- -
Vänersborg-SAIK 0-11
SAIK åkte till Vänersborg för en tuff match. Men det blev inte speciellt tufft. SAIK var överlägsna och vann till slut med hela 11-0 efter b la 5 mål av Edlund och 4 av Muhrén. Det två skytteligavinnarna från förra säsongen fortsätter att imponera. Tillsammans har de två gjort 74 av de 103 mål SAIK gjort. Sjukt bra, som Ola Grönberg brukar säga. Anna Carlsson var där och såg matchen och ger här sin bild av det som hände.
0-11 mot Vänersborg, ja, vad ska man säga?! Ett helt fantastiskt resultat, men den där riktiga spänningen hann aldrig infinna sig innan Stålmännen punkterade matchen. Ska jag vara ärlig tyckte jag faktiskt att det var en lite småseg bandymatch, visst spelar SAIK otroligt bra, men Vänersborg bjuder inte riktigt upp till dans. Utan det är mer 90 minuters spel av de svart-vita spelarna, men de saknar en danskavaljer.
Inte blev det roligare i andra halvlek, men jag ska ta det från början… Strax efter startsignalen slår Zeke en snygg lyra till Mossan, men han var offside. Mossan spelade idag som mittfältare istället, och visst märktes det att han fick mer boll och kom längre ner i plan. De första 5 minuterna spelar SAIK riktigt bra, och man får en hörna. Hörnan blev det en variant på som Bella nog egentligen skulle ha petat in, istället kontrar Vänersborg och det blir ett riktigt farligt läge. Micke Nilsson försöker bryta, och det leder till ett frislag, men även utvisning till Micke.
Mellan de första 5-10 minuterna spelar IFK bra, och de får en del lite halvfarliga lägen. Efter 10 minuter kommer Edlund “farande” efter fint förarbete av Mossan, och som de flesta motståndare vet vid det här laget, så är det farligt när Edlund kommer med boll. Därför försöker en blå-vit spelare sig på en brytning, men den leder till en straff. Edlund gör sig redo och tittar sig runt, på ett sätt som bara han gör, och pang, bollen i mål, 0-1.
Efter straffen är det tätt åt båda håll, även om Vänersborg spelar rätt stressigt. 3 minuter efter straffen är det åter igen Edlund som gör mål, 0-2 med lyra från Bella, efter att målvakten gått ut lite för tidigt och lite för långt. Flera ur vardera lag har en del chanser, men inga riktigt bra, både Bäck och Mikko var långt upp, men även IFK. 20 minuter in i matchen handlar det mesta bara om SAIK. Och man anfaller gång på gång. Men det händer egentligen inget, då får jag äntligen se en riktig delikatess där David Brodén håller hårt i bollen och får undan en hel del motståndare för att sedan lägga upp den fint till Mossan som levererar vidare till Edlund som sätter 0-3!
Strax därpå skapar Bella en både fin och farlig chans, men bollen når inte riktigt fram till Edlund, och en lite lätt frustrerad Bella kastar upp sin klubba i luften. Efter detta begär Vänersborg timeout. Den medför att IFK börjar att ställa upp alla sina spelare som en mur runt sitt mål, men den taktiken höll inte så länge. I 37:e minuten kommer IFK till anfall, och det är riktigt snyggt, men de stoppas av Murren och Bella. Två minuter senare blir det straff för SAIK, men denna gång missar Edlund för ovanlighetens skull. Men efter ytterligare tre minuter får han en chans till när SAIK får sin tredje straff, och denna gång missar han inte, 0-4! Någon minut före pausvilan får Vänersborg sin bästa chans på länge, ett långt och hårt skott rätt i magen på Othén.
Andra halvlek börjar med högt tempo, och Murren dribblar sig förbi ett hav av blå-vita spelare men IFK:s målvakt räddar än en gång. I 51:a minuten gör Mossan 0-5 efter en passning från Edlund. Mikko som idag hade bytt position med Mossan spelar bra, och får till en hel del chanser och fixar även en hörna, även om bollen inte riktigt vill hitta in i mål från hans klubba idag. I 67:e minuten begär SAIK timeout. Och strax därefter lägger Mikko upp bollen till Murren som enkelt (varför ser det jämt så lätt ut?!) kan slå in 0-6. Jag nämnde tidigare att jag tyckte att det var lite smått tråkig bandy, även om det lätt kan bli det när det väl börjar dra iväg, men i 72:a matchminuten hände det en otäck sak, som knappast gör saken bättre.
