Fartfyllt och målrikt när SAIK vann annandagsmatchen i Västerås
Annandagsbandy i Västerås blev en målrik historia. SAIK visade stundtals upp ett fenomenalt spel, det som gjort att dom leder serien och man vann med 10-7 efter ett ryck i andra halvlek där man gick från 6-4 till 10-4 på 20 minuter. Man hade farten, finessen och framförallt bredden i dag. Något som VSK inte kunde matcha och det fällde avgörandet. Segern gör att SAIK är i fortsatt serieledning. Linus Forslund och Christoffer Edlund gjorde tre mål vardera i dag.
Vill du se mål, gå på bandy. Ett talesätt som håller i 99,9 procent av fallen. Klassiska annandagsbandyn i Västerås var inte den där 0,1 felprocenten. I en bandymatch som rivstartade direkt visade SAIK att man som lag har kommit lite längre än Västerås och därför vann man också matchen. 10-7 blev siffrorna och faktum är att det hade kunna varit 5-6 mål till. Det hände något mest hela tiden kändes det som.
Undertecknad fanns inte på plats i Västerås utan jag köpte matchen via webben och det ska sägas på en gång att det var en väldigt bra sändning. Något ryckig bild ibland men i det stora hela en bra produkt där Sten Rosenberg och Jocke Forslund skötte sig väldigt bra på kommentatorssidan.
Dom två nämnda han nog knappt sätta på sig headseten innan det brakade loss i ABB Arena. Västerås öppnade med ett anfall direkt där man ville ha straff. Nu hade matchklockan bara tickat upp till ca 15 sekunder och det kanske var för tidigt för domare Sjösten att blåsa straff där. I stället blev det kontring och efter 34 sekunder så noterade vi Christoffer Edlund som målskytt för SAIK. En rivstart som verkligen speglade hela matchen. För en tränare kanske första halvlek var en mardröm när det gällde försvarsspel och uppspel. Det lag som under halvlekens första del skötte det sämst var hemmalaget som gång på gång tappade boll i fel lägen och SAIK fick många lägen till avslut. Efter halvtimmens spel så hade SAIK ledningen med 4-1 och det efter många fina omställningar som skedde på grund av att man spelade på flera spelare än vad VSK gjorde. I hemmalaget hängde mycket på att Esplund och Holmberg åkte upp med bollen. Nu blev det många gånger väldigt lättläst för ett SAIK som fick stora ytor när man bröt.
Men nu är ju bandy en märklig sport, det är ju därför man älskar den också. För efter SAIK:s 4-1 mål så vände matchen helt plötsligt över till VSK igen. På sju minuter så gjorde man 3 raka mål och var i kapp. SAIK:s försvarsspel var vilset igen och det var inte långt borta att Västerås med Jonas Nilsson i spetsen även hade vänt helt och hållet. Då svängde det igen… SAIK fick tag i spelet och kunde via Erik Pettersson och Linus Forslund se till att man gick till pausvila med 6-4. En bandyhalvlek som verkligen var rolig att titta på.
I andra halvlek så var det lite mer avvaktande till en början. Men det var inte speciellt länge. Efter fyra minuter avslutade Johan Östblom ett vackert anfall och satte 7-4 och sen var det åka av igen. Det verkar inte som om dom här två lagen vet vad bromsa är. Och i det här skedet kom det avgörande rycket för SAIK. Man gjorde tre mål till under en stark period och naturligtvis så avgjordes matchen här. Det som var påtagligt var just att SAIK spelade på betydligt fler spelare än hemmapojkarna. Varje gång SAIK kom fram kändes det farligt och tappade en spelare bollen, var det en annan svartvit där och fiskade upp den.
Västerås hade helt enkelt inte något motdrag och jag skulle nog känna mig lite orolig om det är så här man har tänkt sig att gå till Friends Arena i mars. Esplund är en fantastisk bandyspelare dom flesta dagarna men i den här matchen slog han bort, ungefär varannan passning och det håller inte. Sen tycker jag även att Andreas Bergwall visar lite dåligt uppträdande då han lite slappt med händerna på ryggen åker till time-outen som VSK tog i andra halvlek. ”Vi har ändå ingen chans” tolkade jag det kroppsspråket i alla fall och vad ska då inte hans medspelare göra… Nä, min känsla efter den här matchen är att Västerås har en längre och krokigare väg till Friends än vad lag som SAIK, Villa, Hammarby och Edsbyn har.
SAIK visade med detta resultat att förlusten mot Edsbyn senast togs på rätt sätt. Kanske har lite slitna kroppar och knoppar fått den vila som man behövde. I dag var det fart i grejerna igen och effektiviteten var det ju inget fel på heller. Däremot så tycker jag att det är synd att man inte knyter ihop det lite bättre på slutet. Östblom sa efter matchen att det hade varit skönt att vunnit med 10-4 i stället. Det hade varit en bättre markering, sa han och jag är beredd att hålla med om det. Men alla som såg den här matchen kan nog ändå konstatera att 10-7 på VSK i Västerås, är en ganska kraftfull markering ändå.
Bäst i SAIK i dag var Magnus Muhrén, Erik Säfström och även Linus Forslund såg rapp ut. Tre mål blev det också. Kan nämna fler också då hela laget gjorde en bra match.
4373 på läktaren är väl en helt ok publiksiffra. Den placerar sig som trea efter ”omöjliga” Hammarby och Villa. Annandagsbandyn håller som varumärke än, trots att hockeyn har klampat in på den heliga dagen. Däremot så höll inte isen den bästa klassen i ABB. Åtminstone inte sista kvarten i båda halvlekarna. Det syntes bra när spelarna försökte dribbla eller slå passningar.
Nu väntar Kalix i nästa match. På måndag i Göransson Arena drabbar lagen samman. SAIK vill nog gärna ha revansch för den snöpliga poängförlusten i Norrbotten för en dryg månad sedan. Nu smälter vi den här sköna två poängaren och så laddar vi för ny härlig offensiv bandy på måndag!
