Analysen; Silly Season
Vi kommer löpande att analysera delar av Schwabens stolthet. Vi börjar med värvningskarusellen.
Den 31 Augusti, dvs igår stängde transferfönstret med en smäll. Kvar står dreglande fotbollsagenter, klubbelefanter och fotbollseleganter och undrade vad som skedde. Folk flyttade till höger och vänster och det kändes lite panik här och var. Intressant var att ingen av de större klubbarna som Bayern München, Werder Bremen, Dortmund, Schalke eller Stuttgart handlade något panikartat.En okänd bulgar, en lovande alban eller en vitryss ingen utanför hans egen gata hört talas om. de brukar annars välla in i bundesliga.
VfB Stuttgart handlade inte något mot slutet och jag tycker det var ett felaktigt val av klubben. Det finns pengar och det mannskapet vi nu har räcker inte till en topp-placering. Jag må ha fel, men jag tror att v är i händerna på en lycklig kombination av för många spelare som måste lyckas på en gång. Boven i dramat är naturligtvis skadorna på en hel del av breddspelarna och det faktum att vi bara halvhjärtat har fyllt upp luckorna efter Lahm, Hleb och Kuranyi. Magnin i all ära, han är en duglig och tuff vänsterback, men med Lahm gavs vi en helt annan dignitet i anfallsspelet. För tusan, karln kom som en nytvättad konfirmand på kanten, fullständigt orädd, snabb som attan och hängde in inlägg. Lahm kommer att bli en världsback. Kuranyi har vi ersatt gott med Tomasson. Det är en förstärkning.Grönkjaer ger ytterkanterna en ny dimension och äntligen kan vi se bra inspel från yttermittfältarna. Det var inte igår.
Hjältarna från Schwaben behöver fylla på med en stor stark forward som kan hjälpa Tomasson på topp. Ljuboja anser jag vara ett risktagande. Humörspelare.Tomasson riskerar att bli för ensam på topp och behöver en man som går iluckor, skarvar bollar, håller undan försvaret. Kuranyi hade sina ljusa stunder och hans look-alike Gomez kanske kan bli något. Jag hade helst sett att vi handlat något otrevligt att ställa i straffområdet. Både Cacau och Streller är ju också långtidsskadade. Bredden på forwardsområdet är på tok för liten för att lyckas i Bundesliga. Straffområdet är en "Warzone" och med tanke på att Ljuvboja inte spelat speciellt frekvent, så är skaderisken överhängande och då står vi med Tomasson och Gomez. Det håller inte.
Jag avvaktar med kommentarer kring mittfältet, där Carevic måste ges en ärlig chans. Det är dock inte helt rättvist att jämföra Carevic med sina föregångare. Hleb klev efter ett par år in i Balakovs fotspår och sedan var vitryssen outstanding i Bundesliga(ja nästan) på den positionen. Värvningen av Carevic luktar lite panik, men han visade god intention mot Hoffenheim. Nu vill jag se honom in action i Bundesliga. Till jul kan vi avgöra om det var en fisk eller fågel.
Soldo håller troligtvis ett år till, men jag efterlyser en ny mittfältschef till nästa säsong. En balansspelare som kan hålla ihop spelet, lugna ned spelet, en Torsten Frings eller varför inte en upphottad Demichelis.
Denna första analys slutar alltså i lite mollkaraktär. Nästa analys följer när vi ånyo behöver skruva av oss huvudet och tömma ur oss lite tankar.
