VfB - Köln 0-2(0-2)
Jamen det skulle ju bli en omstart. "Ein neuer Anfang". Det var karavan från Bad Cannstatts järnvägsgstation, det var trummor, cymbaler, jonglerande kossor och allt vad en hemmamatch kan ha. Det var livfullt och förhoppningarna stora. Armin Veh "in da House"; nu åker vi.Liksom.
90 minuter senare . VfB Stuttgart - 1 FC Köln 0-2. Tillbaka till ruta ett. Igen. Fan.
Armin Veh gav samma lag som sist ansvaret igen. 1 Fc Köln kom utan större överraskningar och ett förutsägbart lag. VfB hade inte slagit Köln hemma sedan 1996 och det skulle väl vara dags nu. Men...någonstans i VfBs ben sitter det kramp. Riktig kramp och ångest. Det var ganska klart.
Första halvleken
De första tjugo minuterna handlade mycket om Gotuku Sakai. Japanen var enormt aktiv åt alla håll och kanter och var den som skapade första möjligheten för Stuttgart. Tyvärr nådde ingen centralt bollen och Kölns målvakt Timo Horn kunde pusta ut. VfB var laget med mest bollinnehåll och Gentner-Romeu fick en hel del tid att hantera bollen innan de rullade ut dcen till Maxim eller Harnik. Men den riktigt stora första farligheten kom då Kölns inlägg touchades av Ibisevic och hade inte Sakai stått på linjen så hade det stått 1-0 till Köln. Sakai fortsatte att vara aktiv på kanten och jagade både Maxim och Harnik med bra bollar. Men när VfB började bli spel-bestämmande, så slog Köln till med en kontring. Den siicklige Brecko slog en lång boll från kanten in i straffområdet. Schwaab nådde inte bollen, men touchade den och ställde Ulreich i målet. Innan bollen rullade över kortlinjen dök Osako upp och lade in den i bortre hörnet. 0-1.
VfB repade dock mod och tog hand om spelet direkt. Spelövertaget blev dock momentant, då Anthony Ujah fick en långboll och tillsammans med Rüdigers insats så fick han med sig bollen och sköt ett distansskott som letade sig in under Sven Ulreich. 0-2.
Mercedes-Benz-Arena var knäpptyst,
Efter målet hände det inte massor och man gick in i paus med en irriterande bräkande getabock i öronen.
Andra halvleken
Veh bytte ut den totalt osynlige Harnik och gav Timo Werner en chans. Sedermera kom också Filip Kostic in. Spelmanövrarna var dock de samma. Hela tiden. En massa försök. In i mitten och Ibisevic mot bollen , men Köln-spelare var före. Ut på kanten till Werner , som innan han skall göra något blir blockerad. Kölns försvar spelade mycket inspirerat och säkert och VfB skapade inte mycket trots ett ganska stort spelövertag. Det saknas en spelfördelare som kan tänka det lilla extra, som kan hämta idéer ur en brunn och slå den bra passningen. Som det är nu, så vet Köln varje speldrag och bortsett från Didavis skott mot slutet så var det en riktigt usel tillställning.
0-2. Blä.
