Alexander Hleb är mer än lovligt uppskrämd
Jag undrar vad de gjorde, de nedrans Barcelona-spelarna. Alex Hleb är som en Bayern München-spelare, nyligen utskälld av Hoeness; skraj, ledsen, butter, rädd och mycket kortfattad och saklig. Hleb är Barcelona-spelare, utlånad till Stuttgart och står naturligtvis i mycket fokus inför kvällens match. Hans säsong i barcelona har han själv kallat för ett misslyckande och han ångrar att han flyttade på sig från den sköna tiden i Gunners. han har naturligtvis full koll på sitt lag och i en intervju i Stuttgarter Nachrichten, så berättar vitryssen om sina öden och äventyr i Katalonien (låter nästan som en Tintin-bok "Hleb i Katalonien") och det märks att hans år där har satt djupa avtryck i den vitryska själen. Hleb är mycket imponerad, mycket livrädd och pratar med en andakt, som om han hade varit i Stuttgarter Friedenskirche inför matchen.
Hleb analyserar chanserna inför matchen och konstaterar att "det var väl kanske inte den lottningen vi velar ha. Av alla lag, så hade jag minst av allt mött Barcelona. Jag vill gärna ta mig vidare ytterligare en omgång med Barcelona, men nu är det i princip över." Personligen undrar jag hur man kan gå in med en sådan inställning. Hleb fortsätter, lätt medveten om att han är ute i tassemarken med sina kommentarer "..missförstå mig inte. Det är en fantastisk match; för regionen, för staden, för klubben, men för våra sportliga ambitioner, så är det en jobbig match."
Han bedömer chanserna att gå vidare till 10%. Snyggt, Hleb. Att i pressen gå ut och fullständigt nedmontera laget; det är inte vackert. Va fan, Alex... "...men vi har en chans. I fotboll kan allt hända. Om vi står rätt, håller bollen och spelar bra defensivt. " Vitryssen fortsätter- lätt pinknödig - och beskriver Barcelona och lagets storhet. "Planen på Camp Nou är extremt stor. Den har maximala mått och här kan de spela ut hela sitt register. De får ytor och ett barcelona i fart är omöjliga att stoppa. Tekniskt sätt och från en spelarkultur sett så är de det bästa laget i Europa. ".
Han rundar av med "I Barcelona var det roligt att spela fotboll. Med sådana stjärnor, med sådan tränare; spelarna visste precis vad de skulle göra. teknsikt sätt var de bitvis fulländade."
Alex Hleb är livrädd. Fullständigt. Jag har också den största respekt för Barcelona, men att dra ned brallorna så fullständigt inför en match; nej-nej. Eller också är det bara ett spel...eller inte.