Fartfyllt och spännande när SAIK vann
SAIK kunde efter en mycket spännande match stå som segrare i annandagsfajten mot Broberg. Med 8-7 vann man och det var efter en anfallsbandy som man inte sett på mycket länge. Joel Othén räddade en straff i den 92:a minuten och blev den stora matchvinnaren tillsammans med Muhrén som gjorde tre mål.
Det finns många ord man kan använda för att beskriva den bandymatch som man fick uppleva på Jernvallen i dag på självaste annandagen. Magnus Wahlman på radion sa att det var den bästa match han refererat på de tio år han jobbat med sportradio. Det säger kanske en del om hur den här matchen var. Det var riktig ”tutaochkör bandy från båda håll och det hade kunna slutat precis hursomhelst. Nu hade SAIK turen på sin sida och en straffräddning i den 92:a minuten av Joel Othén. Publiken som var stor, 3453 fick se en match som hade det mesta. Mål, tufft spel, anfallsbandy och en Brobergsstreakare! Ja, det var faktiskt så att en något överförfriskad Brobergare fick i den 11 minuten för sig att springa in på isen i enbart kalsonger. Han fick ungefär 18 sekunders showtime, innan vakter tog bort honom. Undra jag hur han mår i morgon?
Men innan det hände så hade en hel del redan skett på bandyplan. I den första spelminuten serverades Henrik Hagberg en fin passning. Han kom in i straffområdet på vänsterkanten och provade sitt hockeyskott. Han fick på en bra träff och bollen tog klockrent i stolpen. Redan här kunde man ana att det skulle bli hög fart på den här tillställningen.
Broberg kontrade direkt och mycket duktiga Daniel Jonsson var väldigt nära att soloåka sig igenom SAIK men stoppades i sista stund. Men det var inte det sista man skulle se av herr Jonsson...
SAIK tog ledningen i den fjärde minuten. Det var Magnus Muhrén som på helt egen hand fixade det. Han bröt själv ett uppspel från Broberg och lurade bort ett par försvarare. Ensam med målvakt Wasberg, fintade han ner honom och satte retfullt 1-0. Ett vackert mål av en klasslirare. Magnus hade i dag en anfallsroll och det verkade han trivas bra med.
SAIK hade sedan kontroll på matchen. Fram till det att streakaren (stavas det så??) äntrade scenen. Jag vet inte om de svartvita blev chockad av hela grejen men bara minuten efter det fick Jonas Nygren allt för mycket isyta och en sådan spelare kan man inte ge för mycket, för då händer det grejer. Jonas sätter kvitteringen ganska så enkelt. Det skulle visa sig senare i matchen att just Nygren skulle ställa till det för SAIK. Vet inte om det finns någon bandyspelare i Sverige i dag som har hans fart och den skridskoteknik han visar upp. Tycker nog att Jakobsson kanske skulle ha kunna gett honom chansen i landslaget.
Jaja, nog om det. Nu till matchen igen.
Redan på avslaget efter målet så kunde man se att SAIK var på jakt efter mer mål. Det gick cirka minuten så rasslade det till igen. Magnus Muhrén var åter igen mannen i huvudrollen. Han fick passning av Bella och letade sig in i plan och i höjd med straffområdeslinjen drog han till med ett skott som letade sig upp i nättaket och ledning igen.
Men tro inte att det blev lugnare nu. Nä, nu var det Brobergs tur att sätta i gång ett anfall. Markus Wedin blev tvungen att göra ner en Brobergare i straffområdet och domare Sjösten blåste straff. En straff som Per Johan Wikström satte stenhårt i nät. Tre mål inom loppet av lika många minuter.
Broberg fick nu lite mer av spelet och därför kom inte deras ledningsmål som någon överraskning. Ett anfall som såg ut att rinna ut i sanden blev ändå till Brobergs lycka då Per Johan Wikström fick bollen i ganska dåligt läge men på något sätt vände han sig bara om och knackade in bollen bakom Joel. Då hade vi spelat 17 minuter.
Sedan var man även nära att utöka sin ledning då Daniel Berlin slarvar med bollen, något som skedde ovanligt många gånger i dag. Såg inte vem i Broberg som fick läget men en bra räddning av Joel, såg till att det fortfarande bara var ett mål upp. På utkastet som sker efteråt får Muhrén tag i bollen och i straffområdet får han ett slag på sin klubba av en Brobergare. Bollen rinner ut över kortlinjen och jag tror på hörna men blir glatt överraskad när jag ser Sjösten stå på planen med korsade armar och tecknar för straff. Lite billigt kanske men straff blev det och Magnus fick chansen att bli tre-målsskytt innan ens första halvtimmen var spelad. Inget misstag där inte utan kvitteringen satt lika säkert som de andra två målen.
I den 23 minuten får samme man ett nytt bra läge men då gör Wasberg en bra räddning och bollen går ut till hörna. En hörna som blir resultatlös.