Mikko, som minuten innan var inblandad i 0-6 målet, kolliderar med IFK:s Martin Röing, och det smäller till rejält, ingen i hela Vänersborg kan ha missat den smällen. Mikko blir liggande på isen medvetslös, men Murren reagerar snabbt och är framme hos honom, spelarna från respektive lag hjälper till och läkare kommer ut till isen. Man ringer efter ambulans, och efter en stund vaknar Mikko, men man rör honom inte så mycket pga. ev. rygg/nackskador, men man får dit en bår. Röing följer med Mikko av plan och håller honom i handen när han körs av från isen. Bör påpeka att denna smäll inte såg avsiktlig ut från någons håll, utan var en ren olyckshändelse.
När jag pratar med Thony efter matchen, så vet han fortfarande inget om Mikko, men SAIK:s massör har följt med honom till sjukhuset. Thomas fick ju tag på Ola på vägen hem och det är skönt att man kan konstatera att han är med på bussen hem. Skickar en hälsning härifrån: Krya på dig, Mikko!
Ärligt talat så kunde jag inte riktigt koncentrera mig efter incidenten med Mikko, och härifrån blir det inte längre så utförligt referat. Något som förvånar mig är att spelarna lyckades komma tillbaka rätt så fort, även om det efteråt var knäpptyst och en konstig stämning i hallen. Driagin syns alltmer, och en gång lirkar han sig runt IFK-spelare med bollen på ett makalöst sätt, men det blir Murren som sätter 0-7 målet med passning från Zeke i 89:e minuten, två minuter senare sätter även denna gång Murren bollen i målet, 0-8 efter snyggt framspel av Bella. Och gissa vem som minuten senare sätter 0-9?! Murren, såklart med passning från, även denna gång, Bella. Murren passar Mossan som dribblar sig igenom halva motståndarlaget för att göra 0-10.
Efter 96 minuter kommer Edlund som ensam SAIK:are och kör förbi de andra och smäller in 0-11. Mellan de sista målen börjar IFK spela bättre, men de kommer inte förbi SAIK:s mur längst bak. Ändå fortsätter de att jobba, även om de kanske startade det lite för sent, dessutom så är det ju SAIK som gör mål. 0-11 mot Vänersborg, ja, jag skriver det igen, för det hade jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat tänka mig när jag satte mig i bilen på väg till matchen.
Innan säsongen startade kändes det som att både Vänersborg och Villa skulle bli farliga, och Villa har ju verkligen visat vad de går för, och jag tycker faktiskt att Vänersborg även de har spelat rätt bra, även om de kanske inte är helt nöjda än så länge. Men säsongen är lång… SAIK har ju fått lite kritik angående sin defensiv, men idag fungerade den alldeles utmärkt! Efter matchen frågade jag Thony vad han tyckte om matchen, detta svaret fick jag:
- Defensiven är ju helt fantastisk, att vi håller nollan mot ett sådant här på förhand svårt bortalag. Och att vi håller i bollen så pass bra som vi gör, nej, jag tycker att detta är en av de bästa matcherna vi har gjort!
Ja, idag spelade SAIK riktigt bra, även om det kanske inte var den roligaste matchen för publiken att se. Det märks att Vänersborg saknar sin Viktor Weiselius, som idag tyvärr hade insjuknat. Måste till sist berömma IFK-spelaren Christoffer Fagerström, nummer 16, som är född -92 som spelar en riktig kanonmatch och gör mycket fina soloåkningar och tar för sig. Stor eloge till honom! Riktigt gött (som vi säger här nere), nu visade verkligen SAIK var skåpet ska stå! Publik: 1521 Matchens lirare: Magnus Muhrén
