Välspenderade draftpicks (defense)
Inför dratfen pratades det mycket om stora DE:s och DT:s vid namn Sederick Ellis, Glen Dorsey och Chris Long.
Inför dratfen pratades det mycket om stora DE:s och DT:s vid namn Sederick Ellis, Glen Dorsey och Chris Long. De stora pojkarna brukar vara vad man kallar för ”safepicks” som är relativt lätta att stoppa in i laget direkt och brukar snabbast plocka upp tempot då deras roll inte skiljer sig från college lika mycket som för skillposition spelarna, CB:s, FS:s och SS:s.
Ovannämnda spelare har tagit en plats i respektive lag direkt och den som hyllas mest hittills för sina insatser är Chris Long. St:Louis Rams har inte gått bra i år men ledningen hävdar att Chris Long:s egenskaper som person och spelare gjort honom till en frontfigur i Rams defense. Long draftades som nummer två i första rundan efter Miami Dolphins Jake Long och har efter week 10 skrapat ihop 31tacklingar och 4.0 sacks. Jake, skall tilläggas, har varit lysande i Dolphins O-Line med sitt mycket mogna sett att axla pressen som kommer med att vara förstavalet i draften.
Någon som jag imponerats mycket utav av Tennesee Titans DE Jason Jones. Draftades i den andra rundan val nummer 54. Kan tyckas ganska tacksamt att hoppa in i ett Defense som är ett utav ligans starkaste men att bara fått chansen från start vid ett tillfälle och ändå skrapa ihop 22 tacklingar och en sack är imponerande. Dessutom har killen inte orsakat någon penalty alls i år. Det är annars ganska vanligt för rookie DE:s, rutinerade DE:s med för övrigt, som inte spelar regelbundet att begå enkla misstag på snapcounts. Har relativt kvicka fötter med för sina 275pounds.
På skillpositions väljer många organisationer att inte spela rookies allt för mycket då omställningen från college är väldigt stor för dem. En del spelar inte alls många downs medan andra får jobbet som first string direkt.
New York Jets valde att med det 113e valet i den fjärde rundan drafta CB Dwight Lowery. Han har startat alla nio matcher för Jets har gjort det bättre än alla andra CB:s i ligan. Sent draftade Lowery har ännu inte någon interception i NFL men har tre forced fumbles och 47tacklingar. Han kastades in i hetluften direkt och har spelat otroligt moget.
Två rookies som har slagit sig in i ligan otrloigt bra är Kansas City Chiefs CB duo Brandon Carr och Brandon Flowers. Tillsammans har de plockat ner motståndare 82 gånger och snott bollen vid fyra tillfällen. Carr draftades ännu senare än Lowery, 140e valet i femte rundan medan Flowers valdes i den andra rundan med val nummer 35. Dessa tre pratades det väldigt lite om inför draften men jag menar att de tillhör de bästa valen som gjorts i årets draft.
Den position som är mest intressant enligt mig och många andra är LineBacker. Inte för att det är hårda muskelberg med ADHD beteende som älskar att tackla små RB:s som kommer igenom hålen. Anledningen att jag älskar den positionen är att den ställer otroligt mycket högre krav, i dagens moderna football, på LB:s fysiska förmågor. Det räcker inte att du kan bänka ett halvt ton och mangla 175cm RB. En modern LB är en kvick, smart, stark och bollbegåvad spelare. En LB skall idag t.ex. kunna mäta sig med WR:s speed för att kunna hantera ett passninsbetonat WestCoast offense på ett helt annat sätt än för 15-20 år sedan.
Urlacher i Chicago kan för övrigt vara den siste ”krigaren” även om han är mer allround än han utger sig för att vara.
Jerod Mayo var New Englands första drag i draften. Med första rundans tionde val draftade man den 185cm långa och 110kg tunga InsideLineBackern som hittills startat varje match bredvid 12säsonger gamla ProBowlern Tedy Bruschi i Patriots 3-4 defense. Många defense väljer att sprida ut sig och spela ett zonförsvar vilket har gjort att mitten av planen är den mest sårbara platsen.
Det faktum att TE:s som Jason Witten och Tony Gonzales leder receiving i deras respektive lag vittnar om just det. Den kvicke och relativt lille Mayo är för mig ihop med Carolina Panthers nionde val i första rundan typiska moderna LB:s. De kan spela bra run och pass-defense. Förra årets defensive rookie of the year San Francisco 49ers LB Patrick Willis noterades för en 40-yard dash tid på 4.37. Den tiden är bättre än många RB:s, WR:s och CB:s som draftats i historien. Det vittnar om en ny typ av spelare, en ultimat atlet.
Tyvärr kan jag inte gå in på fler detaljer även om jag kunnat skriva flera hundra sidor om NFL. Hoppas ni förstår att min brist på tid begränsar kvaliteten. Men avslutar med att summera årets draftpicks.
Varje draft har sina minor och sina doldisar. Enligt mig är Darren McFadden årets mina. Han höjdes till skyarna efter sin otroliga karriär vid Arkansas. Två säsonger i följd slutade han tvåa i omröstningen till Heisman Trophy där han 2006 hade Brady Quinn före sig och 2007 en framtida stjärna i Tim Tebow. Men det faktum att hans ben dör vid kontakt och hans stökiga tendenser privat tror jag inte vi kommer få se speciellt mycket i årets fjärde val i första rundan. Oakland Raiders är en organisation i gungning och charmeras alltid mer utav talang än smarta vinnarskallar. McFadden kanske dessutom blir pappa i höst med en tjej som han låg med på fyllan. Vad jag vet har han dessutom blivit omhändertagen av polisen efter slagsmål vid två tillfällen på en nattklubb. Keep your head in the game!
Doldisen är ingen mindre än femte rundans 143e val Tim Hightower. Han har hittills knuffat ner ProBowlern Edgerrin James till second string och leder antalet rushing Tds bland rookies i år. Arizona är med Kurt Warner ett passningstungt lag som inte ger bollen till RB mer än ca 15 gånger i en match. Men Tim Hightower fyller rollen som pounder perfekt. Dessutom måste ett så sent draftpick ses som lysande då han inte kostar Arizona speciellt mycket hans första två säsonger. Han går emot en mycket ljus framtid den här killen.
Har inte gett upp hoppet om McFadden men tror killen gjort bäst i att stanna sitt år som senior vid Arkansas, vunnit sin Heisman och förhoppningsvis mognat mycket mer.
Mail och kommentarer väl mött!
