Guldsamtal med Dino
När säsongen började var målet att vinna SM-GULD. Men att Stefan Söderholm skulle få en assistpoäng i finalen ingick inte i planen. Tränaren, som blev spelande tränare, fick sitt guld. Men var det hans sista match också?
GRATTIS Stefan!
Tack för det!
När Micke blev skadad så var det inte direkt ditt förslag att du skulle in i laget?
Nej, det var det inte. Det var spelarrådet och de andra tränarna som gav förslag. Vi ville att ungdomarna skulle få koncentrera sig på sitt och det var ju framgångsrikt det med. Det är fantastiskt och kanske unikt att vi vann båda ungdomsgulden och herrguldet.
Jag har varit med och tränat mycket med laget och det har gått bra så det var bara att gå in och köra.
Och så blev det en passningspoäng och ett till guld som spelare!
Ja haha, det var ju lite bonus det. Det var okej att börja spela igen men att det blev poäng i finalen var ju extra kul.
Det har varit mycket fokus på att det var Magnus sista match, var det din sista också?
Det hoppas jag verkligen, jag kan också säga att jag vann guld i min sista match.
Du missade att gå ut med det så du kunnat få samma hyllningar!
Det hade aldrig hänt, Magnus är enormt stor och spelar en annan slags bandy än vad jag gör.
Blev finalen så som ni tänkt er när ni la upp taktiken?
Jag tycker vi spelade som vi ville, vi var riktigt bra i 30 min i början av matchen. Sen blev det strul med Sävas skridskor och Bäcks knä så vi var utan dom ett tag och det ställer till det. Jag tror VSK var lite tagna av stunden och när det släppte kom dom in i matchen bättre. Vi kände i paus att vi var tvungna att höja oss, vi spelade bra men var inte riktigt bestämda i sista tredjedelen. I andra fick vi bättre utdelning men vi borde ha fått ut mer av övertaget. Sen på slutet tappar vi i defensiven och de chansar lite och kommer närmare. Vi hade många trötta spelare på slutet, det hade säkert de också. Isen var lite mjuk och sög krafter ur oss och vi hade haft flera spelare med feber veckan före och det märktes kanske på slutet. Men det gick ju bra, vi vann och det är huvudsaken.
Ditt första år som huvudtränare, jag har några saker som jag vill att du kommenterar.
Målvaktssidan: Ni tappade en världsmålvakt i Joel och sent togs beslutet att kontraktera Pasi.
Ja vi värvade först en målvakt men kände att det inte riktigt blev som vi tänkt oss och då fick vi in Pasi. Vi har fått jobba mycket med försvaret eftersom vi växlat friskt mellan målvakterna. Olika målvakter vill att uteförsvaret ska agera på olika sätt. Jag tycker att båda målvakterna och försvaret har gjort det jättebra. Vi har valt ett spel där vi anfaller med mycket folk och då släpper vi till omställningar och ibland har det blivit många mål insläppta men i stort har de gjort en kanonsäsong.
Ni tappade Löfstedt som var en mycket drivande spelare förra året, istället fick ni in Magnus Muhrén, som en del trodde att han hade gjort sitt på högsta nivå.
Det var ju planen att Magnus skulle ersätta Johan. De är inte exakt samma spelartyper men båda har en fantastisk passningsklubba. Johan är skridskostarkare medans Magnus löser sakerna lite långsammare och med en massa dribblingar. Det i kombination med att andra åker fort runt om Magnus har gjort att vi blir svåra att läsa. Nu har vi facit och Magnus Muhrén har gjort en fantastisk säsong.
Ni spelade en fantastisk bandy och tvålade dit toppkonkurrenterna Västerås, Hammarby och Villa och det fanns de som trodde att ni var i för bra form för tidigt på säsongen.
Vi vill vara bra hela tiden, är man bra i varje match och på varje träning så utvecklas man. Men jag håller med om att vi spelade bäst bandy som lag i perioden mellan World Cup och mitten av december. Efter det har vi också varit bra men det har gått lite tyngre. Jag tror att man kan vara riktigt bra under hela säsongen så jag var aldrig orolig för att vi hade toppformen för tidigt.
Sen blev Muhrén skadad, och vi var nog många som trodde det var över för honom. Hur var känslan där i Tele 2 efter matchen?
