Eftertankens kranka blekhet
När Benjamin Brand från Bamberg blåste för nittio minuter i matchen mot St Pauli, sjönk Stephen Sama ned på knä och riktade några snälla ord mot den högre makten. 2-1-segern var viktig, enormt viktig.
Samtidigt gav segern en massa frågetecken och diskussionerna gick täta på nätet och i tidningarna efteråt. Fler frågetecken än svar.
* Målvaktspositionen gav ett bra svar. Mitch Langerak gjorde en väldigt habil insats, kom ut bra från linjen, gjorde ett par riktigt bra räddningar och styrde försvaret.
* Försvarsspelet funkade bristfälligt. Klein och Emi Insua gjorde helt godkända insatser. Insua passade fram till andra målet och Florian Klein följde upp sin goda EM-form med bra offensiva insatser. Mer problematiskt centralt där Sunjic fortsatte att visa upp en lånhsamhet i vändningar, dåliga beslut i markeringar och var allmänt osäker. Sama var säkrare, men är väl ingen långsiktig lösning. Varför inte Kaminski spelade är osäkert.
* Det centrala mittfältet med Gentner och Hosogai behöver finjusteras. De sprang på samma bollar, hade dålig kommunikation och när det gäller kapten Gentner så behövs mer dynamik i rörelserna och mer pådrivande. Heise på vänsterkanten funkade inte alls och blev sedermera utbytt. Zimmer arbetad bättre på högerkanteb och visade varför Kaiserslautern inte ville släppa honom. Offensivt var Öczan nervös, men jobbade upp sig efter hand. Saknad dock en dirigentpinne oxh en bra kontakt mellan honom och anfallaren Terodde, som hängde väldigt löst. Alexandru Maxim kom in och vände matchen och det var nog en gåta för många varför inte rumänen spelade från start. Lukuhay antydde att han inte gjort träningsenheterna på rätt sätt och detta var en läxa. Frågan är dock om han nu kan peta Maxim framgent, då det offensiva spelet saknar en dirigent utan Maxim.
* Terodde visade inte så mycket. Var dock alltid rörlig, men kommmunikationen mellan honom och mittfält var bristfällig. Bollarna uteblev och han blev rätt ensam,
En del matnyttigt att tänka på för Lukuhay.
