Mercedes-Benz-Arena
En historisk berättelse om VfB Stuttgarts hem sedan 1933.
1933-1950
23 juli 1933 invigdes på
Cannstatter Wasen Stuttgarts
nya huvudarena för idrott och döptes
till det föga smickrande namnet
Adolf Hitler Kampfbahn.
Arkitekt var Professor Paul Bonatz
som även ritat Hauptbahnhofbyggnaden
i just Stuttgart.
Det första evenemang som hölls var Deutsche Turnfest
som drog över 200 000 besökare och deltagare till staden,
ett gigantiskt antal människor med dagens mått mätt.
Kapaciteten låg från början på 40 000 åskådare,
varav 2500 sittplatser under tak, något som ändrats
ett flertal gånger under åren som gått.
Var fick då alla andra människor plats under detta jätte-
evenemang? Ett flertal av massarrangemangen
hölls helt enkelt på Cannstatter Wasens
festområde där temporära läktare byggdes festen till ära.
Att kapaciteten var av det alltför ringa slaget
stod redan 1935 klart och den första utbyggnaden,
mestadels träläktare, innebar att det nu
fick plats 70 000 åskådare.
Arbetet gick uppenbarligen lite väl fort och 1938
visade ingenjörer och byggnadsinspektörer på stora brister
i träkonstruktionen och man fick helt enkelt riva densamma.
Stadsrådet beslutade att göra om utbyggnaden,
denna gång med samma sorts kalksten som
Roms Colosseum är byggt av och samtidigt ville man
öka kapaciteten 80 000, 68 000 sittplatser och 12 000 ståplatser.
Helt klart hade man här kikat ordentligt
på Berlins Olympiastadions utformning.
Dock stoppades arbetet i och med andra världskrigets utbrott.
Inga ändringar kom att ske förrän 1945 då arenan
blivit brandskadad under krigets slutskede.
Bland annat la den amerikanska ockupationsmakten
temporärt in ett nytt namn, Century Stadium medan
lokalbefolkningen kallade arenan för rätt och slätt Kampfbahn.
Det kom att ta ytterligare fyra år innan ett
nytt officiellt namn var på plats och då valde man att gå efter
närheten till floden som rinner några hundra meter bakom
huvudläktaren, fram till 1993 heter arenan nu Neckarstadion.
Åren efter kriget var tuffa för Tyskland och för staden Stuttgart
var detta inget undantag. Återuppbyggnaden tar lång, lång tid och
självfallet prioriteras den hårt förstörda innerstaden ,
bostadsområden och industrier. Neckarstadion renoverades
sporadiskt då och då men man kunde knappast prata
om en fullvärdig och säker stadionanläggning.
Trots detta så valdes arenan som spelplats för den första
officiella landskampen, 22 november 1950, för det nya Tyskland.
Motståndare var Schweiz och suget efter internationell
fotboll var makalöst stort. Officiellt besöktes matchen av
97 533 åskådare men många källor från den tiden hävdade
att det var så mycket som 115.000 personer på plats.
Säkerheten var undermålig tom livsfarlig enligt
journalister och sjukvårdare. 263 skadade människor togs om hand
och det var ett rent under att det inte fler råkade illa ut.
Trycket var så stort på läktare och områdena runt om kring att
det efter matchen såg ut som en bomb åter igen slagit ner i staden.
1951-1974
Stadsrådet inser att något måste göras och det diskuteras om
renovering och ombyggnad.
Detta drog ut på tiden på grund av de väldigt höga kostnaderna och
att beslutsfattningen drabbades av många kontroverser längs vägen.
På grund av säkerhetsskäl sänktes den tillåtna kapaciteten
under tiden från ca 66 000 till ca 54 500.
Så småningom fick Cannstatter och Untertürkheimer Kurve
den utformning som de i princip har än idag.
När dessa kurvor stod klara menade arkitekterna att kapaciteten
kunde höjas till drygt 101 000 åskådare men detta kom,
återigen av säkerhetsskäl, inte att godkännas.