Det var en blandad känsla. Vi kände att fixar vi Hammarby här med all publik så kan vi fixa Friends också. Vi hade gjort en jättebra match. Samtidigt så kände vi oss besvikna och oroliga över Magnus och hur vi skulle lösa det. Vi hade inte så många alternativ, Mikko började träna och Rasmus Linder fick chansen i några matcher och vi jobbade på med det som fanns.
Seriesegern tappades i Edsbyn och då var ni inte riktigt nöjda.
Vilken stor besvikelse. Vi ville verkligen vinna serien, vi hade spelat så bra och kände att vi inte gav oss själva chansen. Edsbyn gjorde bra matcher mot oss men vi känner att vi förlorade båda mot Edsbyn och vi var inte riktigt på tå i någon av matcherna. Det går inte att förklara, vi hade revansch att kräva på dem och vi skulle vinna serien och ändå är vi inte riktigt med.
Micke Nilsson skadades och för honom var det färdigspelat för året.
Ja, i en match som vi borde avgjort och sluppit allt det där. Det är på bättringsvägen för Micke men han fick en infektion i såret och var tvungen att göra om operationen och ligga inne några dagar till så det har varit tufft för honom. Han är en fighter och enormt träningsvillig så i höst är han säkert i full gång igen.
Men då fick vi tänka till. Micke hade varit lysande som libero, det var riktigt lyckat att vi valde att spela honom där, Jocke hade gjort en bra säsong som back och Johan var drivande på mitten. Men vi kom fram till att det här var det bästa beslutet och Jocke gjorde det kanon som libero och Johan fortsatte driva vårt spel från backpositionen. Vi vill att backarna ska vara med i vårt spel men Johan var ännu mer offensiv än vad vi hade tänkt oss, haha.
Femte avgörande hemma och 0-2 efter 35 minuter, hur tänkte du då?
Det var spänt, redan före matchen var det spänt. Att åka ur i kvartsfinal hade varit ett misslyckande och många kände den pressen. Jag som huvudansvarig kände en enorm press, SAIK har varit i minst semifinal de senaste 20 åren och nu kunde vi åka ur.
3 matcher mot Villa som är så jämna så det känns osannolikt att ni vann alla 3.
Vi laget tyckte vi hade haft en massa missflyt i slutet av matcherna mot Broberg så vi tyckte att vi förtjänat att turen vände och vi kunde vinna i slutet av matcherna. I vårt lag har vi så många som älskar att kliva fram och avgöra jämna matcher så vi tyckte det var häftiga matcher. Villa är ett otroligt bra lag och spelade bra, men i sista där när de ledde så kände vi att när vi gjorde en reducering så trodde de inte riktigt på det. Jag vet att de var trötta då, de hade haft feber och strul på spelare före semifinalerna, det var Villa som smittade oss kanske. Det var långt för dem att vinna alla 3 matcherna som var kvar och vi bara körde. Sen är det klart att det är speciellt att vi vann 3 så jämna matcher.
Final, alla bandyspelares högsta dröm och då får Pasi lämna återbud.
Det var strul genom hela slutspelet. Vi hade spelare hemma och spydde mellan matcherna mot Broberg, feber och snuva under semifinalerna och sen blir Pasi skadad på träningen på fredagen på Friends. Han tränade klart men sökte hjälp sen på kvällen och hade en bristning och det var uteslutet att han skulle spela.
Men vilken final Abbe gör, vilken säsong han gör. När det blev klart att Joel skulle flytta så har han tillsammans med Rutan (målvaktstränaren) och Marko (mental coach) jobbat oerhört målmedvetet för att Abbe skulle ta över som första målvakt. Han har jobbat hårt för det här och det är ingen tillfällighet att han gjorde det så bra i finalen, han har förtjänat all beröm han får.
Och när den sista hörnan är räddad och det är klart.
Jag måste erkänna att jag fick Brobergsbilder då. Vi kan inte släppa in en till hörna i slutet. Sen tar bollen på Johan och det är bara glädje, enorm glädje och lättnad.
En liten Silly Season fråga då, det är väl inget klart men har ni en önskelista?
På den står att vi vill behålla det vi har, vi tycker att vi har ett riktigt bra lag som kan utvecklas ännu mer!
Tack för den här säsongen och även om jag inte direkt längtar till hösten så blir det väl spännande då med!
Det blir det säkert. Tack så mycket.
