Bäst och sämst från vecka 5
Varje vecka utser vi omgångens bäste offensive och defensive spelare, samt lyfter fram någon som lyckades mindre bra. Från den femte veckans matcher lyfter vi fram två spelare från säsongens två askungesagor.
Omgångens offensive spelare:
Kyle Orton, QB, Denver Broncos
Jag vet, det är trist att vecka efter vecka utse QB:s till veckans offensive spelare. Smått fantasilöst. Och jag vet också att det förr eller senare är dags för Peyton Manning, NFL:s bästa spelare just nu, att vinna denna utmärkelse. Men i omgång fem återskapade Kyle Orton historien på två sätt.
För det första spelade han i Denvers retrodräkter från 60-talet. Många har spytt gala över denna härliga brun-gula kombination med världens snyggaste strumpor. Själv tycker jag det var ursnyggt.
Och för det andra gjorde han sitt bästa för att återuppliva minnet av John Elway i Denver. Först leder Orton en drive på 98-yards för att kvittera New Englands ledning (för de som kan sin NFL-historia borde orden "en drive på 98-yards" tillsammans med ordet "Denver" få klockorna att börja ringa) och därefter leder Orton laget till de avgörande poängen på övertid. Klassiskt Elway. Men nu är det en annan QB som regerar i Denver.
Många med mig ansåg nog att Kyle Orton var dömd att misslyckas i Denver efter allt som hände under försäsongen. Plus att Orton är en av NFL:s startande QB:s som minst ser ut som en sådan, med sin något toffelaktiga framtoning. Men Orton har gjort så att Denver är obesegrade så här långt, och det är allt som räknas. Det börjar bli dags att räkna med det brungula laget på allvar.
Omgångens defensive spelare:
Rey Maualuga, LB, Cincinnati Bengals
Denver Broncos är en av NFL:s askungesagor så här långt. Cincinnati Bengals är den andra (och möjligen skulle man räkna New York Jets som den tredje). Nytt för i år i Ohio är att Cincinnati inte bara har ett bra anfallsspel, något de egentligen alltid har haft sedan Carson Palmer anlände till laget. Nu har de också ett försvar som heter duga.
I bortasegern mot Baltimore, med ett av NFL:s bästa anfall, stod försvaret upp på ett strålande sätt. Duktiga CB:s, bättre spel på defensiva linjen… Men det jag tycker de har i år jämfört med tidigare är fysiken i försvaret. Och jag tycker att det är deras MLB, Rey Maulauga, som ger dem detta. Ny för säsongen, draftad från USC i andra rundan av årets draft, ger Maulauga Cincinnati en kraft i mitten. Det är inte svårt att se honom leda Cincinnatis försvar de kommande 10 åren, på samma sätt som många klassiska MLB:s har gjort före honom.
Omgångens bottennapp:
Derek Anderson, QB, Cleveland Browns
Att spela som QB i NFL känns nog som en omöjlig dröm för många. Att dessutom vinna en match som startande QB i NFL känns om möjligt ännu mer omöjligt. Men det kanske inte är så svårt ändå? Det räcker tydligen med att få fram 2 av 17 passningar för 23 yards för att vinna en match i NFL.
Detta var nämligen Derek Anderssons "prestation" i segern mot Buffalo. Släng in en interception och en rush för hela 2 yards och du har statistik som är remarkabelt dålig. Och ändå vann Cleveland matchen, 6-3.
Frågan är vad detta säger om Derek Anderson. Nog är han bättre än så?
Frågan är också vad detta säger om Cleveland Browns, som verkar ge Anderson förtroendet för resten av säsongen trots "prestationen" i Buffalo. Och frågan är vad det säger om Brady Quinn, som inte klarade av att konkurrera ut Derek Anderson om QB-positionen.
Och frågan är vad det säger om Buffalo Bills, som trots att motståndarlagets QB underpresterade å det grövsta själva inte lyckades skrapa ihop mer än 3 poäng i förlustmatchen. Frågan är hur länge det dröjer innan Terrell Owens flippar ur. Och hur länge det dröjer innan Buffalos ägare bestämmer sig för ett tränarbyte.
En annan fråga är om inte Clevelands punter Dave Zastudil avgjorde matchen för Cleveland. Det är inte ofta man yttrar orden "punter" och "avgjorde matchen" i samma mening, men i denna match fanns det anledning till det.
