Dynamo körde över SAIK
SAIK åkte ur World Cup med dunder och brak då Dynamo vann med förkrossande 9-1 (4-1). Det var en maktdemonstration från Dynamo Moskva och hela ryska bandyn då de slog ut det sista svenska laget i turneringen redan i den näst sista kvartsfinalen.
World Cup-helgen gick mot sitt slut och de svenska lagen hade redan mött sitt öde då klockan nådde 22:00 på lördagskvällen, alla utom SAIK då. Hemmalaget ställdes inför ett riktigt kraftprov, storfavoriten Dynamo Moskva. Inför turneringen var frågan om någon skulle rå på Dynamo, Baikal Energy gjorde det redan i gruppspelet. Inför matchen var frågan om Dynamo kunde nå upp till sin förväntade nivå eller om SAIK skulle bryta den ryska dominansen och gå till semifinal.
Redan i matchens första minut tog Dynamo Moskva ledningen, SAIK slarvade med bollen och Pavel Ryazantsev snappade upp bollen och satte 1-0 lågt. Men SAIK skulle replikera, och det omgående. I den 3:e minuten sköt Erik Pettersson på halvvolley, via stolpen och ryggen på Kirill Khvalko och tillslut över mållinjen. Matchen fortsatte i högt tempo och SAIK var spelförande, men Dynamo var minst lika vassa när de stack upp. Och 2-1 gjorde ryssarna i den 9:e minuten, Evgeniy Ivanushkin satte bollen fri med Pasi Heikkanen. Och Dynamo skulle utöka ledningen, Daniel Berlin knackade in 3-1 stenhårt i det bortre hörnet.
Moralen i SAIK sjönk som en sten och varje boll hamnade hos Dynamo. Runt den 15:e minuten jämnade SAIK ut spelet lite igen men Dynamo var fortfarande bättre och i den 23:e minuten fick Per Hellmyrs öppet mål efter en tilltrasslad situation i SAIK:s straffområde. ”Myran” missade såklart inte och det var 4-1. Efter en mindre fartfylld avslutning på halvleken så blåste domarna av densamma och SAIK hade en tung uppgift framför sig.
En väldigt bra halvlek i jämförelse med de tidigare kvartsfinalerna, men vad spelar det för roll när SAIK inte lyckas hålla jämna steg med Dynamo. Ivanushkin, Shamsutov, Ryanzantsev, Sveshnikov och Hellmyrs (egentligen kan jag räkna upp hela laget) verkar tyvärr vara ett nummer för stort för SAIK ikväll. SAIK:s enda väg tillbaka in i matchen skulle vara att målvakten i Dynamo Kirill Khvalko gör bort sig i den andra halvleken, men det är en bra målvakt och jag hade redan gett upp i halvtid.
Den andra halvleken var den första lik, Magnus Muhrén hade ett bra skott på en hörna men när det blev mål var det Dynamo som gjorde det igen. Ivan Maximov trampade igenom och skar in från högerkanten innan han enkelt lyfte in 5-1, knappa sex minuter in i halvleken. Några kommande sekvenser var karaktäriserande för matchen, först missade Linus Forslund ett bra läge då han knappt fick träff på bollen, minuten senare slog Erik Pettersson nästan sönder isen men bollen tog ingen fart utan hamnade hos Khvalko. Också vände spelet, Dynamo fick lite turligt fram en hörna och Evgeniy Ivanushkin satte förkrossande 6-1. Uppvisningen slutade egentligen aldrig, ryssarna var snabbare, starkare och bättre i allt de gjorde. Efter dryga 46 minuter inkasserade Ivanushkin sitt hattrick när han sköt via SAIK-försvarare och förbi Heikkanen. Ja, det var 7-1, och 14 minuter kvar. I den 49:e minuten gjorde Misha Sveshnikov 8-1 då han sköt rakt igenom SAIK-muren efter en hörna och allt gick emot för SAIK. Och Dynamo fortsatte att ånga på. 9-1 var bandygodis då Misha Sveshnikov hittade Alexander Tyukavin bakom ryggen innan han hittade fram till Pavel Ryazantsev som enkelt slog in bollen. I slutet lyckades SAIK skapa några bra chanser, men det blev inga fler mål och Dynamo kunde avancera vidare till semifinal.
Ska vi summera matchen så kan vi säga att Dynamo gör en väldigt bra match och rinner ifrån SAIK i målprotokollet precis som de förtjänade att göra. Vi kan också säga att SAIK viker ner sig när det går emot som värst och att man visar dålig moral. Ska vi summera läget i världsbandyn just nu så kan vi konstatera att Ryssland faktiskt är såhär överlägsna, de har helt enkelt de bästa spelarna för tillfället och Sverige hamnar alltmer på efterkälken. Ska vi summera turneringen från SAIK:s sida så tycker jag att det är ett styrkebesked att slå Zorkij, att man gör en riktigt bra match mot Neftyanik och att det var stundtals fantastisk bandy mot Broberg, även om SAIK tappade en bit in i andra halvlek. Summan av kardemumman blir en tomhetskänsla, för jag ser inte fram emot att se fyra ryska lag spela om medaljerna imorgon. Jag ser inte heller fram emot en säsong av ovisshet där vi inte vet vad som ska hända med vårt kära SAIK. Det sista är inte ett faktum ännu, så vi får se till att ändra på det!
