SAIK åter PÅ (vinnar)Spåret igen
Var det premiären av På Spåret som fick folk att stanna hemma från bandyn i kväll? Bara drygt 1 300 åskådare en fredagkväll, imponerar inte. SAIK imponerade dock i första halvlek då man spelade riktigt bra och ledde med 5-1. Till slut vann man med klara 8-2 efter två mål av b la Muhrén och Aarni. Men största måljublet gällde nog Patrik Södergrens mål i andra halvlek. Sist han gjorde det var för 1½ år sedan.
SAIK gör en spelmässigt bra första halvlek och sista kvarten är fenomenal. Då gör man fyra mål och punkterar matchen. I andra halvlek går man ner i tempo men segern var aldrig i någon fara. Villa såg bleka och uddlösa ut. Man har en del att jobba med. Nu till matchen och dess utveckling!
SAIK kommer till start utan Linus Forslund. Petad eller skadad vet jag inte men rykten gjorde gällande att han ska åka norrut med Skutskär under helgen på deras Norrlandsturné. Linus har inte fått det att lossna riktigt och nu kanske ett par matcher i allsvenskan kan få hans självförtroende att växa. In på topp kom i stället nummer 33, Patrik Södergren. En bejublad comeback på hemmaplan. Visst, han var redan med i matchen mot Bollnäs borta men det räknas inte tycker jag. I dag gjorde han sin riktiga comeback. Det var härligt att se ryggtavlan på honom när han rusade in på planen under introt. Det var som på den gamla goda tiden igen.
Matchen startade i ett inte allt för högt tempo. Det märktes att Villa var rädd att tappa positionerna och att resultaten inte har varit så bra. Det lyste inte direkt självförtroende om deras spel. Ändå hade man bra koll på SAIK:s försök till att hitta igenom. Hagberg är först ut att testa duktige Berggren i Villa-målet, med ett lurigt skott som räddas ut till en resultatlös hörna. Första chansen för Villa får målfarlige Jesper Bryngelsson men hans skott i den sjätte minuten, smiter en bra bit utanför.
Efter knappa tio minuter skapar SAIK sin vassaste chans då det uppstår kalabalik framför Villa-målet. Ser inte i all röra riktigt vad som händer men jag tror att Simon ”Gebbo” Jansson är den som skjuter ett skott som antingen målvakten räddar eller så tar den i stolpen. Det kan vara svårt med bandy ibland... Inget mål i vilket fall som helst men SAIK är det klart bättre laget.
Målet skulle till slut komma. I den 12:e minuten närmare bestämt. Mikko Aarni agerar framspelare och friställer Stefan Söderholm som lugnt och behärskat sätter ledningsbollen i målvaktens vänstra del av nättaket. Kliniskt avslut av den hårt arbetande mittfältaren som på senare år, även blivit målskytt. Detta var hans fjärde för säsongen.
Efter ledningsmålet så skapar SAIK ett par hörnor som dock bara fastnar i Villas mur av spelare. På en av dessa blir det en farlig kontring. Daniel Andersson, som så här långt var helt osynlig, sätter högsta fart med bollen efter att ha fått den på sig vid hörnan. Men i stället för att avsluta själv, spelar han ut bollen i vänsterläge för medföljande spelare, som jag inte hann notera numret på. Skottet blir till en ganska enkel räddning för Joel. Men under ett par minuter nu så skapar Villa ändå ett par lägen och efter slarv i SAIK-försvaret, så får Henrik Larsson ett fint läge rätt framför mål men Joel är där igen och gör en fin räddning.
Sedan är det Daniel Andersson som åker sig till ett bra läge på vänsterkanten och skjuter ett hårt skott som Joel lämnar retur på, rätt ut i banan. Backen Patrik Hellman får bollen och testar Othén, som åter igen reder ut situationen.
I detta läge kändes Villa på gång.
Men då kommer maskinen, SAIK i gång på allvar. Först ut är Henrik Hagberg, som var riktigt bra i dag, han får ett fint läge mitt framför mål men hans skott räddas ut till en hörna, som blir resultatlös.
Efter trettio minuters spel fick publiken uppleva ett mönsteranfall. Magnus Muhrén snor åt sig bollen ganska högt upp i banan, längs sargen. Gör ett par finter med kropp och klubba och lättar sedan fram bollen till en framrusande Berlin som i sin tur tar sig förbi sin försvarare och spelar in bollen snett bakåt. Henrik Hagberg kommer helt perfekt till bollen och ensam med Berggren gör pånyttfödde Hagge, 2-0. Ett tjusigt mål, må jag säga.
Sedan är det Mikko Aarni som får läget. Han får bollen perfekt slagen och kommer helt ren med målvakten. Tyvärr för Aarnis del så gör Berggren en bra räddning till hörna. Aarnis förbannelse vad det gäller frilägen, består.
På hörnan som slås in blir det en felträff som blir till ett perfekt pass som Muhrén förvaltar på bästa sätt, när han åkandes kommer in i straffområdet och sätter trean. Variant? Näe, tror inte det...
SAIK har nu ett markant övertag och spelar en fin bandy som Villa inte hänger med i och tränare Holopainen och Gustafsson, känner sig tvungna att ta timeout.
Timeouten ger ingen önskad effekt. SAIK fortsätter att spela ut Villa som i frustration drar på sig utvisningar. Både Hellman och Malmqvist i backlinjen utvisas inom en två minuters och det gör ju att försvarslinjen blir ännu svagare. Något som Mikko Aarni utnyttjar. Passningen är jättefin från Rosengren. Mikko ställs åter igen mot Berggren men nu gör han det enda rätta, använder sig av sin speed och trampar runt målvakten och lägger i bollen i det tomma målet. Det är så du ska göra på dina frilägen, Mikko.
