Lilla Svensson blev Stora matchvinnaren
Förra säsongen spelade Jonas Svensson för SAIK. I kväll såg han till med stort målvaktsspel att semifinalen mellan SAIK och Hammarby lever i allra högsta grad. Hammarby vann med 3-2 efter att en annan exsaikare Gustaf Björkman avgjort matchen med sitt mål. Det står nu 1-1 i matcher och nästa match spelas på torsdag på Jernvallen.
Semifinalserien mellan SAIK och Hammarby verkar vara där sviter ska brytas. Hammarby överraskar alla och vinner match 2 och blir det första lag som slår SAIK på Jernvallen på nästan två säsonger eller 29 matcher. Efter en nervpirrande match så lyckades Bajen vinna med 3-2. Stor matchhjälte blev målvakten Jonas Svensson, som gjorde en rad fina räddningar. Tog b la en straff av självaste Patrik Nilsson. Även Patrik fick en fin svit bruten i kväll då han för första gången på läääänge gick mållös från plan. Tror att det var 53 matcher men jag är inte säker.
Kvällen var annars som upplagd för bandyfest i Sandviken. Ett par grader kallt och uppehållsväder. Matchen startade lite avvaktande och det syntes att Hammarby satsade på atrt försöka hålla tempot nere och täppa till i mitten.
Efter nio minuter så rinner Gustaf Björkman igenom och rivs ner av Linus Pettersson. Domare Fager (ska återkomma till honom..), blåser straff och jag ska inte uttala mig om det var rätt eller fel, det står jag för dåligt till för att göra. David Karlsson sätter dock bollen distinkt och Hammarby tar ledningen.
SAIK försöker nu dra upp tempot men kör hela tiden fast i Hammarbys täta försvar som börjar högt upp i banan och de svartvita styrs ganska enkelt ut mot kanterna.
I den 17:e minuten tillåts Rikard Koch soloåka från egen planhalva och rätt igenom SAIK-laget som verkade tro att han var ute på allmänhetens åkning. Vips så är han helt ren med Othén och gör ju inget misstag, 0-2. Det var ett snyggt mål ska sägas. Nu började jag känna av min magkatarr och en känsla av ”bad feeling” spred sig i kroppen.
Efter Hammarbys mål så drog man sig tillbaka och nu började en press från SAIK som skulle hålla halvleken ut. Mikko Aarni var först ut med ett rykande skott strax över ribban. Patrik Nilsson försökte i den 31:a minuten men Svensson gör en fin parad. Linus Forslund provar lyckan ett par minuter senare med samma resultat. Det är SAIK mot Svensson i detta läge. Så får man straff i den 36 minuten. En straff som kanske såg lite billig ut men i och med att Hammarby hade fått en tidigare, så tordes väl Fager inte göra annat än att blåsa.
Patrik Nilsson ställdes åter mot Svensson. Det är en bra straff som Patrik slår men räddningen Svensson gör, är magnifik. Tunga suckar hördes från läktaren och jag började känna en viss oro att detta var en sådan kväll där allt går fel.
Bara minuten efter straffmissen är David Elfving(orkar inte skriva hans andra efternamn), framme och skjuter ett skott strax utanför Joels ena stolpe. 3-0 där och matchen hade känts avgjord. Anfallet efter får Bella skottläge och skjuter ett högt skott som... tar i ribban, naturligtvis. Det var ju en sådan kväll... Sedan bränner Nilsson ett friläge... eller Svensson räddar förstås. Ja, ni förstår säkert hur man mådde nu som SAIK-anhängare.
Men till slut så tvingas även Jonas kapitulera och det är på SAIK:s fjärde hörna som Stefan Andersson kliver in i skottläget och drar dit bollen med tre minuter kvar av den första halvleken.
Det blir inga fler mål under första halvlek och resultatmässigt sett, så borde SAIK ha haft ledningen med ett mål i stället. Men samtidigt så var Hammarby farliga på sina kontringar och Oscar Jonsson och Rikard Koch gjorde många fina uppåkningar som oroade SAIK.
Andra halvlek och jag hade precis svalt sista korvbiten, tagit upp anteckningsblocket och rättat till kepsen, då snabbskrinnare Aarni hinner upp en boll före Svensson, som just i detta ögonblick gör sitt enda misstag på hela matchen när han missbedömer bollen. Aarni spelar in framför mål och Daniel Berlin gör sitt enklaste mål i karriären, då han bara kan lägga in den i tom kasse. Matchuret stod inte ens på 46 minuter. Nu då. Nu skulle SAIK sätta högre fart och Svensson skulle bli mänsklig efter sitt misstag.
Blev det så då? Nä, tvärtom. Under de nästföljande 15 minuterna är det faktiskt målvakten på andra sidan plan, Joel Othén som får visa vad han går för. Först räddar han ett friläge i den 51:a minuten, (såg tyvärr inte vem Hammarbyaren var). Sedan är det Lasse Karlsson som blir fri med Joel. Åter igen en fin räddning av Joel. Hammarby skapar de vassaste chanserna under en period där matchen gick ner i tempo igen.
