- -
SAIK kämpade ner Bollnäs
SAIK fick verkligen slita för de två poängen när man vann över Bollnäs. 5-4 blev det och som så många gånger förr så klev Edlund fram och avgjorde. En spännande match blev det och bra publiksiffra, 2937.
Det blev en spännande och bra bandymatch mellan SAIK och Bollnäs. SAIK kunde till slut vinna med 5-4 efter att Christoffer Edlund slog in det avgörande målet med mindre än 10 minuter kvar. Bollnäs var dock nära att få till en kvittering då Mikko Lukkarila träffade ribban i den 88:e minuten. En riktigt skön och viktig seger för SAIK och en sådan här kämpaseger kan vara vändningen för laget.
Det rådde nästan lite slutspelstämning på läktaren före match. Mycket folk och bra fart på klackarna. Flames brukar kunna höras bra när man kommer till Sandviken och det var inget undantag den här kvällen. Publiksiffran 2937 är säsongens näst bästa och gör att publiksnittet i Göransson Arena just nu ligger på 2070. Det är positiva siffror tycker jag.
Positivt var dock inte starten som SAIK fick i den här matchen. Man hade inte ens hunnit känna på bollen än då Bollnäs gjorde 0-1, på hörna. Något som skulle ske fler gånger den här kvällen. Har bestämt för mig att jag inför matchen varnade just för Bollnäs effektivitet på hörnor…. Anders Spinnars satte ledningsbollen redan efter en minuts spel.
Bollnäs fortsatte att störa SAIK och ett sätt man provade med var att sätta Markus Wiman som plåster på Magnus Muhrén. Det syntes inte så bra först men när man började titta efter så såg man sedan vilket uppdrag nummer 89 i den orangeblåa tröjan hade. Men någon Hammarbypunktmarkering blev det inte. Redan en kvart in i halvleken så kändes det som om man gav upp den taktiken. Man kanske bara vill jävlas lite i början, vad vet jag.
När Magnus fick lite yta hände det saker på en gång. I den 10:e minuten hittade han ut till Daniel Bäck på högerkanten. Han passade i sin tur tillbaka till Magnus som från kortlinjen serverade Edlund som stod framför mål och gjorde förmodligen sitt enklaste mål på hela säsongen.
Matchen som hade börjat i högt tempo gick nu ner betydligt i fart och intensitet. Man började vakta på varandra och det bjöds inte på speciellt många lägen. Det skulle dröja ända fram till den 31:a minuten innan vi fick lufta våra strupar igen. Högerhörna för SAIK och som andre skytt så klev han fram, mannen som media har lagt störst fokus på de senaste dagarna, Magnus Muhrén. Ett hårt och välriktat skott tystade den tillresta Bollnäs-klackens nidvisor om Murren. Det syntes på Magnus att det målet satt lite extra skönt.
Men glädjen blev bara 57 sekunder. Per Hellmyrs hittade ut på vänsterkanten med en ”Hellmyrsflipp” och Linus Forslund åkte sig fri ett par meter innan han passade snett bakåt, där Edsbynsonen Törnberg fanns och kunde raka in kvitteringen.
Matchen tog lite fart igen efter dom här målen och när SAIK åter skaffade sig en hörna i den 38:e minuten, blev det farligt igen. Inte på hörnan, den blev totalt misslyckad och det var inte den sista hörnan som blev det den här matchen. Men bollen hamnade hos Linus Pettersson som i sin tur la ut den till Micke Nilsson som från, ja runt 25 meters håll drog till och bollen for som en projektil upp i taket bakom Borvall i Bollnäsmålet. Jag har sett Micke Nilsson gjort mål därifrån förr. Det var i premiären mot Edsbyn. Det såg nästan identiskt ut med det målet. Kanske skulle det där målet ge SAIK lite andrum nu? Men nädå, inte blev det så heller.
Bollnäs replikerar ganska så omgående och receptet var åter igen en hörna. Andreas Westh hittade rätt i den 43: minuten och gav oss halvtidsresultatet 3-3. På det stora hela så var väl kanske det resultatet ganska så rättvist.
Andra halvlek började med att SAIK satte upp lite högre fart och tog kommandot. Men det var Bollnäs som var på vippen att få det bästa läget då man utnyttjade en dålig hörna igen för SAIK och var på väg att komma i ett friläge. Daniel Bäck agerade då räddande ängel genom att ta en sån där ”nödvändig” utvisning. Bollnäs fick dock inget tryck på SAIK under den tio minuters perioden. I stället så var Mikko Aarni nära att komma igenom och bli fri men hakades upp i sista stund av Hellmyrs och domare Lisell, kunde inte annat än blåsa straff för SAIK.
Efter ett flertal dåliga straffar av Edlund så har man nu bytt straffskytt i SAIK. Magnus Muhrén tog nu hand om straffen i stället. Ingen vidare straff blev det och jag tyckte mig se att Borvall tog bollen och det tror jag att han även tyckte. Men han lyckades inte hålla bollen, som lite turligt för SAIK ramlade in på rätt sida av mållinjen.
