Top und Flop im Schwabenland 11/12
48 timmar och konsten att krama ur det mesta av lite. Först den enormt trista tillställningen mot Molde i torsdags som slutade med en neslig förlust. Sen kom lördagen med en klang & jubelföreställning som låter fansen drömma om ett kul vinteruppehåll. Fortsatt vet vi inte var VfB står från match till match men efter tre raka segrar i ligan ser det onekligen ljusare ut än på länge.
Top
Vedad Ibisevic
Inte mycket att snacka om här. Tre mål, delad ledning i skytteligan på tio mål, fjärde uttagningen i veckans lag och veckans spelare i ligan. Finns knappt nåt mer att önska och Ibisevic håller sig väldigt ödmjuk samtidigt som han håller fokus. Det finns egentligen inte alltför mycket spektakulärt kring Ibisevic men det är just vad som gör honom extra farlig, trots målskyttet är det många lag som underskattar honom. Själv tycker jag han är rätt typisk för anfallsspelare från balkanländerna. Stor, robust, bra med bägge fötterna, inga direkta svagheter men som sagt heller inget som sticker ut jättemycket. En sak fungerar dock utomordentligt bra, radarn. Där det nalkas målchans dyker Ibisevic upp. Han kallas VfB:s livförsäkring och jag håller just nu utan tvivel med.
Ibrahima Traoré
Vald till november månads spelare av VfB:s fans och det med all rätt. En virvelvind är vad han är och sällan har jag sett en spelare uppträda så offensivt och så självklart som Traoré. I lördags var det stor show när Boka och Traoré tog sats från sin vänsterkant, full fart var det hela tiden. Framspelningen till 1-0 målet var av absolut högsta klass. Det lilla som jag sett och läst i intervjuväg verkar Traoré vara en hyvens prick med glimten i ögat som brinner för det han gör. Vad jag med säkerhet vet är att jag har kul när jag ser Traoré spelar boll och det närmsta jag kommer i jämförelse är en viss Jay-Jay Okocha som var otrolig lirare han med.
Tabelläget
Det går upp, det går ner, det går hit, det går dit. Att VfB efter 16 omgångar ligger på sjätte plats med endast fem poäng till Bayer Leverkusen på andra plats är ett mindre under. Truppen är tunn, pengarna är få och laget har bara gjort 20 mål och har släppt in 25. Fast sjätte plats är det och inför sista omgången innan vinteruppehållet finns en teoretisk möjlighet att gå upp till tredje plats. Fast nu klappar jag hästen lite och tittar åt andra hållet. Skulle matchen mot Mainz få en negativ utgång kan laget halka ner till elfte plats. Plats för lite eufori men samtidigt gäller det att visa ödmjukhet. Skador och avstängningar anstränger truppen men samtidigt ger den yngre förmågor chansen att visa sig, något som fansen giller. En Rafael Holzhauser har redan vunnit popularitet, den för tre matcher avstängde Gotuko Sakai likaså, Antonio Rüdiger har spelat en del och gjort det bra. Inför omstarten i januari kommer Johan Audel, Daniel Didavi, William Kvist och Tim Hoogland vara tillbaka. Jag tror fortfarande att om allting fungerar optimalt kan förra årets placering upprepas eller till och med mer. Då krävs det mer jämnhet och framförallt att fler än Ibisevic gör mål.
Flop
Ståplatsförbud
Bara en av de ting tyska fotbollsförbundet DFB skall ta upp i morgonens möte om framtida säkerhet under fotbollsevenemang. Personligen tror jag inte att det är rätt väg att för Bundesliga, här har man tittat på Taylor-rapporten som upprättades i England i eftermälet av katastrofen på Hillsbourogh 1989. Märk väl, den rapporten har ett par år på nacken och i England talas det till och med så smått om att kanske, kanske återinföra ståplats då många arenor idag totalt saknar den stämning som fanns förr. En del hänger så klart även ihop med biljettpriserna och även här har det hänt ett och annat i Tyskland. 2009 såg jag VfB-Barcelona i Champions Legue från bra plats för 50 Eur. I december förra året betalade jag för en något sämre plats på samma läktare 62 Eur, VfB - Bayern München. Eftersom jag i helgen såg min tredje match under hösten fick det bli nedre Untertürkheimer Kurve till matchen VfB-Schalke, kostade 33 EUR. Samtidigt delade klubben ut massor med fribiljetter för att folk skulle komma och se VfB-Molde i Europa League, det kom drygt 15 000.0 Prispolitiken är minst sagt förvirrande och lite för variabel. I lördags gjorde fansen gemensam sak och protesterade med total tystnad under matchen första 12 minuter och 12 sekunder, en anspelning på mötet i morgon. Det var rätt tyst kan jag säga bortsett från vid VfB:s 1-0 mål men även här firades det återhållsamt. Samtidigt pågår en kraftig haussning kring den tyska klubbfotbollen och den ofta fantastiska stämning som omger matcherna. Problem finns dock på flera håll, Frankfurt har några eländiga personer som svansar efter laget, i Köln kan vad som helst hända, i de lägre divisionerna är det främst i den östra delen som en hel del huliganism återfinns. Här finns också en högra arbetslöshet och större högerextrema sympatier på sina håll. DFB får gå på en slak och tunn lina här.
Bis zum nächsten mal.
