Får vi se den riktige "Helmuth" i vår?
Över 200 matcher för Schwabens metropol. VM-spelare och en av VfB Stuttgarts stora namn. Claudemir Jeronimo Barreto; aka Cacau har under de senaste åren varit någon att bygga spelet runt. Rörlig, spelbar, målskytt, målpassare, grovjobbare och en spelare som alltid gjort sitt yttersta för att laget skall vinna.
Så kom hösten 2011/2012.
Delpierre var kapten, men skadad och vicekapten Cacau fick ta rollen. Samtidigt slog Labbadia om spelsystemet och koncentrerade sig mer på att spela 4-2-3-1 än 4-4-2. Det skulle visa sig bli lite mycket för tyskbrassen som går under smeknamnet "Helmuth". Höstsäsongen för honom har varit ett enda stort kval. Förvisso inledde han med två mål i de första två matcherna, men sedan har han under femton matcher som forward endast lyckats lyfta in två baljor i ett Stuttgart, som febrilt försökt göra mål och skapa chanser.
Fakta är:
Jeronimo Cacau är ingen ledarfigur.
Jeronimo Cacau är ingen ensam spjutspets.
Tyvärr var Labbadias och Bobic kunskap om "Helmuth" inte riktigt komplett, ty den ganske timide, men ganske egensinnige tyskbrassen är ingen figur som samlar laget, driver på och kör käcka hejaramser. Hans målgest tyder på det. Nummer ett - han själv, nummer två den store guden, nummer tre kompisarna. Att sedan skicka honom som ensam toppspelare är nästa fel. Han är inte och har aldrig varit en ensam spjutspets.Det är han på tok för allround för. Cacau trivs bäst när han har en forwardspartner att jobba med och jobba för. Att ta returer,löpa i luckor som bildas, att jobba upp luckor för denne, att springa sönder försvarslinjer och jobba upp möjligheter för andra och spela väggpass för målskytte. Då trivs han. Väldigt bra och det är på det sättet han har etablerat sig som landslagsspelare och omtyckt spelare i Schwaben.
När nu detta kombinerades med en kaptensbindel, så brast det i kroppen för "Helmuth", som lade för mycket tid på att vara kapten och anpassa sig till sin nya roll istället för att vara den vanlige Cacau. Kritiken kom, växte och han ifrågasattes, men inte kunde Labbadia lyfta av sin kapten inte. Sedan svarade han vackert med två påpassliga mål mot HSV i cupen, men Labbadia hade förstått. Han insåg att han inte fick ut alla kakaobönor ur Helmuths rostmaskin och plockade av honom kaptensbindeln.
Nu kan Cacau koncentrera sig på det han gör bäst. Att vara forward. med en alltmer offensiv Harnik, Okazaki och med hjälp av Schieber ,så kan tyskbrasse återigen återkomma till forna storslagenheten och börja skapa målchanser, jobba oerhört och göra mål. Vi behöver Cacau i den gamla formen, då är han en bra kraft och en spelare som kan lyfta laget och avgöra matcherna.
Så, Helmuth - upp till bevis. Du har allt att vinna...