VfB-Hamburger SV 1-0(0-0)
Tredje raka efter sent avgörande.
Man skulle enkelt kunna sammanfatta denna spännande match med att konstatera att
Super-Mario är tillbaka men det är att göra det väl enkelt. Vad vi fick beskåda under den sena söndagseftermiddagen var en riktigt kul Bundesligamatch som i ärlighetens namn kunde slutat lite hur som helst.
Att Martin Jols lag i sina bästa stunder kan spela
en offensiv och attraktiv fotboll vet de flesta, senast
i torsdags fick Manchester City erfara detta. Eftersom
Hamburg uttalat vill ha die Schale i år medan VfB kämpar
om Europaspel nästa säsong gick bägge lagen för full
pott. VfB var offensivt rustade med Marica och Gomez på
topp, offensiva kanter med Hilbert, Gebhart och Träsch,
Magnin där bakom. Hamburg kom med Olic som ensam
spets men ett offensivt mittfält där bakom, Pitroipa,
Trockowski och Guerrero som har visat fin form de
senaste veckorna.
Erste
I första halvlek var det full fart framåt från båda håll,
Hamburg försökte de första minuterna hitta in bakom
VfB:s backlinje med bollar på djupet. Lika bra att jag tar
det med en gång, Serdar Tasci var absolut lysande och
kommer längre ned i texten tilldelas epitetet matchens
lirare. Delpierre som gjort en strålande comeback var
också mycket bra. VfB höll ihop och började dela ut framåt,
redan i den åttonde minuten var det riktigt nära 1-0. Hilbert
kom runt på högerflanken, inlägget hamnade hos Gebhart
som på volley sände bollen riktning bortre krysset. Hamburgs
Boateng blockerade skottet med utsträckta armar, i de flestas
ögon en solklar straff men domare Stark friade. Sett till repris-
bilderna tror jag inte att Stark uppfattade vad som hände,
han stod helt enkelt inte tillräckligt väl placerad.
Halvleken fortsatte i muntert tempo och försvaren
hade en hel del att stå i, VfB med aningen mer av
spelet men med en hel del slarv i avgörande moment.
Unge Gebhart höll sig framme vid ett par tillfälle och
känns alltmer som ett bra nyförvarv. Snabb och företag-
sam är den unge bayraren och fungerar lika bra vänster
som höger på mittfältskanterna. Även Martin Lanig
gjorde en bra match även om han har en tendens att
överskatta sin förmåga när det gäller att dribbla.
Vid ett tillfälle hade han ett utmärkt läge
att avsluta men valde istället att försöka tvåfotsdribbla
sig igenom Hamburgs försvarsmur och chansen rann
ut i sanden. De två anfallarna Gomez och Marica hade
det svårt, endast Gomez lyckades tråckla sig igenom
till ett hyfsat läge men skottet gick långt utanför.
Strax innan halvtid kom nästan chocken för VfB.
Den alltid farlige Olic fick på en kalasträff som Lehmann
endast kunde följa med blicken. Det sa bara pang i ribban
och det var tur det.
Zweite
Efter pausen var det dags för Julian Schieber att ta
Maricas plats på planen, Detta ständiga mysterium som
är Ciprian Marica, ståendes i spelargången såg han ut
som en ledsen femåring vars lördagsgodis försvunnit.
Hans halvlek var riktigt usel, bytet välmotiverat och
jag undrar om Marica någonsin kommer hitta en jämn
och bra form hos VfB. Schieber är något helt annat, mer
lik Gomez i sin spelstil. Utrustad med bra fysik och en
tung vänsterbössa gick han in och tog för sig bra i när-
kamperna. På så sätt kom Gomez mer in i matchen och
Hamburgs backlinje fick mer att göra.
Att Hamburg dessutom fortfarande hade UEFA-cupmatchen
i benen blev alltmer tydligt. VfB tog över mer och mer samtidigt
som matchen ryktes sönder av allt fler frisparkar. De flesta
helt korrekta men domare Stark kändes emellanåt lite väl
petig i bedömningarna. En av de otaliga frisparkarna fick
Hitzlsperger ta hand om. Från ca 25 meter kom den berömda
hammaren i ryslig fart farande mot Rost som inte kunde göra
annat än ställa kroppen i vägen, bollen for till hörna för VfB.
Hamburg stretade emot och låg på kontring men VfB:s
hela backlinje fortsatte att spela mycket bra och farligheterna
uteblev. Istället ökade VfB tempot de sista tjugo minuterna
och Hamburg fick det allt tuffare. Med dryga tio minuter kvar
arbetade sig Schieber till ett läge i snäv vinkel till vänster om
Rost. Skottet var hårt och överraskande och small i ribbkrysset
utan att målvakten hann reagera. I 90:e minuten var det Ham-
burgs tur att smaka på virket, Aogo fick ett bra läge från 20
meter, det sa åter igen pang i ribban, Lehmann var chanslös.
På sidlinjen fortsatte Babbel att mana på de sina, med sitt
vakande öga såg han att Hamburg gick på knäna.
VfB skulle få belöning för sina mödor. Den inbytte Simak kom
runt på sin vänsterkant, VfB fyllde på med massor av folk i
straffområdet och bollen hamnade hos Hitzlsperger som
försökte placera bollen med finess, Rost gjorde en finfin
räddning men inte bättre än att Gomez kunde
ta hand om returen. Med kraft säkert sprungen ur sin frustration
över många spolierade chanser förlöste Super-Mario den
utsålda Mercedes-Benz arenan i matchens sista skälvande minut.
Hamburg känner sig nog aningen bestulna på poängen men
sett till matchens utveckling var VfB:s seger inte orättvis.
De rödvita ville mer och vi fick se en solid laginsats där ingen
förutom Marica föll ur ramen. Tredje raka segern för VfB således
och det spetsar onekligen till sig i toppen av Bundesliga.
Hamburg har fortsatt slagläge trots förlusten och nånting säger
mig att Hannover kommer få lida nästa helg. För VfB bär det av
mot Köln och ett möte med den forna mästartränaren från
1992 Christoph Daum.
Matchens lirare: Serdar Tasci
Mål:
1-0 Gomez 90+2
Publik: 55 700 (utsålt)
VfB:
Lehmann - Träsch, Tasci, Delpierre, Magnin - Lanig, Hitzlsperger - Hilbert, Gebhart - Gomez, Marica
Tränare: Babbel
Hamburg:
F. Rost - J. Boateng, Gravgaard, Mathijsen, Jansen - Tavares, Aogo - Pitroipa, Guerrero, Trochowski - Olic
Trainer: Jol
Varningar:
Hamburg: Mathijsen
Byten:
VfB: Schieber för Marica, Simak för Gebhart
Hamburg: Petric för Olic, Streit för Pitropa
Avbytare ej använda: Stolz, Boka, Boulahrouz, Osorio, Elson
