Ensam är vi starka - tillsammans är vi oslagbara
Bilden är tagen från en annan match men tyvärr ser det alltför ofta ut så här i Göransson Arena när Sandvikens bandystoltheter spelar.

Ensam är vi starka - tillsammans är vi oslagbara

SAIK har åtminstone ena skridskon på Studenternas. Det efter 5-2 i den andra semifinalen mot Hammarby. Matchen steg väl inte mot några högre höjder men SAIK visade ändå klass när man trots lite knackigt spel, kunde ganska komfortabelt vinna. Knackigt värre var dock publiksiffran, 2063 och stämningen var än en gång likt en teaterföreställning. Vad kräver egentligen Sandvikens publiken av sitt kära bandylag?

SAIK har 2-0 i matcher och på fredag så kan man stänga Hammarbys säsong. Många tror att det kommer att bli så och hör och häpna, även jag. Jag vet, nordvästra Gästriklands största pessimist när det gäller idrott, tänker positivt. Anledningen stavas: Hemmaplan och historik.

Det behövs inget stort matematiskt tänkande för att lista ut hur viktigt hemmaplan har varit det här slutspelet. Av dom 22 matcher som hittills spelats har 19(!) slutat med hemmasegrar och det talar väl sitt tydliga språk. Så Hammarby står inför en MYCKET tuff uppgift nu när man måste slå SAIK i TRE raka matcher och dessutom TVÅ på bortais. Vad jag vet har det aldrig hänt i en semifinalserie att ett lag har vänt ett 0-2 underläge. Jobbigt läge med andra ord…

Semifinal två kommer väl knappast att gå till bandyhistorien som den mest sevärda och fartfyllda matchen. Det kändes som en vanlig seriematch där lagen mest åkte och vaktade på varandra och det blev ju ganska så tydligt då man kunde se flera tydliga punktmarkeringar. Frågan är om dom punktningarna ledde någonvart? Nä, det kändes inte så faktiskt.

Den första halvleken är Hammarbys och SAIK ska nog vara tacksamma för att det faktiskt står 2-2 i paus. Man inledde bäst och hade bra fart, ett tag. Men efter att Ted Haraldsson bjöds på en liten lufttur och tvingades kliva av, var det som om man tappade spelet och Hammarby tog över. Kanske inte skapade mängder med chanser men man tog över.

I andra halvlek så tog SAIK över igen och det tidiga 3-2 målet av Linus, gjorde att man fick det målet man ville ha att spela på och så blev det. Nu var det Hammarby som blev passiva och Sundin ”offrade” man bort på att försöka haka på Säfström och jag personligen tycker väl att det gick sådär. Säfström, blek i första men tog steget fram i andra, trots bevakning på nära håll.

Till slut så vinner SAIK helt rättvist då man är ett lag som spelar på lite fler spelare och det känns som om Hammarbyspelarna är tröttare än SAIK:s. Vet inte om det har att göra med träningsförhållandena som skiljer lagen åt, men jag tro det. SAIK kan träna på perfekt is från september månad och även dagar som det är nu, med 9-10 graders värme. Det är skillnad mot träningar i oktoberdis och varma marsdagar på seg Zinken-is.

2051. Det numret skulle man ha för att vinna över 10 000 på 50/50 lotteriet. Grattis till dig som gjorde det och jag tror inte att det var Stisse den här gången heller…

2063. Det var publiksiffran på den här matchen. Inte fullt lika roligt och när 2063 låter som bara hälften, ja då blir det ju inte roligare. Samban med trummor och cymbaler försöker från ena hörnet av arenan att skapa den där magiska stämningen. Men i den stora arenan som Göransson ändå är, blir effekten inte den man hoppas på. Det blir ingen tyngd i ljudet och när man sedan går ner i tempo och spelar i bakgrunden, ja då blir Göransson Arena helt plötsligt världens största jazzklubb…

Men sedan är det ju lite roligt att Per Fosshaug kommenterar att stämningen är bedrövlig och lika publiksiffran. Tillbergas snitt den här säsongen var 415….

