Legendariskt uselt!
"Hörru, nu är det fan dags att vi skärper oss, annars vill inget lag signa oss nästa sommar".

Legendariskt uselt!

Ni kanske brukar se "How I met your mother"? En av mina nära vänner var så angelägen om att jag skulle se serien att han köpte första säsongen till mig. Och nu när jag tänker på Knicks säsongsinledning så är det ett ord som fastnat på hjärnan.

Ni som sett serien fattar vad jag är ute efter. Om det just nu produceras avsnitt av serien så kommer de säkert klämma in en scen där karaktären Barney beskriver Knicks uselhet som "LEGENDARY!". Och inte ur en positiv synvinkel. Knicks har nämligen fått den sämsta starten i klubbens historia.

Inför den här säsongen hade jag den högt flygande ambitionen att jag skulle skriva om alla Knicksmatcher, referera vad Knicks Beat Writers hade att säga, ja, jag skulle helt enkelt leverera ett grymt Knickspaket här på SvenskaFans.com. Men den usla inledningen har sugit musten ur mig och i dag orkar jag knappt läsa vad som skrivs om laget.

Så, hur har det då sett ut? Efter tio matcher har Mike D'Antoni & hans gubbar lyckas med bedriften att vinna en match och förlora nio. Och det har faktiskt sett rent bedrövligt ut:

@ Miami 93-115
Inte så mycket att säga om och jag hade inte förväntat mig en seger. Knicks låg under med nio poäng i halvtid och rasade sedan ihop i den tredje quartern som förlorades med 34-15

@ Charlotte 100-102 OT
En förlust mot Charlotte är egentligen inte hela världen. Men matchen inleddes på ett katastrofalt sätt. Första quartern förlorades med 32-13, ett försprång som hämtades in och sedan tappades på övertid.

vs Philadelphia 126-141 OT
Första quartern: 25-40. Halvtid: 51-70. Sedan kom Knicks ifatt genom 41-26 i sista quartern, för att sedan förlora med 19-5 på övertid. Philadelphias coach Eddie Jordan beskrev matchen perfekt i en enda mening:

"They have sort of a weird way of playing. They shoot themselves in and obviously they can shoot themselves out."

vs. New Orleans 117-111
Hemma mot Chris Paul & Co blev det en överraskande seger. Knicks spurtade i sista quartern som vanns med 40-30 och kunde äntligen noteras för säsongens första seger. Larry Hughes imponerade med bra defensiv och 20 poäng.

vs. Indiana 89-101
Knicks hade ledningen med en poäng inför sista quartern, men rasade ihop fullständigt. Knicks var nu 1-4 inför hemmamötet med LeBron och hans Cavaliers.

vs. Cleveland 91-100
Första quartern... 21-40. Sedan behövde LeBron bara spela 35 minuter där han noterades för 33 poäng i en match där publiken gjorde sitt bästa för att övertyga James om var han bör spela nästa höst. Hans svar? Fritt översatt: Jag skiter i pengarna, jag vill vinna. Alltså lär han inte komma till New York Knicks nästa höst. Mark my words.

@ Milwaukee 87-102
Första quartern... 22-40. De två som ska kliva fram, Wilson Chandler och Al Harrington, noterades för 1 av 10 respektive 1 av 7 satta FG. En BEDRÖVLIG insats av New York Knicks. Och det skulle komma fler sådana...

vs. Utah 93-95
Efter en usel första halvlek (31-48) kom Knicks ifatt och hade 93-93 med 1.26 kvar. Harrington och Hughes missade lägen att avgöra och det blev en riktigt tuff förlust för Knicks. Men. Denna gång fick vi se lite hjärta och en strimma hopp tändes, trots den tunga förlusten.

vs. Atlanta  101-114
I halvtid ledde Knicks med 54-48 och det såg faktiskt rätt bra ut. Sedan tog Al Horford över och körde över David Lee under korgen. Det blev smärtsamt uppenbart att Lee inte ens är i närheten av lika bra som Al Horford när puertoricanen satte 21 poäng i andra halvlek och ledde sitt Hawks till en enkel seger.

vs. Golden State 107-121
Nu då? Det-är-ju-ändå-Warriors?! Nähäpp. Inte det. Knicks skämde ut sig fullständigt och noterade säsongens nionde förlust. Efter matchen sa coach D'Antoni och GM Donnie Walsh att de inte fattar hur laget kan visa så lite vilja. D'Antoni medgav att laget inte ens försökt spela försvar hittills. Och man undrar ju hur fan det är möjligt? Hur kan Knicks vara så uselt?