1956 beslutade man att arenan skulle tillåtas för
92 000 åskådare. Det tog bara fyra år innan denna siffra
kom att ändras igen. De båda kurvorna som hittills enbart varit
ståplatsläktare byggs 1959 om igen, de nedre sektionerna får
sittplatsbänkar och därmed försvinner ca 5000 platser.
Nästa detalj som det faktiskt bråkades rätt friskt om
var det faktum att arenan inte hade en strålkastaranläggning.
Inte förrän 1963, lagom till starten för Bundesliga, hade politikerna
käbblat klart och äntligen kunde Stuttgartborna även se
på idrott kvällstid. 1969, när fotbollen börjar hitta in i
tv-världen på allvar, måste ljusanläggningen moderniseras och
byggas ut. Tydligen måste det funnits lite pengar över i kassan
för man passade på att bygga Tysklands först tartanbana för friidrott.
Samtidigt upptäckte ingenjörer att vissa delar av läktarstrukturen
börjat bli väldigt slitna och det löpande underhållet
räckte inte till för att förebygga ytterligare slitage.
Det började pratas om en större renovering,
rentav rivning av vissa delar för att istället bygga nytt.
Frågan var extra viktig då Tyskland redan 1968 tilldelats
fotbolls-VM 1974 och redan då fanns det ganska tuffa krav på
arenorna för att få anordna denna typ av arrangemang.
Fördelen var att fotbollsförbundet, staten och lotterimyndigheten
sköt till pengar. Därmed behövde stadens investering inte bli så stor.
Nackdelen är att en traditionell ”schwabe” har en mycket
sträng syn på ekonomiska frågor. De lokala politikerna bråkade
åter igen länge och väl om detta prestigeprojekt.
1971 beslutade en svag majoritet i stadsrådet om
ombyggnaden men, ett av partierna kastade in ett mycket sällsynt
använt veto och krävde folkomröstning.
Det nämnda partiet menade att det var viktigare att satsa
på skolor etc än att ”Gerd Müller skulle få några extra åskådare
under ett fotbolls-VM”.
Folkomröstningen kom till stånd men gav inte det önskade
utslaget mot förslaget och planerna kunde sättas i verket.
Den gamla huvudläktaren rivdes och ersattes av en ny.
Ett fristående tak byggdes över denna läktare och
kostnaderna stack iväg så pass att det likvärdiga tak
som skulle prytt Gegengerade fick bytas mot en billigare lösning.
Många åskådare skulle framöver komma att svära
över de sex stolpar som bar upp det taket.
Kurvorna var även fortsättningsvis utan tak.
En ny anslagstavla kom på plats i
Untertürkheimer Kurve och hela sektionsindelningen
sågs över för att matcha de nya säkerhetskraven.
1973 var ombyggnaden klar och inför VM 1974 var den
nya tillåtna kapaciteten 70 500 åskådare.
En svensk som minns Neckarstadion och VM 1974 speciellt väl
är Malmö FF:s gamla mittfältslegendar Staffan Tapper.
Bosse Larsson var normalt på den tiden landslagets straffskytt men
hade blivit petad från uppdraget.
Tapper, som var en utmärkt straffskytt, sköt en bra straff men
den polske målvakten gjorde en ännu bättre räddning och
Sverige gick så småningom miste om semifinalplatsen i och
med att matchen mot Polen förlorades med 1-0.
1975-1996
Nu gick det många år innan det gjordes några större ingrepp.
Först inför friidrotts-EM 1986 byggdes en ny anslagstavla,
den första i Tyskland som klarade att visa bilder i färg och
dessutom rörliga sådana.
Tavlan krävde så mycket plats att det försvann 2000 platser och
framöver tog stadion 68 000 åskådare.
Tartanbanorna byttes ut och man passade på att lägga in värmerör
under planen. Friidrott har genom tiderna varit en populär
sport i Stuttgart och som tack för de utmärkta arrangemangen 1986
tilldelades staden VM 1993.
1990 beslutades med knapp majoritet om en ny '
ombyggnad och därmed tog Neckarstadion ett steg
in i den moderna tidsåldern. En mycket elegant och
numera vida känd takkonstruktion byggdes och
slöt hela arenan så att varje plats kom att hamna under tak.