Efter 60 minuter så får Hagge ett fint läge men rakar bollen utanför. Det som är mest påtagligt i matchen nu är alla missade passningar från SAIK. Magnus Muhrén brukar hitta rätt med sina pass. I dag slår han fler felpass än de med rätt adress. Magnus var blek i dag. Dålig tajming och bollkontrollen var inte perfekt. Men det var det fler som visade upp. Gång på gång tappade man boll på fel ställen och det blev möjligheter för Hammarby att sticka upp. Nu började man känna att nästa mål kan vara avgörande och de kommer på ett misstag av något lag. Och vad händer?
Robin Mohlén tappar bollen vid mittlinjen till David Elfving som efter en slalomraid, hittar fram till Gustaf Björkman. Han i sin tur, tar sig förbi sin back och skjuter en isare i Joels bortre hörn och 3-2 var ett iskallt faktum för de drygt 2500 på läktaren. Gustaf visade var hans hjärta finns nu genom att lite halvt provocerande, åka framför SAIK:s klack och jubla. Vet inte vad jag ska säga om det men det är väl sånt Gustaf är duktig på som bandyspelare, att riva upp folks känslor.
Det var nu 20 minuter kvar av matchen och det kändes tomt i kroppen på något vis. Ville inte erkänna det men det kändes som det målet var oerhört viktigt.
Under matchens sista 10 minuter skapar SAIK 5 hörnor som blir resultatlösa. Faktum är att det är Hammarby och David Karlsson som har det vassaste läget. David bli helt fri från mittlinjen och har hur lång tid på sig som helst att bestämma sig för var han ska slå den sista spiken i den svartvita kistan. Men Joel gör åter igen en kanonräddning och David kan inte annat än ge Joel en klapp på benskyddet efter.
Men SAIK kommer alltså inte närmare än ett par hörnor på slutet och förlusten är ett faktum. 1-1 i serien och helt öppet igen.
Hammarby ska vara grymt stolta över den här segern. En taktisk triumf och en portion flyt. Jonas Svensson måste ha gjort sin livs match den här tisdagen. Minns att han spelade för SAIK så sent som i fjol men valde att flytta tillbaka till Stockholm den här säsongen. Gustaf Björkman som avgör matchen har ju också han förflutet i SAIK. David Elfving likaså och den alltid- mot –SAIK bra spelande, Rikard Koch. Men hela laget gör en jätteinsats. Det är inte ofta jag ger Hammarby beröm men i kväll förtjänar laget faktiskt det.
SAIK har fått något att fundera på, helt klart. Man är det klart bättre laget i 25 minuter av den här matchen men övrig tid så är det jämnt. Det var precis som alla väntade på att någon skulle skruva i gång maskinen och börja köra. Men gruset i maskineriet blev till stora stenar och när annars bollsäkra Muhrén, Hagberg och Bella började leverera felpassningar och missade dragningar, ja då spred sig osäkerheten i laget. Patrik Nilsson gick alltså mållös och det hör ju inte till vanligheterna direkt. Men han var ganska tam i den här matchen, han också.
Bäst i dag var Joel Othén som räddade SAIK vid ett flertal gånger.
Jag vet inte om det hade spridits någon känsla i laget om att det ”ordnar sig”, ”det här fixar vi” osv. Det kändes som det inte var 100 procentig fokusering på uppgiften och då kan det gå så här. Hammarby är ett bra lag, inget snack om det men om SAIK håller sig till sin plan, då är man ett bättre bandylag.
Risken är nu att Hammarby får tillbaka den energi som var slut i söndags. Nu känns det nästan som om pressen ligger på SAIK och inte Hammarby. Förlust på torsdag och sedan bortamatch på Zinken, kan vara lika med, end of season.
Nu så ska jag sluta vara pessimistisk. SAIK har fortfarande jättestora chanser att ro hem den här serien och jag tror att man gör det också. Man är ett starkare lag och framförallt så har man en eventuell femte och avgörande match på Jernvallen. Jag vägrar att tro att man förlorar två matcher på Vallen.
Ja just det, domare Fager var det ja. Ja, jag har då aldrig varit något stort fan till Roland Fager och efter dagens match, håller jag fast vid min ståndpunkt. Han höll en konstig nivå genom hela matchen. Först tillåter han det mesta. Sedan i slutet av matchen då plockar han för allt. Ojämn nivå är bara förnamnet och detta hade jag skrivit även om SAIK hade vunnit matchen.
Nu ska jag äta något för min mage. Jag hatar/älskar slutspelkatarren!!!
FORZA SAIK!!!
Matchfakta
SAIK-Hammarby 2-3(1-2)
(9)0-1 David Karlsson(str), (17)0-2 Rikard Koch, (42)1-2 Stefan Andersson, (46)2-2 Daniel Berlin, (70)2-3 Gustaf Björkman
Hörnor: 9-4
Utvisningar: SAIK 5x10, HIF:4x10
Publik: 2 593 (Hoppas på tusen till på torsdag)