Låt mig lista några faktorer:

Chris-Fucking-Duhon
Jag blev imponerad när Duhon öppet kritiserade laget efter förlusten mot Charlotte. Guarden kallade till ett spelarmöte och sa till media att det är dags att laget börjar skärpa sig. Problemet är ju att om man kritiserar laget offentligt så borde man kanske rannsaka sig själv. Detta är Chris Duhons facit hittills:

22,8 % FG
21,4 % 3P
6,5 p

Det är så frapperande uselt att jag bara vill åka över till New York och göra en skylt där det står "Fire Duhon!" . Men ändå fortsätter coach D'Antoni att starta Duhon. Obegripligt! D'Antoni trodde att Duhon skulle vara kapabel att leda klubben mot 2010. I min inför-artikel gav jag Duhon the benefit of the doubt och jag hoppades att han skulle ha tränat stenhårt under sommaren för att kunna orka med i år. Just nu ser han ut att höra hemma i basketligan, snarare än NBA. Duhon måste bänkas och det snarast.

Nate Robinsons skada
Tyvärr har Nate Robinson varit skadad under 6 av 10 matcher och det har varit ett stort avbräck för Knicks. Robinson ger laget energi och kan vända (och förlora) matcher på egen hand.

Inget försvarsspel
Denna punkt är ju ingen hemlighet när det gäller Knicks. Men det fanns ändå ett pyttelitet hopp om att Darko Milicic skulle kunna gå in och blocka några skott varje match, att David Lee skulle blivit bättre under sommaren, att Hill skulle kunna lyckas (även om jag personligen var och är väldigt skeptisk mot honom). Men hittills har laget, vilket D'Antoni faktiskt medgett, inte spelat försvarsspel för fem öre.

Ingen har klivit fram
I år skulle en spelare som Wilson Chandler ta ett stort steg framåt. I stället för att göra just det ser det ut som om Chandler blir petad mot Indiana imorgon. Al Harrington har fått agera Sixth Man i år och David Lee har varit en skugga av sitt forna jag. David Lee har sagt flera gånger under säsongsinledningen att "Vi är inte Så Här dåliga!".

Det är fanimej dags att bevisa det, David!

Finns det något positivt?

Danilo & Douglas
Toney Douglas har fått allt mer speltid och han tar för sig riktigt bra. Nu hoppas jag bara att D'Antoni har balls nog att peta Duhon till förmån för Douglas. Danilo Gallinari har sett bra ut under de inledande matcherna och många motståndare har berömt hans spel. Tyvärr skriver många beat writers att spelarna många gånger ignorerar italienaren när han är öppen. Vad kan det bero på?

Alarmerande frågetecken

... Är D'Antoni verkligen rätt man?

Det är lätt att coacha ett lag i medgång med spelare som Steve Nash. Men det som definierar en bra coach är hur han hanterar motgång. Donnie Walsh värvade en coach vars spelstil inte alls passade materialet. Och efter 1½ år i New York verkar D'Antoni mer vilsen än någonsin.

... Är Allen Iverson Knicks räddning?
Det skulle vara helt vansinnigt om Knicks värvade den gudabenådade Iverson. Jag är starkt emot att man skapar separata regler för storstjärnor. Iverson har i varje klubb satt sig på tvären och vägrat anpassa sig efter laget. En sådan spelare ska vi inte värva. (Men bli inte förvånad om Walsh ändå gör det.)

... Hur fan ska vi få rätsida på skutan?
Allt fler fans verkar uttrycka att de skiter om Knicks förlorar 75 matcher i år, bara D'Antoni och Walsh låter spelare som Douglas, Hill, Chandler och Gallinari få speltid.  Fler än sju matcher ska Knicks väl kunna vinna. Jag har väldigt svårt att förlika mig vid tanken på att ge upp redan nu och jag hoppas innerligt att David Stern mutar någon klubbdirektör så de tar emot Eddy Curry och Jared Jeffries. I sådana fall har Knicks vansinnigt mycket pengar över till nästa säsong.

Kanske Houston?


Henrik Örtenvik2009-11-17 20:00:00
Author

Fler artiklar om New York Knicks