Två matcher, två förnedringar
Efter att ha sett match två och tre mellan Dallas och San Antonio kan man efter en mild parafrasering lugnt konstatera att den äldsta av svenska idrottsaxiom ännu stämmer: ”I basket är allt möjligt.”
Match två
Efter en meriterande seger på bortaplan för Mavericks, var det dags för ännu en batalj i AT&T Center mot divisionsrivalerna och forna arvfienderna San Antonio Spurs. Det blev dock inte mycket till match, utan första perioden blev istället till den vackraste sekvensen av fransk basketmjukporr världen någonsin skådat. Tony Longoria Parker såg inte ut som en simpel basketspelare, utan snarare som en världsrenommerad kirurg när han skar sönder ett för dagen patetiskt Dallasdefense. Efter tio minuter och 19 poäng, skapade på alla möjliga och omöjliga vis, satte han sig på bänken och mottog publikens jubel.
Därefter bjöd Spurskollektivet på en för Dallas oerhört förnedrande tidsresa. Helt plötsligt spelade San Antonios stoltheter försvar som man inte gjort på fem-tio år, medan Dallas spelade som laget gjorde under Nowitzkis rookiesäsong. Inga enkla poäng släpptes in, inte ett öppet skott bjöds det på och till råga på eländet hade Dirk samma skottprocent som armlös snögubbe (3/14).
Tim Duncan spelade ett fabulöst osjälviskt försvarsspel, vilket gjorde att hans 11 poäng var parenteser i sammanhanget. Viktigt var även Matt Bonners skytte (3/4 från downtown) och riviga returtagning, då hans inspirerande spel gav Spurs en dimension de saknade i första matchen. Att Tony Parker sedan lugnade ner sig en smula och nöjde sig med 38 poäng på sina 33 minuter var immateriellt, fransosen kunde ha gjort 50 om han bara behövt. Dallas gav dock honom ingen anledning, utan han kunde istället i lugn och ro slå sig ner på bänken för gott med 12 minuter kvar, och fick då en massage i belöning av sin skadade medmusketör Manu Ginobili.
Period 1 2 3 4 T
Dallas 19 27 17 21 84
San Antonio 30 27 28 20 105
Match tre
Nattens kamp var viktig av många skäl, och statistiken talade sitt tydliga språk: Av 23 slutspelsserier som Spurs spelat som startat med 1-1 i matcher, hade 22 vunnits av det lag som lyckades vinna match 3. Motsvarande siffra för Dallas var sju av sju möjliga.
Hemma i Dallas var frågorna många: Skulle Mavericks mäkta med attladda om efter massakern från två dagar tidigare? Kommer Dirk att sätta åtminstone 40 % av sina skott? Vem ska stoppa den i det närmaste ofelbare Tony Parker?
Svaren levererades snabbt, skoningslöst och utan minsta tvekan. Efter åtta raska poäng från en pånyttfödd Nowitzki, en hejdundrande block av Erick Dampier på en penetrerande Parker och ett kollektivt kämpande och springande Mavericks, ledde hemmalaget med 11 poäng efter första kvarten. Snodda bollar, mäktiga blockar, och korgskakande dunkar, Dallas bjöd helt enkelt på totalbasket av absolut toppklass, medan TD satt på bänken i foulproblem.
Andra perioden fortsatte på samma sätt, och bara en buzzerbeater av rookien George Hill besparade Spurs förnedringen att ha gjort mindre än 30 poäng under första halvan av matchen. Josh Howard gjorde vackra backdoor-cuts, blockade stackars Hills lay-up stenhårt i plankan, och sänkte treor på löpande band. JJ Barea fortsatte attackera korgen, och hittade fler än en gång helt fria Mavsskyttar. Brandon Bass bjöd på två riktiga jätteblockar på bäraren av NBAs vildaste skägg, Drew Gooden, medan BB även sänkte både skott och tunga dunkar inside. Jason Terry, som varit allt annat än i toppform, ville inte vara sämre, utan satte flera tuffa skott över täckande försvarare, samt en ytterst vacker runner just innan skottklockan ljöd alldeles i slutet av andra kvarten.
Efter två minuter av tredje perioden hade Dallas dragit ifrån till 26 poängs ledning, men då hade San Antonios överpatriark Greg Popovich både sett och fått nog. Pop bänkade hela sin startfemma för resten av matchen, och gav mängder med minuter till spelare som Ime Udoka och Fabricio Oberto. Dallas drog ifrån till 35 poängs ledning innan man släppte fram sina egna bänknötare, och lät dessa spela av en i slutändan helt ospännande match.
Tim Duncans uppgivna ansikte summerade Spurs insats hjärtskärande väl, medan en storsmilande JJ får symbolisera det härliga spel som hela Dallas lyckades prestera under matchens tre första perioder.
Period 1 2 3 4 T
San Antonio 16 14 12 25 67
Dallas 27 19 29 13 88
