Bayer Leverkusen - VfB Stuttgart 3-1
BayArena är ingen favoritarena för VfB. Men snygga mål görs det och Farnerud träffade Mars.
Bay, Bay- die Schale?
Hade man eventuellt kunnat säga om nu inte Schalke gått på årets mina mot ett Stevensivt HSV. Nu förblir avståndet detsamma och vi konstaterar kallt att förlusten mot apotekarens lag i Leverkusen kanske inte gjorde så mycket; men att Veh och fansen fick något att fundera på.
BayArena eller före detta Ulrich Haberland-Stadion är en riktig mörker-arena för schwabens pojkar. Visst, vi tog titeln där 1992, men efter det har det bara vunnits en gång och visst hade Leverkusen skickat ut samtliga apotekare på planen igen och spikat igen målet en gång till. Leverkusen med Adler imål och med Freier i en offensiv roll. Armin Veh kramade Gomez så mycket han orkade, men sträckningen i låret gav sig inte(jag tipsar; linement?) och in med världens längsta schweizare; Streller. Meira in centralt och Tasci tog högerkanten. Osorio muttrade något om Viva Zapata och satte sig på bänken och drog sombreron lång ned över öronen.
Första halvlek
Jag kapade schweizarna i min förrapport och äter nu en stor schweizisk ost och ägnar mig enormt mycket åt hålen, vilka är svårast. Självklart vände sig den stora havsnationen Schweiz emot mig och talade om för mig vilken stor åsna jag är. Kanske inte när det gäller Barnetta och Schwegler; nej då; utan när det gällde Streller och Magnin, som spslar för VfB. Ty här ringde gökuren inte alls.
Marco Streller inledde dagens kakafoni av chanser med att missa tre gyllene lägen. Långa ben, halvlång kropp och ett huvud som inte pratar med någon kroppsdel skulle kunna gälla Peter Crutch, men gäller nu Streller. Det var tre möjligheter inledningsvis. Först hyfsat frispelad, men fälld; sedan skott och sedan ett gyllene friläge efter retur, men vän av ordning undrar om han funderade på de geologiska förhållandena i Schweiz eller inte; ty bollen tog aldrig fart. Nja; Marco..
Självfallet måste tre meter lång Streller göra mål där.
Istället. Självfallet. Hörna för apotekarlaget. In i mitten, ut till Schneider, snidaren, som fick ladda i en kvart och snurrade in bollen centralt. Bollen gick förbi Magnin, som nog borde varit mera uppmärksam och Voronin tryckte in 1-0. Försvarsmiss.
Jubel på BayArena. Panodilen och Stolpilren flög i vågor.
Å knappt hade man fått ned i pillren i fickan förrän det var dags igen. VfB gick framåt, men en pass från Hitzlsperger bröts och Babic avancerade snabbt fram och prickade Paul Freier, som letat sig emellan försvaret och lade in 2-0.
Rättvist? Nja. Knappast eftersom VfB haft mest boll, men Leverkusen visste hur man attackerade.
0-2 på BayArena efter 20talet minuter. Inget vidare.
De resterande tjugofem minuterna var dock VfBs. Det anfölls rejält och Meiras nick skickades till de sälla jaktmarkerna av Schneider på mållinjen. Hitzlsperger sköt strax utanför och Cacau var alltid en oroshärd. Leverkusne var inte ofarliga och Voronin träffade stolpen.
Leverkusen utnyttjade sina chanser. Hildebrand chanslös, men försvaret nåste stå bättre vid inläggen. Lätt amatörmässigt agerande.
Andra halvlek
Streller försökte också i andra halvlek ,men bromsade av Haggui. Det var vidare ett par chanser från höger och vänster innan det blev riktigt hett. Streller missade ånyo en jättechans, men hans landslagskollega Barnetta ¨gjorde det inte. Pass framåt och fällning. Schenider lyfte in den i straffområdet och Juan dök upp och klackade in den bakom Hilde. "Klackade in..". Om jag hade varit målvakt hade jag uppsökt Juan och knäat killen; men jag är inte målvakt utan en glad kille och knäade min granne. Han var förvånad och inledningsvis irriterad, men sedan nöjd för att han äntligen blev antagen i en goss-soprankör, 0-3. Vad i ..
.
VfB gjorde nu vad man kunde. Lauth kom in i spel i syfte att stärka upp anfallet och genast blev det farligt. Streller styrde så när in ett inlägg från Hilbert, men var hypernära strax senare då han missade ett inägg från vänster: Men målet kom; Magnin slog ett inlägg från vänster efter att ha gjort bort sina apotekarkompisar. Hilbert och Lauth dök upp och störde Adler, dom släppte bollen rakt ut till Cacau, som med sträckt halskota nickade in 1-3.
Nu är VfB på gång och det rejält. Alla piller som finns tillgängliga och Leverkusen-femmor får sig ett namn. Cacau våldsskjuter i ribben och så kommer missen. Hilbert tar sig ned till höger och lägger bollen in framför målet. Adler tvekar; vilket han inte bör göra; och bollen går till Farnerud som måste göra 2-3, bara måste göra 2-3, men trycker bollen med adress Cumulus. Vadihelvete, Alex. In med bollen.
Efter detta vara alla försök av nåde och man konstaterar att BayArena inte är VfBs hemmaarena. Det är 1-3 och sista målet fixade till siffrorna. Skral insats rakr över, men det centrala mittfältet jobbade hyfsat.
Matchfakta
Bayer Leverkusen
Adler-, Juan, Haggui, Babic - Ramelow, Rolfes - Freier, Schneider, Barnetta - Voronin
VfB Stuttgart:
Hildebrand - Tasci, Fernando Meira, Delpierre, Magnin - Pardo - Hilbert, Khedira, Hitzlsperger - Streller, Cacau
Tore: 1:0 Voronin (19.), 2:0 Freier (22.), 3:0 Juan (61.), 3:1 Cacau (73.)
Einwechslungen: 69. A. Farnerud für Hitzlsperger, 71. Lauth für Streller, 75. Boka für Magnin, 75. Kießling für Freier, 88. Callsen-Bracker für Voronin, 90. + 1 Schwegler für Schneider
Gelbe Karten: Haggui, Babic - Delpierre
Zuschauer: 22500 (ausverkauft)
Schiedsrichter: Dr. Felix Brych
VfB förlorar matchen och missar en hel del målchanser. Inte väntat; men nya utmaningar finns och självfallet tar VFB tar i detta..