Magnus får sedan en till jättechans bara två minuter senare så Markus Wedin spelar fram honom men avslutet hamnar en bra bit över. Var det någon spelare i SAIK som var lite hetare än någon annan, så var det Muhrén. Han låg bakom det mesta som skedde framåt i SAIK, som i detta läge av matchen tycktes ha tagit över kommandot.
I den 28 minuten så visade man prov på vackert anfallsspel. Berlin nådde Dino med en fin lyra. Dino var iskall och i stället för att ta ner bollen och gå själv, la han bara ner bollen till en framrusande Simon Jansson som fick bra läge framför mål. Men just i skottögonblicket så blir han lite ivrig och det blir inget av den möjligheten. Men vackert anfall var det i alla fall.
Lagen fortsätter att byta chanser med varandra och när jag tittade på matchklockan och insåg att de första 30 minuterna hade spelats, så kändes det inte alls så. Det hade gått ruskigt fort.
Med tio minuter kvar av första halvlek bjöds publiken på ett fint mål. Det var Daniel Mossberg som väggade med Dino och när han kom ner mot straffområdet, gled han så där majestätiskt som bara Mossan kan göra, lyfte klubban och dunkade in 4-3. Efter målet visade han tydligt vad han känner för att spela i SAIK igen. Skönt att se!
Men man hade knappt hunnit med att torka tåren som kom efter hans mål innan det var dags igen. Nu var det Brobergs tur. En riktig genomskärare på 30-35 meter från Sergei Bezobrazov, hittade fram till Per Johan Wikström som ensam med Joel, fullbordade sitt och matchens andra hattrick. Kändes onödigt att SAIK skulle släppa igenom en sådan boll men samtidigt måste man beundra passningen.
Det mesta tydde sedan på att halvtidsresultatet skulle bli 4-4 och det kändes som om man behövde ta igen sig efter en halvlek med massor av chanser åt båda hållen. Men SAIK ville mer och med minuten kvar fick man frislag. Magnus Muhrén slog bollen ut till höger där Markus Wedin kom åkandes. Han sköt ett skott som målvakten bara kunde mota och bollen hamnade till slut oss Stefan Söderholm, som ganska enkelt kunde stöta in 5-4.
Innan halvleken var över hade också Mikko en bra chans men han lyckades inte sätta den. När sedan domaren blåste av för vila, var det nog inte bara spelarna som tyckte att det var skönt. Även publiken behövde nog vila upp sig efter en sanslös första halvlek. Fartfyllt men kanske inte så bra försvarsspel. Men det är ju roligt med mål..
Andra halvlek fick en rivstart då Daniel Mossberg satte högsta fart två minuter in i den och fixade en hörna. Hörnan blev misslyckad men inte det som hände efter det. Bollen for fram och tillbaka i Brobergs straffområde och till sist så hamnade den på Linus Petterssons klubba. Han stod säkert 20 meter från mål när han lyfte klubban och drog till. På något sätt letade sig bollen förbi målvakten och in i mål och detta var ett historiskt mål. För det var nämligen Linus allra första fullträff i SAIK tröjan och det syntes på hans glädje. Roligt för Linus. Undrar om någon kom ihåg att ge honom bollen? Målet betydde i alla fall 6-4 och lite andrum för hemmalaget.
Berlin var sedan inte långt borta att utöka ledningen med ett tungt, fräsande skott som smet strax utanför. Men 7-4 skulle komma och det på en lite tilltrasslad situation. Muhrén åker med bollen längs vänsterkanten och gör ett par gubbar innan han sätter in bollen mot mål. Patrik Södergren får träff på bollen som tar på målvakten och går i nån sorts båge över honom. Försvararen som står på mållinjen ska rensa undan bollen men gör det inte bättre än att han slår in den i eget mål. Lite turligt kanske men ändå rättvist sett till hur andra halvlek hade inletts. SAIK såg starkare och mer bestämd ut.
Stefan Karlsson ,tränare i Broberg tar timeout och publiken stormtrivs nu. Ja, inte den sektionen med gulsvarta färgerna då förstås.
Men timeouten får önskad effekt. Bara fyra minuter efter den så tar Johan Koch i bortalaget bollen vid eget straffområde. Sedan börjar en söndagsåkning mot SAIK:s mål och den slutar i att reduceringen är ett faktum. Ett fint mål, jovisst men ändå... Svagt försvarsspel.
Målet ger Broberg energi och åkningarna från halvorna Jonsson och Nygren börjar nu bli allt fler. SAIK får genast stora bekymmer när dom kommer åkandes och ibland så är man så snäll i hemmalägret att man bjuder på lägen. Som i den 56 minuten då jag tror SAIK slår bort tre-fyra passningar på egen planhalva och Joel får göra en fin räddning som avslutning. Det luktade fler Brobergs mål och det skulle komma.