Men visst, den gode Per har också rätt i det han säger. Det är för dålig stämning i arenan och det är för dåligt med bara drygt 2000 på läktaren i en andra semifinal. Samtidigt så var det här första matchen den här veckan. Jag tror att folk har suttit hemma och valt mellan tisdag och fredag och när tv då sände den här matchen, ja, då blev valet ganska enkelt. Nu visade det ju sig att tv sänder även på fredag. Men då tror jag nog ändå att det kommer mer folk. Precis som på alla andra ställen i vårt avlånga bandyland så drar fredagar mer folk. Så har det alltid varit och kommer nog alltid vara. Och många kanske måste välja en match för man har inte råd att gå på två matcher, samma vecka. Jag tror att det blir en bit över 3000 på fredag. Se, där tittade optimisten fram igen. Måste vara sjuk nu….

Men sedan är det ju det här med stämningen då. Hur ska man skapa stämning i Göransson Arena? Ja, fråga Red Farmers och Flames från Bollnäs. Dom har gjort det ett flertal gånger och det måste man även hur svartvit man än är, erkänna. Det var ett j##la drag i kvartsfinalerna mot Edsbyn.

Sandviken Supporters gör vad dom kan från sitt håll men det räcker liksom inte hela vägen när alla andra väljer att sitta tysta. För även om man inte kan sjunga med i ramsorna så kan man ju i alla fall klappa i takt och på så vis skapa något som liknar stämning.

Likt en dåre som biter sig fast vid sin uppfattning hävdar jag bestämt att antalet fria sittplatser måste utökas och det skulle helst ha gjorts den här säsongen. Har suttit på en av dom fria sektionerna under några matcher nu och det märks att det är populärt. Folk kommer tidigare till arenan för att få så bra plats som möjligt. Kompisgänget från utetiden på Jernvallen kommer och kan sitta tillsammans och då är det också lättare att leva sig in i matcherna. Man törs ställa sig upp och vråla, utan att någon drar en i jackärmen och ber en sätta sig ner.

Kalle Rosenberg (R.I.P) i Västerås var en legend inom det här med att vara supporter. Han gick därnere på inneplan och med sin megafon fick han i gång de allra flesta. Är det något sådant som SAIK skulle behöva vaska fram? Kanske Pigge ska pensioneras och släppa fram något annat? Någon som talar, vrålar och får publiken att börja leva med. Pigge fungerade utmärkt på Jernvallen. I Göransson Arena har han i ärlighetens namn ett, Mission Impossible…

Vilken väg man ska ta för att få publiken i Sandviken att börja höras, har jag inget svar på men man kanske skulle starta ett korståg och bege sig till Hälsingland och försöka övertyga folket att konvertera till den svartvita bandyreligionen…. Eller så får man försöka ge sig på att klona folk från Red Farmers och ge dom en svartvit gen….

Orimliga åtgärder, jag vet. Men jag tycker man kan åtminstone snegla mot den supporterkultur man har lyckats bygga upp där i Hälsinglands inre. För tänk vad häftigt om det någon gång i framtiden skulle vara Sandvikens publik som fick Göranssons tak att höja sig ett par cm. Aktuelle Thomas Ledin sjunger ju något om att släppa hästarna fria i någon låt. Släpp känslorna fria menar jag då…

SAIK Bandy har tillhört den svenska bandyeliten i många år nu och man har spelat semifinalspel 18 år i rad och spelat 10 finaler sedan 1996. Många gånger spelar man en fantastisk bandy. Därför är det synd om grabbarna att man inte får den där uppskattningen från publiken. Det är dom banne  mig värda!

Så till alla er som valde att stanna hemma och titta på tv i går. Lämna fjärrkontrollen för en kväll och anslut till dom 2063 som var i arenan i går, så skapar vi åtminstone en stämning värd namnet i säsongens sista hemmamatch. Se, optimisten talade igen… Nu måste jag kolla febern….

I den andra semifinalen mellan Villa och Bollnäs kvitterade Lidköpings stolthet och det var ett styrkebesked man gav. Underläge med 3-5 med 20 minuter kvar, vändes till 6-5 och en mycket nödvändig kvittering i matcher. Nu är det här en vidöppen affär där nästa match är precis lika viktig som den här. Skulle Villa vinna, har man ett bra utgångsläge inför fortsättningen då man kan åka till Bollnäs med vetskap om att man har en chans till. Förlust, ja då åker man med en helt annan känsla. Min känsla är att det här kan gå till fem matcher.

Thomas Forsberg2012-03-14 08:40:00
Author

Fler artiklar om Sandviken