Sagan om Ivan Zamorano, del 1
Chiles bästa spelare någonsin i modern tid. Zamoranos imponerande karriär började i Schweiziska St. Gallen men avslutades abrupt i drömklubben Colo Colo. Det här är historien om Ivan "Bam Bam" Zamorano.
Ivan Zamorano föddes den 18:e januari 1967 och familjen bestod av modern Alicia, fadern Luis och systern Erika. Ivan växte i Maipú, ett litet samhälle utanför Santiago de Chile. Hans fotbollskarriär började 1970 när fadern skrev in honom i klubben Cultural Villa México. Ivan fick då smeknamnet ”Piojo” och visade vilken talang han hade för fotbollen. Men i tioårsåldern blev han förlyttad till klubben Benito Júarez och även där visade han vilken målskyttt han skulle bli.
Hemma i trädgården tränade han nickar och gjorde långa hopp, något som kom att bli anvädbart under karriärens gång. Familjen hade svårt att få ekonomin att gå ihop och Ivans pappa kämpade för att barnen skulle ha mat på bordet. Men när Ivan var 13 år gammal dog fadern och familjens enda inkomstkälla var därmed borta. Lille Ivan blev tvungen att börja arbeta men ville inte släppa fotbollen helt. Men 1985 såldes han av Benito Júarez till Cobresal för 35 000 chilenska pesos, ungefär 490 svenska kronor och flyttade hemifrån för första gången. Och han kunde försörja familjen med hjälp av fotbollen.
Första proffsklubben och utlandskarriären
I ökenklubben Cobresal blev han en målskytt av rang och spelade två gånger Copa Chile. Under turneringen lyckades han totalt göra 35 mål, något som uppmärksammades bland klubbarna både i Chile men även i andra länder. Italienska Bologna ville värva Zamorano och ägaren Vinicio Fonarelli åkte personligen till Chile för att förhandla med Cobresal, som släppte Ivan till italienarna för 350 000 dollar, drygt 2,5 miljoner kronor. 20 år gammal flyttade alltså Ivan Zamorano från Chile till Italien men starten blev tuff. Tränaren diskriminerade honom och hade inga planer på att låta Ivan spela för Bologna så klubben lånade ut honom till St. Gallen, en stad som i ligger i det tysktalande Schweiz.
Men det blev inte lättare i Schweiz då Zamorano inte kunde språket ordentligt och kunde inte förstå tränaren Marcis Frees instruktioner. Men han fick gå på språklektioner och lärde sig lite tyska men också italienska. På planen skulle det gå bättre än på lektionerna. Ivan Zamorano lyckades göra 35 mål för klubben och fick smeknamnet ”Ivan den förskräcklige” av tidningen Güerin Sportivo. Mycket av hjälpen fick han från sin chilenske lagkamrat, Hugo Rubio. Sevilla blev intresserade av honom och erbjöd 2.5 miljoner dollar för Zamorano, en spelare som Sevillas tränare personligen ville värva.
”Ivan, nos vamos a Real Madrid”
När Zamoranos syster Erika skulle gifta sig fick han ett telefonsamtal från sin manager. ”Ivan, vi ska till Real Madrid.” Knappt hann han visa sig upp för Sevilla förrän Real Madrid blev intresserade av Zamorano. Den 7:e augusti 1992 debuterade han för Los Merengues mot Hércules, i Alicante. Real Madrid vann matchen med 2-1 och Zamorano gjorde lagets båda mål. Totalt blev det 26 mål i sin första säsong hos Real Madrid. Men den andra säsongen blev tyngre och han gick mållös länge, det gick så långt att fansen gav bort sina lyckosaker som amuletter eller andra saker.
Med fem utlänningar i laget sa lagets dåvarande tränare Jorge Valdano att Zamorano inte ingick i framtiden efter att Benito Flores fick gå. Men på träningarna kämpade Zamorano och Valdano kände sig tvungen att ge chilenaren en chans. Säsongen 1993-1994 blev han återigen den fruktade målskytten och vann skytteligan med 28 mål. Det var under denna säsong som ryktena gick om att Zamorano hade en relation med sing lagkamrat och bäste vän Amavisca, något som han förnekade. Under sin sista säsong gjorde han 12 mål och kände sig redo för nya utmaningar.
Fortsättning följer!
Källor: tvn.cl, wikipedia.org, web.tiscali.it/inter