VfB II förlorade mot Koblenz
Deutsches Eck.
Så heter platsen där Rhen och Mosel möts. två vattendrag flammar ihop och det är ganska härligt att se hur två olika färger på vattnet blandas ihop, som en akvarellmålning.
Koblenz är platsen och oftast början eller slutet på den vandring i Rhen-dalen eller Moseldalen som brukar förnöja turister. Koblenz är annars inte speciellt härlig, men det finns ett härligt slott i början av staden(om man kommer söderifrån) som heter Ehrenbreitstein, som gör att man kan se in i dalarna som den härliga Rhenfloden rinner ned i. På håll hörs också sirenerna i Lorelei.
Hit åkte VfB II i helgen och spelade mot hemmalaget Koblenz. Daniel Vier i mittförsvaret var skadad och Seeberger, som kom med en bra svit bakom sig och en trygg position i mitten av serien, fick ställa in finnen Lagerblom och Thomas Geyer centralt. I övrigt en 4-2-3-1 uppställning med Benyamina på topp.
Matchen
Det hette ju Deutsches Eck och det kom att handla mycket om "Eckbälle" denna dag. Det kastades in bollar från kanterna och på hörnor och Koblenz visade sig vara starka i luften. Redan efter ett par mijuter hade man fiskat fram ett par farligheter som satte Bernd Leno på prov. Thomas Gentner(inte släkt med Christian) hade bra känsla och lyfte in bollar mot Riemer, Hornig och Steegman. Leno höll ihop kassen på sedvanligt bra sätt.
En möjlighet vaskade VfB fram under första halvleken och det var Köln-lånet Gardawski som på en hörna nickade bollen över.
I andra halvleken blev matchen jämnare och Pascal Breier, som får mer och mer speltid då Schipplock ligger på gränsen till A-laget, fick chansen, men drog bollen strax utanflör och Benyamina tryckte bollen strax över kryssribban.
Det vägde på planen.
Då slog Koblenz till.
Först med en indirekt frispark, som Riemer slog på en VfB:are och in och sedan ett par minuter senare då Hornig fick tag på bollen efter en hörna.
2-0 kunde ha blivit 3-0, då gamle VfBaren Johannes Rahn kom helt fri, men Leno vek ned sig och plockade bollen.
