En härlig bandypremiär helg
Två fantastiska stora segrar för ÖSK på bortaplan i premiärhelgens spel. 8-4 mot Ljusdal och 6-1 mot Västanfors och dessutom vann vi i fotboll med 2-0 borta mot AIK. 7 poäng samma helg och alla tagna på bortaplan, när hände det sist?
Äntligen dags för bandypremiär! Vad vi har längtat. Dock blev det förstås något helt annat mot det man hoppades på när man först såg spelschemat. Hade det inte varit för den där förbannade coronan, så hade det blivit ett gäng på 15-20 stycken som åkt upp till Ljusdal och därefter åkt till Bollnäs eller Sandviken för övernattning. Nu blev vi fem stycken i en bil, resten var antingen rädda för corona smitta, rädda för att man inte skulle kunna se så mycket av matchen eller rädda för att bryta för mycket mot Tegnell och Lövens regler. Inget ont om detta jag förstår dem. Jag var faktiskt också lite tveksam inför avfärden, men jag tackar min lyckliga stjärna att Johan lyckades övertyga mig om att det skulle bli en kanonresa. Jag var dock inte allt för svår att övertala och klockan 8:30 samlades vi som vanligt vid Örebro Södra för avresa. Regnet var ihållande och vinden kraftig när vi lämnade Närkes pärla. Ganska trångt var det också i baksätet men man vande sig ganska snabbt. Någonstans mellan Västerås och Sala öppnade jag första ölen och sedan rann milen mot Ljusdal undan i en väldig fart.
För att sammanfatta läget så var vi ett försiktigt optimistiskt gäng, klart att det skulle bli en svår match, kanske tillsammans med Gripen borta den svåraste på hela säsongen, men det är lika bra att ta tjuren vid hornen om man ska vara med och fightas om de allra översta platserna.
Vi anlände till Ljusdal redan strax efter 13! Aldrig har väl resan till Ljusdal gått så fort. Johan hade kollat med en geopolitisk karta var det borde vara bäst att stå. Enligt honom var det vid långsidan just till höger om huvudläktaren. Vi hade naturligtvis inte någon möjlighet att komma in på arenan eftersom Ljusdal hade bestämt sig för 0 åskådare i dessa corona tider. Vi ställde oss på den plats vi hade tänkt och kom överens om att man där såg ca 75% av planen. Ganska OK, nästan bättre än väntat. Vi åkte ner på samhället igen och eftersom Ljusdals stora etablissemang (Järnvägs och Statt) bestämt sig för att man ska öppna någon gång framåt kvällen på söndagar så har en liten Kinarestaurant på ”fel sida” om järnvägen blivit vårt stamställe i Ljusdal. Stamställe och stamställe, det är andra gången vi ankrar upp där, men förra gången, ifjol, så vann ju ÖSK efter att ha brutit en lång rad av hemska ljusdalsvinster så det bådar säkert gott om vi går dit tänkte vi. Trevlig lokal, fin utsikt, trevlig personal och billig öl. Vad mer kan man begära. Jo kanske att maten är bra också. Den är väl så där, men man blir mätt. Vi hade lång tid till matchstart och jag visade upp några ex av min pinfärska bok ”ÖSK:s fantastiska 50-tal” som blev färdig i dagarna och som jag har börjat sälja nu.
Avfärd mot Ljusdals IP och upp med en av våra läktarflaggor. De fick räcka för annars skulle vi täcka upp möjligheten för oss att se planen. När spelarna kom in blev det ju naturligtvis ett väldigt liv i den lilla klacken och man såg verkligen att spelarna uppskattade att vi var där, så nära planen som vi kunde komma. Nu måste jag påpeka att nästan alla av oss i bilen har redan haft corona så vi tyckte inte att vi gjorde något moraliskt fel i att åka upp till Ljusdal.
ÖSK började matchen i ett infernaliskt tempo, det kändes nästan som om de ätit taggtråd i omklädningsrummet. Vi trodde knappt våra ögon när det ena målet efter det andra trillade in i Ljusdalskassen. 4-0 efter 18 minuter och då hade ändå ÖSK missat två frilägen också!
Det märkliga med bandy är att trots att favoritlaget öser in mål så släpper inte nervositeten. Man är för luttrad för det och har varit med tillräckligt många gånger för att veta att en tidig fyra måls ledning är ingenting om väl man får ett mål i baken och motståndaren för lite medflyt. Speciellt uppe i Ljusdal har vi ÖSK:are varit med om hemska upphämtningar av våra motståndare.
