Vilket spelsystem i VfB?
Veh funderar på spelsystem.
VfB går in i vårsäsongen med andra förutsättningar än i höstas.
Då; efter en nionde plats så var man sedd som ett mittenlag, en besvikelse och den stora frågan var vem som skulle göra målen och hur länge Veh fick sitta kvar. Laget spelade krampaktigt och med brist i passningsspel och mittfältsbalans.
Nu: Efter en dundrande höst med massor av mål, blixtrande snabbt spel, så ligger man på en fjärde plats och Veh har förlängt med ytterligare ett år.
Men det finns alltid rum för förbättringar och Armin Veh har noggrant granskat höstens matcher och dels märktes det att laget tappade i slagstyrka mot slutet av året. Dels spelmässigt men också konditionsmässigt.
Under träningslägret i Dubai har Veh &co kört hårt med VfB vad beträffar snabbhet, uthållighet och kondition. Christian Kolodzej, den erkänt stenhårde fystränaren, har lagt upp en kraftfull konditionsbas som körs med laget. Veh lägger inte in så mycket veto i detta utan funderar på det spelmässiga och just spelsystemet framöver har det funderats runt. Just med tanke på att man förlorar i slagkraft mot lag med kraftfull defensiv.
Visst man vann en del matcher ändå, men framför allt mot lag som backade hem och väntade in VfB hade man problem. Som de flesta lag som spelar intressant och attraktiv fotboll. Det var ganska klart att se mot lag som die Fohlen, Bochum, Energie Cottbus och HSV som gjorde mittfältat trångt och drog tillbaka de defensiva spelarna precis framför backlinjen.
Armin Veh lägger sin panna i djupa veck och har funderat kring hur man kan kringå detta. Han behöver mer flexibilitet i sitt spelsystem och detta egentligen av flera orsaker; Dels kan en nyckelspelare bli skadad; dels måste man kunna överraska motståndarna och dels finns det spelare som han vill ha in i en elva och då kan man bli tvungen att anpassa spelsystemet.
Låtom oss se över vilka möjligheter som finns under våren och vilka för och nackdelar man kan hitta;
*4-4-2 med diamant
Det spelsystem som Armin Veh normalt sett använder sig av är klassisk 4-4-2 med de mittfältarna som en diamant. VfB har spelat en diamant under hösten med Pardo som defensiv balansspelare och da Silva som "10" bakom forwards. Yttermittfältarna harmöjlighet att gå inåt i banan likt Hitzlsperger och Gentner, som ogärna slickar linjerna eller alternativt som Bierofka, Khedira, Hilbert går längs med kanten. Även Ludovic Magnin finns att tillå naturligtvis.
En av fördelarna med detta är att det ger laget en naturlig balans mellan offensivt och defensivt spel. Man har en svskärmare framför fyrbackslinjen och samtidigt en möjlighet att slå om till offensivt spel. Problemet uppstår när motståndarna ställer in många i mittfältet. Då tappar man i styrka och det blir svårt att föra spelet och ställa om till kontringar.
För VfB har detta varit ett bra system, då man har spelare som av naturen passar in i detta system. Pardo och da Silva har funkat bra tillsammans, men hämmas när där blir trångt offensivt.
* 4-4-2 med två "sexor"
En variant på detta är att ställa in två stycken defensiva mittfältare, något som Trapattoni försökte med Soldo-Meira och inte helt lyckades. Även Meissner spelades här. Detta är en variant dock då Veh ogärnasätter Serdar Tasci på bänken. Tasci var helt enastående under hösten och Veh ser gärna att denne fortsätter centralt och då finns det egentligen bara alternativet att flytta upp Meira till mittfältet. Att flytta på Delpierre känns inte riktigt, då denne tar det mesta i luften och samtidigt är snabbare än man tror. Varianten är att lyfta ut Tasci på högerbacken, men då blir offensiven lidande. För att kunna spela detta måste dock Veh förlita sig på två extremt hårdjobbande yttermittfältare som är både bra defensivt och offensivt. Att gå runt på ytterkanterna krävs både finess, dribblingskonst och bra tillslag för att kunna spela in bollarna.
Inte ett spelsystem jag tror på för VfB. Det finns fördelar om man möter extremt offensiva lag som själva ställer upp med 4-3-3 och man då behöver backa hem och få en bättre balans i det defensiva spelet. Men nackdelen blir det offensiva spelet, som oftast går över kanterna och kan bli alltför lätt att läsa. Dock spelar man med två forwards.
* 4-5-1 med två "sexor och en offensiv mittfältare
Fem man på mitten var något som tyskarna praktiserade under hela 90-talet med bitvis bristande framgångar.På den tiden var modellen 3-5-2 och med två yttermittfältare som sprang från kortlinje till kortlinje. Nutidens femmanna-mittfält bygger på en möjlighet att slå om från defensiv till offensivt spel snabbt. med två stycken centrala mittfältare i Pardo-Meira kan man frigöra en offensiv mittfältare i Hitzlsperger, da Silva eller varför inte Farnerud och spela denna som en klockren "10" bakom den enda forwarden. VfB har dock testat detta under året mot Nürnberg och mot Cottbus och det gick inte alls. Gomez blir för ensam på topp. Gomez skapar mycket shälv, men behöver någon att leka med på topp.
Spelsystemet är möjlig som en variant för VfB om man vill möta ett liknande mittfält. Det kräver dock mittfältare med mycket ork och kan innebära en offensiva mittfältare som blir isolerad. Problemet jag ser för vfB är att laget befolkar det centrala mittfältet med spelare som vill ha mycket boll och kan hämma succétanken man hade i höstas med snabba bollar.
* 4-3-3
Det offensiva 4-3-3, som i början av 2000-talet anammades av flertalet nya tränare i Italien exempelvis. Lecce och Chievo har jag för mig rullade en hel del 4-3-3 i de matcher jag såg och det är intressant om det funkar. Det kräver dock sina spelare och Veh har tappat en hel del flexibilitet då en del nyckelspelare i en dylik sammansättning är eller har varit skadade. Både Bierofka och Farnerud, som kan gå både höger och vänster har varit skadade och laget saknar forwards som går utanför boxen. Cacau främjar sig för att kliva ut på en kant exempelvis och detta gör att möjligheterna blir mindre. Visst det finns varianter med att spela Weis och Hilbert som yttermittfältare och flytta upp Farnerud, men denne är ingen naturligt ytterforward.
Dock är spelsystemet intressant och skulle skaka om motståndarna eftersom offensiven är så brutal. Har man naturliga yttermittfältare som är snabba och kvicka som VfB har så finns möjligheten. Problemet sitter i ytterforwards skulle jag mena.
Systemskifte under våren för Armin Vehs VfB? En nyfiken Falk kommer att följa detta noga under våren och följer upp det regelbundet.