I den 43:e matchminuten strå jag redo att anteckna ett mål för Lappen. På sedvanligt manér, trycker sig Patrik förbi sin back och kommer in i straffområdet. Precis när han ska slå i bollen, fälls han och domare Sjösten kan inte annat än att blåsa straff. Straffskytt Muhrén gör inget misstag utan sätter bollen stenhårt i målvaktens vänstra hörn. 5-0 och matchen kändes naturligtvis avgjord.
Men Villa skulle i alla fall få sista ordet då man på en SAIK-hörna får bollen i ruset och snabbe Daniel Andersson sätter högsta fart och i ren ilska, skulle jag tro, åker han förbi alla SAIK-försvarare och sätter reduceringen otagbart för Joel. 5-1 tar vi med oss in i halvtid och det ska nog Villa vara mest nöjda med. SAIK hade kunna gjort ännu fler mål faktiskt.
Andra halvlek
Andra halvlek börjar med en fin uppåkning av Berlin där han åker slalom och Villas spelare agerar käppar. Hade han satt bollen hade det varit ett urtjusigt mål. Vilken teknik och skridskoåkning, Uppsalasonen har.
I den 51:a minuten sker det som Jernvallens publik väntat på. Patrik Södergren gör mål! Senaste det hände var den 26 februari 2007 då han gjorde 7-2 mot Bollnäs i en kvartsfinal. Målet i kväll var ett typiskt Lappen-mål. Passningen kommer från Muhrén och Patrik bryter sig in i straffområdet. Distinkt sätter han bollen nere i ena hörnet hos Berggren och jublet bland det 1300 på läktaren, visste inga gränser. Det var härligt att höra och man såg på Patrik att han myste.
Efter detta så sjönk spelkvalitén lika mycket som den dimma som helt plötsligt kom in över Jernvallen. Det var nu två lag som mest åkte och väntade på att domaren skulle blåsa av matchen.
Efter 73 minuters spel så gör Markus Wedin en fin raid längs sin kant och kommer i bra skottläge. Skottet räddas av Berggren men returen får inte Villa-backarna bort och Wedda följer upp sitt skott med att gå på egen retur. En retur som han förvaltar på bästa sätt och 7-1 är ett faktum. Jag börjar förstå SAIK:s val att behålla Markus. Han är riktigt bra.
Villa tillåts nu sticka upp i ett par ströanfall och när Mikael Nilsson utvisas i den 81:a minuten, blir det ganska så öppet på hans sida och där sker även Villas attacker. Men Joel Othén gör ett par fina räddningar på b la Daniel Anderssons avslut. Han kan dock inte göra något åt Peter Karlssons friläge som han får med fyra minuter kvar. Men SAIK ville ha sista ordet och Mikko Aarni åker sig fri på vänsterkanten och med en fösning, sätter han 8-2 med tre minuter kvar.
8-2 är ju inte så mycket att diskutera om. SAIK var det klart bättre laget genom hela matchen. Man spelade stabilt i försvaret och där var Linus Pettersson klart bäst med fina, tajmade brytningar. Han spelar ett stort försvarsspel, den gode ”Lusen”.
Henrik Hagberg har jag nämnt och det kan jag göra igen. Han ser verkligen ut att trivas den här säsongen. Kanske har det nya, unga killarna som kommit in, gjort att Hagge känner att han måste spela på en högre nivå.
Roligt att se Patrik Södergren så vass och rapp i skridskoåkningen. Det märks att han trivs med bandy igen och jag tror nog att detta var bara början på en lång säsong för Patrik. Jämför man honom med tex. Linus Forslund, så gör Lappen ett större jobb över hela banan och han är tyngre i sina attacker. Kanske mår Forslund bra av att spela med Skutskär några matcher.
I Villa ser det dock värre ut. Man gör ingen bra match i kväll. Man står upp skapligt i trettio minuter men sedan faller man ihop. Chanserna i andra halvlek kommer mycket av att SAIK inte går för fullt. Spelare som Peter Karlsson, Daniel Andersson och Jesper Bryngelsson är ganska så osynliga i den här matchen. Pär Fahlén tycker jag var den som försökte i första halvlek från sin ytterhalvsplats. Villa står nu på fyra poäng med 1 tredjedel spelad av serien. En klar missräkning skulle jag tro, för klubben som spelade final i Svenska Cupen för en dryg månad sedan.
Nu väntar en välbehövlig vila för lagen. Den 10 december är det dags igen och då åker SAIK ner till mörkaste Småland för att ta sig an Jonas Claessons mannar i Vetlanda. Ett Vetlanda som börjar komma mer och mer. Vinst i kväll över hitills obesegrade VSK på bortaplan, imponerar.
FORZA SAIK!!!
SAIK-Villa 8-2 (5-1)
1–0 (12) Stefan Söderholm (Mikko Aarni), 2–0 (30) Henrik Hagberg (Daniel Berlin), 3–0 (33) Magnus Muhrén, 4–0 (41) Mikko Aarni (Erik Rosengren), 5–0 (44) Magnus Muhrén, straff, 5–1 (45) Daniel Andersson (Jesper Bryngelson), 6–1 (51) Patrik Södergren (Magnus Muhrén), 7–1 (73) Marcus Wedin (Daniel Berlin), 7–2 (86) Daniel Andersson (Pär Fahlén), 8–2 (87) Mikko Aarni (Magnus Muhrén).
Utvisningar,
SAIK: 2x10 min.
Villa: 3x10 min.
Hörnor: 8–7 (8–3).
Domare: Team Håkan Sjösten
Publik: 1 311.
