollen letar sig in i straffområdet och Mathieu halkar när han ska reda ut situationen. Barkero tackar och sätter enkelt bollen bakom en chanslös Guaita. Ett otroligt onödigt och ologiskt kvitteringsmål.

Några funderingar:
 

• Anfallsspelet måste förbättras om Valencia ska ha någon som helst chans att slå PSG på onsdag. Trots stort bollinnehav har Los Che än en gång svårt att skapa målchanser. Ingen av de offensiva startspelarna gjorde någon större insats under matchen. Tyvärr saknas både fart och kreativitet i Valencias anfallsspel för tillfället. Något måste förändras till onsdag. Jag förespråkar följande skiften. In med Valdez bredvid Soldado på topp för mer tyngd högst upp. Spela med snabba och naturliga yttrar på kanterna. Alternativ finns i Piatti, Guardado, Feghouli eller varför inte Bernat. Till sist låt Banega agera spelfördelare på innermittfältet på bekostnad av Albelda eller Parejo.
• Det är givetvis glädjande att Canales är tillbaka och spelar från start igen. Men hans spel präglas av matchovana. Givetvis behöver han speltid för att hitta matchformen. Dock så känns det inte rätt att låta honom spela från start i en såpass viktig match som den mot PSG är. Han känns helt enkelt inte tillräckligt matchtränad för att kunna prestera på topp än. Skynda långsamt med Canales Valverde!
• Det är stundtals smärtande att se hur enkla misstag spelarna gör. Passningar slås iväg utan någon tanke vart bollen ska, inlägg hamnar långt upp läktaren flertalet gånger. Försvarsspelet är ofta slappt och markeringsspelet ser även det förlamat ut. Vad är egentligen grunden till problemet? Okoncentration? Omotivation? Oförmåga? Jag vet faktiskt inte, men oroande är det i vart fall.

0 kommentarer