Tops und Flops im Schwabenland 22/9
Tisdag kväll och fortfarande bedövad av en fantastisk fotbollsmatch i går kväll i södra Sverige som har väldigt lite med VfB att göra. Fast ju mer jag funderat under dagen så finns det paralleller att dra mellan två lag i mitt hjärta. Den gemensamma nämnaren är nämligen underprestation, i Malmö FF:s fall under större delen av säsongen och för VfB i början av Bundesliga och Champions League. Båda dessa lag har fina förutsättningar att göra bättre av sina respektive situationer och det får en annan att nästan ligga sömnlös i förundran över vad det är som gått och går fel. Raskt över till den gångna veckans tops und flops.
Tops!
1. Förtroende.
Markus Babbel har tagit sitt manskap och begett sig till Tysklands nordkust, närmare bestämt Travemünde. Här skall det preppas inför morgondagens DFB-pokal match mot VfB Lübeck.
Varför detta miniträningsläger? Jo, här gäller det att plocka bort spelarna från sin omedelbara vardag, göra nånting lite annorlunda, få friska tankar och binda ihop laget. Babbel har trots de negativa resultaten en djup tro på laget och vad det finns för potential i det. Till och med den väldigt kritiserade kaptenen Thomas Hitzlsperger tas i försvar och än så länge tycker jag att Babbels ledarskap känns bra. Ingen desperation synlig i detta läge utan det jobbas vidare tills dess att framgångarna kommer tillbaka.
2. Första halvlek mot Glasgow Rangers.
Titta det går ju! Just matchen mot de skotska mästarna visade hur mycket potential det finns hos VfB. Tänkte mer på en boxningsmatch där den ena kombatanten jabbar, slår och nöter sin motståndare mot repen. Rangers såg mer än lovligt desperata ut och utan glänsande målvaktsspel hade matchen varit över efter 40 minuter.
3. Publiken.
Lite tufft med tanke på visselkonserten efter förlusten mot Köln. Fast än så länge finns det ett massivt stöd från läktarna. Utsålt match efter match i byggarbetsplatsen som är Mercedes-Benz-Arena under 2009 och 2010. Jag hoppas innerligt att det fortsätter för killarna behöver den hjälpen!
Flops!
Nonchalans.
Det var ju det där med matcherna som gick. Ett lag måste alltid vara berett att göra det skitiga såväl som det eleganta jobbet. Fungerar inte det ena så får man ta till det andra. Gick det kanske lite för lätt i första halvlek mot Rangers? Med samma fokus och tryck genom hela matchen bryts en motståndare ner men man får inte slå av på takten. Mot Köln var det överdrivet lättfotat, straffet blev hårt och omedelbart. Varenda felbeslut som var möjligt att ta togs och Köln kunde tacka och ta emot. Babbel har tagit ut riktningen som leder tillbaka till grunderna, troligen rätt medicin mot den sjukdom som kallas nonchalans.
Bis zum nächsten mal!