4-1 i halvtid till Gulsvart var mycket bra, men sista kvarten kom Ljusdal in i matchen lite mer och det var oroväckande. Andra halvlek startade och ÖSK gör första målet, skönt! ÖSK spelade nu mot det målet där vi inte riktigt såg allt som hände. Dock såg vi att gulsvart fick frislag och det är ju inte så ofta det blir mål på det. Men årets ÖSK:lag är otroligt mycket bättre på nästan allt och visst kan man även göra mål på frislag. Vårt jubel blev något fördröjt och vi insåg att det var mål först efter att vi såg att spelarna jublade och då sa Benjamin: Jag tror aldrig jag har sett ÖSK göra mål på frislag och det har jag fortfarande inte gjort.
6-1 och nu borde ju nervositeten släppa, men nej ologiskt nog så blev man nästan mer nervös, därför att nu fanns det så mycket att förlora. Man började också märka på ÖSK-laget att man allt som oftast ville bolla runt och döda tid. Taktiskt bra förstås men det gjorde inte nervös läget bättre. Ljusdal gjorde mål men ÖSK gjorde ett till och klockan gick. Vid 7-2 fick Ljusdal en liten framgångsvind och gjorde två snabba, men när ÖSK fick in 8-4 var saken klar och vi började sjunga på segersången ”Vinnande gulsvarta tröjor har vi förälskat oss i, vinnande gulsvarta tröjor ska alltid va vår melodi”. Melodi efter dansbandshitten ”Leende guldbruna ögon”
Spelarna kom så nära de kunde och ställde upp på linje och klappade i gång oss en sista gång när alla spelare, ledare och supporterar dock på olika sidor staketet taktfast körde ÖSK, ÖSK, ÖSK!
Mitt förslag att vi skulle ta en segeröl på Järnvägs som ju precis hade öppnat, röstades som tur var ner. Ny match i morgon Robban, sa någon och visst, vi hade ju en viktig match på söndagen också.
Vaknade med ett leende på läpparna på söndagsmorgonen och han med en snabb frukost innan det var dags att ta cykeln till Örebro Södra igen. Denna gång var det minibuss som gällde. Laddningen skedde på en pizzeria mitt emot Järnvägspuben som likt den i Ljusdal öppnade alldeles för sent för ölsugna bandysupportrar. Vad är det med järnvägspubar? Inser de inte att de måste hålla öppet när det är dags för bandyladdning? Hur som helst, pizzerian har varit laddningsställe förut. De var dock några år sedan och den hade fått en ordentlig ansiktslyftning. Stället såg ju riktigt trevligt ut nu och bemötandet var som natt och dag. Förra gången vi var där blev vi nästan utskällda redan när vi kom i dörren. Ni fattar att ni måste äta va, annars kan ni dra här ifrån, skrek mannen över disk, den gången. Hade han bara en dålig dag, ville han inte ha några kunder? Eller hade Boltic bluese varit där helgen innan. Han kanske trodde att alla bandyfans var som dem.
Hur som helst, denna gång var bemötandet istället översvallande positivt, han hade knappt haft några gäster på evighet sa barkillen.
Efter att ha druckit några finska öl så tog vi oss till Västanfors IP. Denna gång såg man perfekt hela planen. Jag gick upp och ställde mig på ett elskåp och jag tyckte nästan att det var bättre än läktaren!
ÖSK började lite försiktigare denna gång men tidigt visade man ändå var skåpet skulle stå och efter ett tag hade vi den där härliga 4-0 ledningen som vi även hade dagen innan. Den följde med in i halvlek och efter två vackra hörnmål i början av andra så hade ÖSK 6-0 och faktiskt, jag var inte nervös längre. Man har varit med om många tunga förluster på Västanfors IP men i år känns det som att ÖSK inte ska gå på dessa blindskär i matcher där man kräver vinst. 6-0 i Fagersta är i år i alla fall, en betydligt tryggare ledning än 6-1 i Ljusdal, så är det bara. Men jag tycker att Västanfors faktiskt var aningen bättre än Ljusdal i dessa två matcher, dock finns nog ändå känslan kvar att Ljusdal kommer tillbaka och blir ett topplag till syven och sist och Västanfors kommer att få tampas om de sista platserna. Placeringarna i botten betyder ju ingenting därför att förbundet tog detta oförklarliga beslut att inget lag ska åka ur i år. Ja, det är bara att gratulera Västanfors och Jönköping till förnyat kontrakt, men hur roliga blir deras sista betydelselösa matcher, kanske inte så inspirerande.
En härlig premiärhelg var till enda och ett glatt ÖSK gäng blev om möjligt ännu gladare när vi följde slutminuterna på fotbollsmatchen AIK-ÖSK och även där drog ÖSK längsta stråt och vann med 2-0. 7 poäng på en helg när hände det sist?