Matchen öppnar upp sig mer efter det målet och Bollnäs släpper lite på sin täta defensiv och skapar en del halvchanser men SAIK står emot bra och trots att man har två man utvisade under en period, så klarar man av att hålla målet rent från påhälsning.
Men i den 79:e matchminuten så var det åter dags för en Bollnäs hörna och då brukar det bli farligt. Bollen går fram till Mikko Lukkarila som får på en drömträff och det bara rasslar till bakom en chanslös Othén.
I det här läget så kändes det som oavgjort var ganska talande för hur matchen såg ut. SAIK försökte att rycka till sig ett försprång men årets upplaga av Bollnäs ger sig inte så lätt. Känslan var dock att det skulle bli minst ett mål till i matchen men åt vilket håll, var omöjligt att gissa.
Därför så var det så befriande när Mossberg från mittplan tog fart och serverade en passning ut till Edlund på högerkant. Han åkte sig fri från sin bevakare och hamnade ganska långt ner och i mitt tycke dålig vinkel. Men det är väl kanske inte jag rätt man att avgöra, då mina bandykunskaper ligger på en betydligt lägre nivå än mr skyttekung. Han höjde klubban och drog till med ett vansinnigt hårt skott som borrade sig upp i nättaket bakom en Borvall, som säkerligen var glad att den inte träffade honom. Det var nog ett av det hårdaste skott man sett Edlund skjuta den här säsongen. 5-4 och nummer 79 i ordningen för Christoffer.
Men tro inte att Bollnäs gav upp för det. Man tog en timeout och samlade ihop sina sista krafter och pressade på för en kvittering. Det blev stundtals riktigt svettiga sista minuter och den allra jobbigaste var den 88:e. Då fick Lukkarila en sån där drömträff igen och bollen tog stenhårt i ribban och ut till en Bollnäs spelare igen, tror att det var Törnberg som provade lyckan men Joel kunde med hjälp av sina backar reda upp situationen. Bollnäs kom sedan inte närmare och när Lisell blåste av matchen, kändes det som om SAIK hade vunnit en slutspelsmatch.
Den här matchen kan ha stor betydelse för SAIK i framtiden. Efter en tung december månad och halva januari, så fick man visa publiken och sig själva att man är ett bra bandylag och när motståndarna är så pass bra som Bollnäs var, känns det två poängen mer än underbart sköna.
Bollnäs var riktigt bra och hade verkligen SAIK på gaffeln. Man har många duktiga bandyspelare och bra fart på rören. Sen är man vass på fasta situationer, vilket man visade med eftertyck i den här matchen. Tre hörnmål, det är Edsbyklass på det.
Tror att Bollnäs med lätthet ta sig till slutspel. Man har ett betydligt lättare program kvar än många av det andra lagen kring slutspelstrecket. I ett slutspel så kan Bollnäs bli en darkhorse.
Jag säger bara: Se upp Moskva. En ny tsar är på väg till er. Jag menar naturligtvis Linus Pettersson. Vilken backgigant han har blivit. Inte ett fel hade han i går. Jo, ett förresten. Innan match träffade jag honom och jag berättade att jag hade 10 kronor med mig, så han hade full tillåtelse att göra fler mål. Nu blev det ”bara” ett målpass men att Linus gör poäng två matcher i rad, är bara det värt att notera.
Det som gör Linus så komplett som bandyspelare är att han är snabb på skridskorna. Otroligt brytsäker. Jag tappade räkningen på alla brytningar han gjorde i går. En blick för spelet som inte många andra backar har. Linus är redan nu en världsback men som hans utveckling ser ut, kommer han bara bli bättre och bättre. Blir grymt besviken på Franco om inte Linus får spela merparten av VM-matcherna.
En annan spelare som var bra i går var Muhrén. Kanske ville han visa Franco (som var på plats) att han hade gjort fel. I går var Magnus bättre än de andra landslagsuttagna på plan. Nu tycker väl jag att media och andra kan låta bli att älta i det här mer och ge Magnus lugn och ro, så han kan ladda inför avslutningen av elitserien och det kommande slutspelet. Jag ser hellre att Magnus avgör en sm-final än en vm-final, faktiskt.
Nu blir det ett lite längre uppehåll då för elitserien. En elitserie som nu verkligen är så där jämn och spännande som man på förhand tippat. Det är många lag som är med och tampas om de åtta slutspelsplatserna. Det kommer att bli en hört intressant avslutning, var så säker.
Rädda S-märkt kampanjen fick in 2397, 50 i går. Det tackar vi för och hoppas att den sista hemmamatchen i serien, den mot Villa lockar minst lika mycket folk och att stödet fortsätter.
SAIK-Bollnäs 5-4 (3-3)
Första halvlek: 0-1 (1) Anders Spinnars, 1-1 (10) Christoffer Edlund, 2-1 (34) Magnus Muhrén, 2-2 (35) Pär Törnberg, 3-2 (39) Mikael Nilsson, 3-3 (43) Andreas Westh.
Andra halvlek: 4-3 (61) Magnus Muhrén (straff), 4-4 (80) Mikko Lukkarila, 5-4 (82) Christoffer Edlund.
Publik: 2937
