Eintracht Frankfurt-VfB 0-2
Efter fyra raka förluster är trenden bruten. Ordet blytung räcker inte för att beskriva den otroligt viktiga bortaseger ett sargat VfB tog mot ett på nytt mållöst Eintracht Frankfurt. Trots spel med tio man i över 75 minuter kämpade de rödvita hjältemodigt, ifrågasatte Sven Ulreich stod för en makalös insats och höll nollan.
Skadorna förföljer VfB och det var en chansning att börja med Cacau i startelvan, efter 45 minuter var hans dag över. Tasci var tillbaka och höll hela matchen. Niedermaier och Schipplock tog plats på bänken istället. Första halvlek var en hafsig och slarvig historia framförd av två bottenlag utan självförtroende. Tempot var högt och likaså felprocenten, en bottenmatch helt enkelt. Som inte nivån vore låg nog stod domare Wolfgang Stark för en rejäl fadäs.
Det blev helt tokigt när Delpierre och Franz rök ihop. Franz stämplade Delpierre vid en standardsituation, Delpierre knuffade till Franz. Den senare slängde sig teatraliskt till marken, Stark visade, efter allmän förvirring och väldigt påverkad av Frankfurtspelarnas mobbeteende, ut den icke inblandade Boulahrouz! Spelarna talade domare och linjeman tillrätta och istället visades Delpierre ut medan Franz endast fick gult kort. En alldeles för tuff och inkonsekvent bedömning, gult eller rött till båda spelarna men inte olika straff. Den ofta filmande och osportsligt provocerande Franz kom alltså billigt undan. Stark missade för övrigt redan efter två minuters spel en rejält ful kapning, av Meier på Boulahrouz, som borde gett minst gult kort. Resten av matchen hade Stark problem med att sätta nivån vilket bidrog till mycket grinighet mellan spelarna.
VfB levde som vanligt farligt på fasta situationer och inlägg mot straffområdet. Frankfurt lyckades vid ett par tillfällen få bollen i mål men Sven Ulreich räddade oftast eller så hann en försvarare emellan. Egentligen skapade VfB bara en rejäl chans i den första halvleken. En lång passning till ständigt löpande Okazaki, blev till ett knappt friläge. Målvakten Fährmann hann ut och räddade med en benparad. Frankfurts bästa möjlighet bestod i en lobbnick som Ulreich formidabelt tippade över ribban.
Andra halvleken började med tre byten varav ett från VfB, Cacau lämnade plats för Gebhart vilket skulle visa sig bli en impuls. Gebhart fick spela längst fram i en ovan anfallsroll och han lyckades ställa till med en hel del oreda. Om inget annat jämnade han kampen mot den på gränsen spelande Maik Franz som låg farligt nära ett rött kort matchen igenom och borde fått ett till slut då han gjorde sig skyldig till ett antal efterslängar.
Frankfurts mållösa desperation gick att ta på och även om man hade ett enormt stort bollinnehav lyckades man inte i de avgörande momenten. VfB:s så kritiserade backlinje offrade sig i alla lägen och gav för första gången på länge Sven Ulreich den hjälp han behövde. Turen var för en gångs skull med VfB när Boulahrouz missade en nickrensning och Gekas kom fri men bara prickade stolpen. Några minuter gjorde Ulreich en fenomenal räddning på Fenins nick från nära håll.
När ingenting talade för att VfB skulle kunna få med mer än en poäng chockade man hemmapubliken med två snabba mål inom två minuter. Företagsamme Harnik uppfattade att försvaret sov och slog en snabb frispark till Gebhart som drog till från 20 meter. Fährmann lämnade retur till snabbe Harnik som rundade målvakten och slog in ledningsmålet. Målet gav det rödvita laget en energikick och innan chocken lagt sig låg bollen i närmaskorna igen. Kuzmanovic bröt ett uppspel vid mittcirkeln och kämpade sig fram ända till straffområdet. Hans skott täcktes av Franz och studsade fram till Hajnal som med en iskall lobb över Fährmann höjde till 2-0. Frankfurt var tagna på sängen och Okazaki var till och med nära att sätta 3-0 få minuter senare.
Att spela med tio man kostar kraft och VfB orkade inte hålla uppe spelet den sista kvarten, Gebhart fick ensam jaga längst fram medan resten av laget backade hem för att försvara ledningen. Ulreich stod för matchens parad när Gekas sköt från nära håll och många antecknat mål för Frankfurt. Allt Eintracht kastade fram slogs bort av den rödvita muren och det blev inga fler mål. VfB-spelarna firade som om de vunnit mästerskapet och det med all rätt.
En något lugnare vecka väntar och det behövs. Kommande lördag väntar ett hemmamöte mot Schalke, även här finns revansch att utkräva efter att VfB i Gelsenkirchen blev bestulna på segern i höstas.
Matchens lirare: Sven Ulreich
En matchavgörande insats när den behövdes som mest. Stod för flera parader av högsta klass och har gett bästa möjliga svar på tal vad det gäller målvaktsdiskussionen.
Frankfurt: Fährmann – Jung, Franz, Russ, Tzavellas – Schwegler, Rode (Kittel 73) – Altintop (Fenin 45), Meier, Köhler (Amanatidis 45) - Gekas
Tränare: Skibbe
VfB: Ulreich, Boulahrouz, Tasci, Delpierre, Molinaro – Träsch, Kuzmanovic – Harnik, Hajnal (Niedermaier 80), Okazaki (Schipplock 90+2) – Cacau (Gebhart 45)
Tränare: Labbadia
Mål:
0-1 Harnik 64 (Gebhart)
0-2 Hajnal 66 (Kuzmanovic)
Varningar:
Frankfurt: Franz, Rode
VfB: Delpierre (rött direkt), Gebhart
Publik: 45 000
Domare: Wolfgang Stark, Ergolding