VfB-Borussia Mönchengladbach 2-1
Hårt arbete och en stark vändning gav tre nya viktiga poäng.
Det är bara segrar som räknas härifrån till sista matchen om VfB skall kunna ta sig ut i Europa igen. Gästerna Borussia Mönchengladbach hade inte vunnit i Stuttgart sedan 1994 och de får vänta ytterligare. VfB gjorde det dock inte helt enkelt för sig.
Mycket ändringar i startelvan för ovanlighetens skull, i backlinjen fick formstarke Niedermaier lämna plats för Tasci. Skador och avstängningar på Khedira, Hleb och Cacau gav möjligheter för Kuzmanovic, Hilbert och Pogrebnyak att visa upp sig. På pappret fortfarande en bra uppställning, vi kan konstatera att VfB har en hyfsad bredd i sin trupp.'
Den första kvarten var röd och vit, VfB rullade boll och Gladbachspelarna fick jaga. Det tog inte många minuter för hemmalaget att spela sig till de första målchanserna. Hilberts frispark strax utanför och Pogrebnyaks rökare från kort håll gav en hänvisning om vad som komma skulle. Michaels Frontzecks lag visade inga offensiva tendenser överhuvudtaget utan man försvarade sig djupt ner på egen planhalva. Den rörlige Marica försökte ständigt hitta löpvägar igenom försvaret men det var svårt för rumänen. I tjugonde minuten så ett jätteläge men keepern Bailly räddade.
VfB kom av sig och lurades in i gästernas tempo. Istället för att försöka dra isär motståndarna blev passningarna svårare och oftast till stillastående medspelare. Kort sagt blev livet enklare för de grönklädda. Plötsligt brast VfB och framförallt Serdar Tasci i uppmärksamheten. Marx skickade iväg en lång boll på vinst och förlust, Tasci chansade på att ställa Reus offside men låg alldeles galet i sin position för att lyckas med det, ett dåligt beslut. Reus fick fri lejd riktning Lehmanns mål och slog kallt in bollen till bortaledning 0-1. En kalldusch efter det individuella misstaget.
VfB lät sig inte nedslås utan behöll initiativet men fortfarande med för dåligt tempo och då blev det enkelt för Gladbach att fortsätta med sitt försvarsarbete. Alla halvchanser som dök upp klarade man av och framförallt växte målvakten Bailly med varje aktion. Pogrebnyak, som hade det rätt tungt, fick halvlekens sista möjlighet men just Bailly vann duellen.
Inga ändringar i paus mer än att VfB kom ut till den andra halvleken fast beslutna att ta tag i matchen igen. Det började med en gång, duktige Christian Träsch drog på en kanon på halvvolley från dryga tjugo meter ut. Bollen var på väg in i mål men Bailly gjorde en fantastisk räddning och tippade precis bollen över ribban. På den efterföljande hörnan fick Delpierre fritt fram och borde satt bollen i mål men den smet strax utanför. Minuten senare var det Gebhart som fick fritt fram att nicka in bollen men även han missade, bollen halvmetern utanför. Tempot var nu mer uppskruvat och framförallt Kuzmanovic, Träsch, Hilbert och Molinaro ägde sina områden. Marica, som mest snubblat över bollen i första halvlek vann nu alltfler dueller och kämpade föredömligt. Gladbach kom inte över mittlinjen och Bailly utvecklades till matchens lirare, han tog allt som kom emot honom.
Publiken väntade på ett VfB-mål och det kom till slut. Kuzmanovic slog en klurig frispark från vänsterkanten, vid den främre stolpen dök Marica upp, vände bort sin försvarare och dundrade bollen i mål från snäv vinkel. En smart variant där Gladbach väntade på ett högt och svepande inlägg. 66 minuter spelade och VfB fortsatte trumma på framåt. Ny farlighet med ursprung på vänsterkanten, Marica styrde bollen troligen ovetandes med axeln och Bailly fick göra matchens absolut svettigaste räddning. På väg mot fel håll lyckades han på nåt sätt vända och stoppa bollen med högerhanden, centimetrar från mållinjen.
Samma centimetrar var inblandade några minuter senare. Marica snurrade förbi två man till vänster i straffområdet, passade snett inåt bakåt där Kuzmanovic fanns bra placerad och satte bollen i mål. Domare Fleischer underkände målet då bollen precis, precis passerat kortlinjen.
Det var nära nu och till slut kom belöningen i 83 minuten. Efter ett nytt bra anfall kunde inte försvaret rensa ordentligt och bollen damp ner till Kuzmanovic som från straffområdesgränsen elegant och hårt bredsidade bollen i mål bakom en chanslös Bailly. Vild glädje och kul för serben som framförallt i andra halvlek var mycket bra.
Gladbach försökte ställa om de sista sju minuterna men det var för svårt för dem, de kunde inte hota Lehmanns mål. Ett kämpande VfB tog välförtjänt hem segern till slut, imponerande att se laget åter igen visa karaktär när det behövdes som mest. Härnäst väntar en bortamatch mot Hertha Berlin som faktiskt vunnit två av sina tre senaste och spelat en oavgjord. Från att ha varit helt avskrivna är de nu faktiskt med igen och kämpar om nytt Bundesligakontrakt. Lägg sen till att VfB har en usel statistik på Olympiastadion just mot Hertha, senaste segern kom 1991 och därmed kan detta klassas som en minst sagt klurig uppgift.
Matchens lirare: Christian Molinaro
Dricker numera samma energidryck som Christian Träsch. Var på sin kant outröttlig och obeveklig. Inblandad i varenda farlighet som skapades på vänsterkanten. Får inte åka hem till Italien igen utan ett riktigt bra kontraktsförslag.
VfB:
Lehmann - Boulahrouz, Tasci, Delpierre, Molinaro - Träsch, Kuzmanovic (Osorio 87) - Gebhart (Schieber 57), Hilbert (Celozzi 73) - Marica, Pogrebnyak
Tränare: Gross
Mönchengladbach:
Bailly - Levels, Brouwers, Dante, Daems - Marx, Bradely (Colautti 87) - Reus, Arango (Herrmann 78) - Matmour, Friend (Bobadilla 72)
Tränare: Frontzeck
Mål:
0-1 Reus 33 (Marx)
1-1 Marica 66 (Kuzmanovic)
2-1 Kuzmanovic 83
Varningar:
VfB: Boulahrouz
Mönchengladbach: Friend, Levels
Domare: Helmut Fleischer, Siegmertshausen
Publik: 42 000 (utsålt)