Denna innovativa konstruktion är helt fristående
från arenan i övrigt, något som skulle visa sig vara ett
mycket smart drag inför kommande ombyggnader.
Kostnaderna fick mycket kritik men den person som
satt sin fot i arenan före och efter
”das Dach” kan inget annat säga än
att tillbyggnaden bara haft fördelar.
Stadionkroppen lämpar sig egentligen dåligt för fotbolls-
matcher, man har genom åren behållt den ursprungliga formen,
vilket gör att läktarna är mycket flacka och siktlinjerna rent av
dåliga från många håll. Taket har förvisso inte ändrat på något
av detta men har hjälpt till så att känslan blivit mer tät och
jag kan personligen gå i god för att ljudkulissen förbättrades enormt.
Takets utforming är svepande och med sitt membranmaterial
får man känslan av att det är en segelduk som ligger över läktarna.
Dessutom är membranet väldigt ljust och det ökar också intrycket av rymd.
Konstruktionen blev till ett av stadens landmärken och
i det varumärke som 1994 skapades för arenan är just
taket väldigt tydligt markerat.
Samtidigt med denna ombyggnad kom det nya direktiv från
UEFA och FIFA om fördelningen mellan sitt och ståplatser.
Ståplatssektionerna reducerades till fyra och därmed ändrades
kapaciteten till 53 400 åskådare varav 6000 ståplatser.
Strax innan VM drog igång 1993 återinvigdes arenan på nytt och
fick dessutom återigen ett nytt namn.
Grannen Daimler Benz vars moderfabrik och ursprungliga
huvudkontor ligger ca 500 meter från arenan gick in med en stor
summa pengar och väljer att hedra en av företagets grundare,
Gottlieb Daimler.
Om nu det skall till företagssponsring på arenanamn så är
detta i mina ögon ett av de snyggare sätten att göra det på.
1996-2007
1996 är det så dags för nästa stora steg i stadions historia.
Dåvarande VfB-ordföranden Gerhard Mayer-Vorfelder
tog fram en plan för ombyggnad till en ren fotbollsarena,
en alternativ ombyggnad med bibehållna löparbanor samt
ett tredje drastiskt förslag om flytt till förorten Böblingen och
en helt ny arena om han inte fick sin vilja igenom.
Tre år senare har allt debatterande och arbete burit frukt och
beslut togs om ytterligare modernisering och utbyggnad av
främst huvudläktaren. Ett andra läktarètage byggdes till,
44 loger med strax under 700 sittplatser tillkommer samt
1500 businessäten, dessutom byggdes ett nytt hus bakom läktaren,
tre våningar högt med 5500 kvm yta.
Här froterar sig idag VIP-gäster, sponsorer etc.
De sista träbänkarna försvann i kurvorna och ståplatserna
reducerades ytterligare. När detta är klart har åskådarkapaciteten
igen ändrats, denna gång till 53 900 personer varav
50 100 sittplatser. Projektet stod klart i juli 2001 och UEFA
satte en fyrstjärnig graderingsstämpel på arenan vilket innebär
att tex en UEFA-cupfinal får spelas här.
Under tiden för detta projekt tillkännagav FIFA år 2000 att
Tyskland skulle stå värd för fotbolls-VM 2006.
Stuttgart var redan klart som en av spelorterna och det blev åter
dags att se över ritningarna. FIFA:s krav på arenorna är idag
enorma och det var ingen tvekan om att det skulle behövas
ytterligare renoveringar och moderniseringar.
I oktober 2003 stod beslutet fast, för första och kanske enda
gången gick omröstningen rätt lugnt till, endast en röst lades mot förslaget.
Över 51 miljoner Euro lades in i projektet och bland annat revs
stora delar av den gamla Gegengerade och
ett nybygge med en övre läktare tillkom även här.
Idag går denna läktare under det mindre charmiga namnet
EnBw-Tribüne, namnet hör till en av VfB:s huvudsponsorer
(förkortning för Energie Baden Württemberg).
Den en gång så moderna anslagstavlan rivdes och vips fick
Untertürkheimer Kurve fler sittplatser igen.
Taket förstärktes ytterligare och två nya i detta tak
hängande anslagstavlor byggdes in i konstruktionen,
de lär fortfarande vara Europas största i sitt slag.