Nyss nämnda Nygren gör en av sina alla raider mot SAIK:s lite handlingsförlamade försvar. Får ganska så ostört åka upp efter sin vänsterkant, sedan skära in mot straffområdet och sätta 7-6. Varför styr man inte bort en sådan spelare tidigare? Går det inte? Ja, jag vet inte men lite taffligt såg det minsann ut.
Broberg skapar sedan lite tryck och skakar fram hörnor. Men man hade inge större lycka med hörnskyttet i dag. Många skott gick högt över.
Med 25 minuter kvar så började stämningen både på plan och läktaren att bli hetare och anledningen stavas, Håkan Sjösten. Han tar nu helt plötsligt många knepiga beslut och visar ut spelare i parti och minut. Fasthållningar och slag som han blundat för tidigare, belönas nu med 10 minuter.
Men mitt i detta så gör SAIK ett viktigt mål. Berlin slarvar först med bollen på mitten. Tar tillbaka bollen och i ren ilska sätter han fart mot målet. Sätter ut bollen till Simon Jansson som ock inte får på något skott, utan bollen kommer tillbaka till Bella som trycker till bollen med resultatet att den går in över Wasbergs huvud och i nät. Det målet kändes otroligt viktigt.
I den 72:a minuten får Per Johan Wikström ett bra läge att reducera men Joel gör en fin räddning. Magnus Muhrén är sedan nära att göra sitt fjärde då Mikko passar honom men i ett bra och öppet läge, lägger han bollen över. Kändes som Murren tappade lite i andra.
Utvisningarna fortsätter att dugga tätt och det är SAIK som drabbas hårdast. I nästan samma matchminut så utvisas Simon och Mikko. Två mycket tveksamma utvisningar. Detta ger Broberg det övertag man behöver och med 10 minuter kvar, så började det kännas en aning oroligt.
I den 88:e minuten så kommer reduceringen. Det är Bezobrazov som ganska så ostört får åka sig fri på vänsterkanten och med ett snärtigt skott, överlistar han Joel. Det som såg så klart ut vid ställningen 7-4, var nu en helt öppen affär.
Nygren och övriga i Broberg hade nu känning på mer och man satte högsta fart. SAIK försvarade sig med näbbar och klor. Man sattes på prov hela tiden och på övertid fick Broberg hörna. Det löste sig men i anfallet efter så blev det annat. Nygren borrade ner huvudet och tokkörde framåt. Ingen kunde stoppa honom förutom sista backen i SAIK, som jag inte såg vem det var i alla nervositet, men han såg i alla fall till att Nygren fick sig en riktig flygtur och här kunde man inte säga att Sjösten gjorde fel som blåste straff. Solklarare straff får man leta efter. Fram till straffpunkten gled tre-målsskytten Per Johan Wikström. I målet stod Joel Othén. Klockan stod på 92 minuter. Ställningen var 8-7. 3 453 i publiken höll andan. Hade man inte vetat att det var 26 december och tolfte omgången i elitserien, så hade man lika gärna kunna trott att det var en avgörande slutspelsmatch. Så spännande var det.
Per Johan inväntade domarsignalen och när den kom så lyfte han klubban för att ge Broberg en poäng. Men si det gick inte! Joel tar straffen. Den går mitt på och Joel kan sedan med viss möda reda ut situationen som sker efter.
Broberg får inget mer läge att göra mål och när matchuret står på 93:31 blåser Sjösten äntligen av den gastkramande föreställningen. Jublet bland SAIK-spelarna var nog lika mycket av lättnad som glädje. Besvikelsen hos Broberg var nog minst lika stor.
Detta var en konstig match. Man kan nog säga att det var en av de mest underhållande matcher som spelats på Jernvallen, på många år. Sedan kan man ha olika synpunkter på hur försvarsspelet var. Det var riktig Hawaiibandy och som tränare så blev nog de gråa hårstråna ett par stycken till efter detta.
Men roligt var det i alla fall och publiken var nog nöjda. Kändes nästan som om lagen hade bestämt sig för att köra på och bjuda på sig själva och det tackar vi ju för.
Skönt att förlusttrenden bröts så att det inte blev en svit. Nu fick man kanske lite ro i laget igen och två möten mot Örebro kanske kan göra att man hittar tillbaka i försvarsspelet igen. Inte för att det är bara att ställa ut grillorna mot ÖSK men jag håller Broberg som klasser bättre. Broberg kommer med all säkerhet att finnas med långt fram i slutändan. Man har många duktiga spelare och Nygren, Jonsson och Koch är bara tre av dem. Broberg har något stort på gång.
Svårt att hitta någon speciell spelare i SAIK som är bättre än någon annan i dag. Magnus Muhrén gör tre mål men kan med bättre skärpa ha gjort tre till. Joel gör en del fina räddningar med straffräddningen som extra. Kul att se Mossan igen och det syns att när han blir varm i kläderna och hans roll blir tydligare, ja då kommer det att bli åka av i vinter.
Men tack SAIK och Broberg för föreställningen i dag. Matchen var en 93½ minuts propagandabandy!
FORZA SAIK!!!
