Tops und Flops im Schwabenland 26/10
Halt, här får ingen passera, här kommer ingen förbi.
Det är tjugo år sedan muren föll mellan öst och väst, ingen med intresse för den europeiska dåtiden och nutiden kan ha missat det. Själv var jag 18 år när det skedde och uppväxt med läran att det totalitära systemet i DDR aldrig skulle falla var det en omvälvande upplevelse när så till slut ändå skedde. När jag lyssnar till Ebba Gröns Die Mauer tänker jag på hur gärna jag faktiskt skulle vilja ha den där muren men i form av ett betongförsvar. En bastion bemannade av fyra fysiska praktexemplar som skrämmer slag på allt och alla som kommer nära, en backlinje som håller rent i 712 minuter i sträck och ger ro åt sina lagkamrater. Ja, tänk vad ett glas Riesling 2007 från Weinmanufaktur Untertürkheim kan sätta tankarna i svallning. Precis vad som behövs när mörkret sänker sig strax efter 15 och regnet försöker slå stora hål i asfalten. Med det över till den senaste veckans reflektioner.
Tops.
1. Första halvlek mot Sevilla
Självklart vet jag att en fotbollsmatch består av 2x45 minuter plus ibland förlängning och straffar (som Tyskland alltid vinner enligt Gary Lineker) men man måste också belysa utdrag ur matcher.
Satt klistrad framför Viasat Sport on demands (på pcn) sändning och fick se något som jag rakt av inte väntat mig av ett lag som nästlat in sig i bottenstriden. FC Sevilla är känt för att kunna spela riktigt bra fotboll och de senaste åren har de haft toppkänning i spanska ligan plus två raka UEFA-cupsegrar. Vad som hände var att VfB virvlade framåt i attack efter attack. Fort gick det och Sevilla hann helt enkelt inte med. När det går så långt som att en motståndartränare erkänner att hans lag inte varit med på plan, då har man gjort något bra. Fast eftersom säsongen är som den är bjöd Boulahrouz och Lehmann givetvis på ett mål samtidigt som chans efter chans brändes framåt. Desto viktigare att ta med sig det fina spelet in i framtiden.
2. Det är i motvind en drake lyfter.
När ingenting tycks fungera för VfB finns det hopp. Allt elände är inte evigt och det jävlar anama man visat mot Schalke, Sevilla och senast mot Hannover visar på att det fortfarande finns all möjlighet att reda ut detta. Många experter har redan bestämt att det blir sensationseger i DFB-Pokal i morgon mellan Greuter Fürth och VfB. I kommande Bundesligabatalj mot Bayern München tycks poängen redan vara utdelade. Suveränt. Kan ju inte vara bättre tändvätska för ett lag. Det kommer bli tufft i bägge matcherna men VfB slår ur ett grymt underläge och har allt att vinna. Två raka segrar som skulle betyda kvartsfinalspel i cupen samt tre poäng mot ärkefienden och lite andrum för laget. Kunde Liverpool resa sig mot Manchester United så kan VfB ta Bayern.
3. Hjälp från oväntat håll?
Der Kaiser, Franz Beckenbauer har talat. När Bayerns Münchens gudomliga talar då stannar Tyskland till, så säger ett gammalt ordspråk. Tror jag. Hur som helst, i en färsk intervju ger Beckenbauer Markus Babbel lite täckning och tilltro, han tror att framtiden tillhör Babbel. En utmärkt tränare med en klar filosofi som kan bli något riktigt stort. Vidare hoppas Beckenbauer att Horst Heldt och VfB-styrelsen tänker mer långsiktigt och ger Babbel plus laget en chans att reda ut krisen. Visst är det intressant höra Tysklands högste potentat, Merkel och Ratzi delad två, säga vackra ord, jag undrar bara om det finns någon baktanke? Inte bara inför Südschlagern utan för längre fram i tiden. Jag tror det kan vara så att Bayern München helt enkelt håller koll på en av sina stora gamla spelare för att se om det en dag kan bli ett ämne för deras egen tränarbänk. Kaisern har talat.
Flops.
Tränarspekulationer
Oj, oj, oj nu låg Lehmann illa till igen efter diverse märkliga utspel i helgen. Han är som han är och det är snart över så håll ut. Istället irriterar jag mig på den senaste veckans spekulationer som inte tjänar något som helst gott syfte. Horst Heldt upplever sin svåraste tid som manager. Markus Babbel upplever sin svåraste tid under sin korta tränarkarriär. Precis som många i laget är det tuffa tider och då behövs inte lösnummerjournalistik för att lätta på trycket. Några av de namn som figurerat är rent skrattretande. Schweizaren Marcel Koller, på vilka grunder då? För att han höll VfL Bochum över ytan i drygt tre år? Ledsen men två schweiziska mästerskap 2000 och 2003 räcker inte att komma med. Jürgen Klinsmann? Klinsi var älskad en gång i Schwabenland men två gånger Bayern München gör honom till en direkt olämplig kandidat. Sen är det ju det med hur oerfaren han är som klubbtränare. Bernd Schuster? Allvarligt talat! Hans Meyer? Jag omkommer.
Ingen sa någonsin att fotboll skulle vara enkelt men en dag när allting fungerar så kan det vara just så. Barcelona igår till exempel, att se en sådan match måste ge många allsvenska spelare bryderier om vad de egentligen sysslar med för sport. Minns VfB-Wolfsburg förra säsongen, allting flöt på och resultatet kunde blivit hur högt som helst. Nu är verkligheten en annan och det finns ett skönt utryck som lyder "Jetzt gahts om d'wurschd", ty. "Jetzt geht es um die Wurst", sv. och som vanligt väldigt fritt översatt "Nu gäller det". Visst är det så, det gäller alltid nånting i fotbollens värld, ibland mer och ibland mindre. För Markus Babbel känns det som att denna veckas två matcher gäller allt.
Bis zum nächsten mal!