Ljusanläggningen utökades och det finns härefter inte en
millimeter av planen som har dåligt eller otillräckligt ljus.
Arenan får framöver ta in 57 000 personer vid
Bundesligamatcher och 54 000 vid internationella matcher.
Under VM 2006 spelades i allt fem matcher i Stuttgart,
bland andra den gastkramande kampen mellan
Kroatien och Australien samt den fantastiska matchen
om bronset som Tyskland vann över Portugal med 3-1.
I den mycket sevärda tyska filmen ”Ein Sommermärchen” ,
som handlar om det tyska lagets VM-turnering
ur ett dokumentärt perspektiv, får man se den vansinniga
feststämning som var runt den matchen.
Många spelare undrade vad som hade hänt om de vunnit
finalen istället, de kunde inte föreställa sig hur
stämningen den kvällen skulle kunna överträffas.
Det kunde den i maj 2007 då VfB blev mästare för
femte gången och det finns personer som påstår att taket
var på väg att rämna under den sista matchen mot
Energie Cottbus, sådant var trycket.
2008-?
Den 16 juli 2008 stod det klart att Daimlerkoncernen förlängde
sitt samarbete med staden och med VfB Stuttgart.
En ny stor summa pengar garanterades och den 30 juli samma år
döptes arenan om till Mercedes-Benz -Arena,
ett lite mer tråkigt arenanamn i mina ögon.
Med detta sponsorskap i bagaget plus bildandet av bolaget
NeckarPark Gmbh fanns det finansiering att efter många års
kämpande genomföra den ombyggnad som skall göra arenan
till en ren fotbollsstadion. Redan den 30 mars 2008 stod det klart
att ombyggnaden skall bli av och i december 2008
gavs ett sk grönt ljus på den finansiering som under sommaren
redan bekräftats . Det är rejäla summor som läggs in i budgeten,
de mest aktuella siffror jag kunnat uppbringa är 75 miljoner Euro
varav VfB själva går in med 27 miljoner Euro.
Det har funnits rätt många frågetecken i de nya byggplanerna,
hur skall de nya långsideläktarna utnyttjas bäst,
hur skall kortsidorna se ut, hur djupt kan planen sänkas,
vad händer med taket etc.?
Mätningar har gjorts i marken, området Cannsatter Wasen
ligger i stadsdelen Bad Cannstatt och som namnet
antyder finns här viktiga och framförallt känsliga
mineralvattenkällor. Vad som ansetts som ett problem är
att dessa källor inte ligger speciellt djupt och
därför har det varit ett absolut krav att göra dessa
beräkningar extra noga så att källorna inte påverkas i framtiden.
Den 17oktober 2008 presenterades de definitiva ritningarna
för ombyggnaden. Planen får lov att sänkas med 1m 30cm och
detta arbete skall ta fart direkt efter säsongens slut och
vara klart till augusti månad 2009. De båda kurvorna skall rivas,
Untertürkheimsidan är först ut med start april/maj 2009.
Här kommer det byggas en idrottshall under den nya läktaren.
Cannstatter Kurve skall även framöver bli klackens läktare,
här skall bland annat ett nytt fan-center byggas.
Huvudläktens nedre sektioner skall byggas om,
fler bänkrader skall till, liknande arbete skall genomföras
på motsatta sidan.
Taket skall justeras så att det når ända fram till planen.
Det verkar fortfarande inte helt klart om det skall sättas in
en jumbotron liknande den i Frankfurt eller om man sätter
en storskärm på var kortsida liknande dagens konstruktion.
Planen är att ombyggnaden skall vara klar i slutet av 2011.
Då skall Mercedes-Benz Arena ta 60 000 åskådare vid
Bundesligamatcher och 55 000 vid internationella matcher.
Det är ganska otroligt hur mycket som kan hända under en arenas
livstid och med tanke på utvecklingen sen den där dagen 1933
skall det bli intressant hur framtiden gestaltar sig för
Mercedes-Benz-Arena, Stuttgart.
Källor:
vfb.de
stadionwelt.de
hefleswetzkick.de
