Sampdoria - Fiorentina
1 - 1

VfB-Bayern München 0-2

En halvlek nästan helt befriad från målchanser men bra försvarsspel från båda lagen. En halvlek med obefintligt anfallsspel och desto sämre försvarsspel från hemmalagets sida. Där har ni receptet för Bruno Labbadias åttonde raka förlust mot Münchenlaget och även den tredje raka Bundesligaförlusten i föjd för VfB. Formkurvan pekar spikrakt neråt och inte mycket pekar på en snar vändning.

Dessa matcher brukar målas upp till något stort men inför dagens drabbning darrade inte luften som den brukar, därtill har VfB:s säsongl varit alltför svag medan München seglat ifrån i toppen. Tränare Labbadia sa det aldrig rakt ut men efter några få minuters spel syntes det tydligt att dagens mål var en poäng, inte mer. En total antites gentemot hur man vinner fotbollsmatcher men så gick det till. München tilläts ett totalt bollinnehav medan VfB chansade på kontringar.

William Kvist gjorde comeback, kanske fanns det en dold symbolik i det, han gjorde sin sämsta match hittills i VfB-tröjan mot München borta i höstas. Kvist och Gnetner delade på det defensiva uppdraget och parkerade tidigt nästan i knät på den egna backlinjen. Några impulser framåt var inte att vänta och det är aldrig ett gott tecken om man heter Christian Gentner. Shinji Okazaki som får hatta omkring på diverse olika positioner hade denna gång en central roll offensivt medan Traoré och Harnik höll till på kanterna. Okazaki kom igenom en gång på hela matchen, fick till ett tämligen svagt avslut på en annars sysslolös Neuer. Efter det sågs Okazaki springa runt i det tomma utan att delta i spelet.

När vi pratar om spelet i sig självt fanns det matchen igenom inget offensivt tänk alls från VfB:s håll precis som senast mot Wolfsburg. De få försök som gjordes var på kontringar där löpvägarna var oklara alternativt skickade backlinjen iväg långbollar med högst varierad addressering. Ibisevic rörde sig mycket men fick inget vettigt att jobba med , van Buyten och Dante hade en lugn söndagskväll. Enda farligheten i första halvlek kom genom ett för långt slaget inlägg från Traorés vänsterfot. Harnik sträckte sig i luften och nickade ner bollen på Neuers fötter strax innan mållinjen men målvakten fick snabbt fatt i bollen och inledde en kontring istället.

Tempot var lågt, intensiteten inte i närheten av vad som brukar presteras i dessa möten. München försökte framåt, främst var det Kroos och Ribery som drev på. Fransmannen slarvade bort en del möjligheter, främst genom hans tråkiga förmåga att dra förbi sin motståndare och sen istället söka frispark. När han fortsätter sina löpningar är det världsklass men så här blir det mest bara trist att se på. Enda lilla möjligheten München skrapade ihop var när en flipperboll hamnade hos Mandzukic som efter en snabb vändning och från en väldigt snäv vinkel sköt över. 0-0 i paus var helt följdriktigt.

Akt två började precis lika fantasilöst och ingenting hände förrän att Molinaro bröt ett uppspel på sin vänsterkant. Utan att titta upp slog Molinaro en nonchalant och svag passning hem till Ulreich men Mandzukic stod i vägen och snappade upp bollen. Enkelt rundade anfallaren Ulreich och så fick München ett mål serverat. Onödigt räcker så klart inte till för att beskriva situationen och nu ställdes frågan om Labbadia hade en joker i fickan. Kunde VfB ställa om och börja bete sig som ett hemmalag?
Svaret var nej, förvisso ökade intensiteten en aning och VfB försökte ta en risk eller två men kom ingenvart. Istället var München så när att öka på ledningen när Kroos kom fri med Ulreich, en makalös hemlöpning av Niedermaier samt att Kroos snubblade till i skottögonblicket räddade dagen för stunden. Kroos fick ett raseriutbrott på domaren, efter att ha fäktat och skrikit länge nog tröttnade domare Mayer och plockade fram det gula kortet.

Dubbelbyte för VfB, Torun och Holzhauser in för en kämpande men ineffektiv Traoré och en ytterst svag Okazaki. Impulserna uteblev även om Holzhauser försökte vara konstruktiv. Torun däremot förblir intill vidare ett gigantiskt frågetecken, inget vet vad det är han skall tillföra laget. München petade runt bollen, såg ut som en slags nedjoggning och VfB gjorde sig inget besvär att sätta press på gästerna. Publiken verkade i det närmsta ha somnat när Molinaro på nytt tappade bort sin kant. Mandzukic kunde i lugn och ro slå ett inlägg till Müller som styrde in 0-2, Tasci och Ulreich för sent ute. En frustrerad Martin Harnik satte strax därpå fälleben på Ribery, fortsatte att käfta med domaren och fick så sitt andra gula för dagen. Den typen av inställning behöver inte VfB nu, det krävs något helt annat för att vända på det kantrande skeppet.

Kommande helg väntar en klurig bortamatch mot nykomlingen Düsseldorf, ett motstånd som VfB hade stora problem med i höstas. Väntar en ny förlust eller kan Labbadia & Co vända på detta?

Matchens lirare: Georg Niedermaier
Lyfter sig som bekant alltid mot sitt forna lag och likaså idag. Var den i backlinjen som stod upp bäst, fixade matchens brytning när han jagade ifatt en frispelad Kroos och avvärjde.

VfB: Ulreich - Rüdiger, Tasci, Niedermaier, Molinaro - Gentner, Kvist - Harnik, Okazaki (Holzhauser 64), Traoré (Torun 64) - Ibisevic
Tränare: Labbadia

München: Neuer - Lahm, van Buyten, Dante, Alaba - Martinez, Schweinsteiger - Müller, Kroos, Ribery (Shaquiri 89) - Mandzukic (Gomez 89)
Tränare: Heynckes

Mål:
0-1 Mandzukic 50
0-2 Müller 72 (Mandzukic)

Varningar:
VfB: Harnik x 2 utv, Rüdiger, Kvist
München: Kroos

Publik: 60 441, utsålt
Domare: Florian Meyer, Burgdorf På det stora hela okej men att i första halvlek ge Harnik varning medan van Buyten för en likadan tackling förblev obestraffad var helt fel. Likaledes var van Buytens sträckta ben i knähöjd med dubbarna före minst gult, även här uteblev Meyer.