Hemmasviten håller för SAIK
SAIK tog emot mesta mästarna, serieledarna och huvudantagonisten Västerås under fredagskvällen, och det blev en relativt komfortabel seger för SAIK (6-0). Detta innebär att SAIK återigen ligger tvåa i Elitserien, en poäng efter Villa. Bäst i SAIK idag (inför 2136 i Göransson Arena) var Joel, Bella, Löken och Lusen, som gjorde två mål.
Mästarmöte, och toppmöte, i Göransson Arena och vi som hade tagit oss hit (2136 stycken, få av dem VSK-anhängare) förväntade oss en spännande och välspelad match. Trean SAIK fick inför match se sig som ”underdogs” mot serieledarna Västerås.
Och vilken inledning vi fick se! Lusen drog hela VSK-försvaret och satte 1-0, redan efter en minut och sexton sekunder. Ny poängkung på gång kanske? Innan det hade VSK-kaptenen Magnus Joneby blivit utvisad, och efter detta följde ett par heta chanser, och två hörna (varav den andra blev farlig efter retur), för SAIK och bortalaget verkade inte riktigt på tå. Efter ytterligare en soloräd satte Bella 2-0 bakom David Movitz och VSK:s försvar var riktigt skakigt inledningen. Man skapade dock en ganska bra chans under de första 10 minuterna, men Jimmy Jansson sköt i burgaveln. Efter detta började så serieledarna och mesta mästarna skapa målchanser, och efter drygt 13 minuter sköt Tobias Holmberg i ramen. Innan det hade man också skapat ett trippelläge, men Joel stod pall och nollan stod kvar under Västerås på resultattavlan. Matchen inleddes i ett extremt högt tempo, och pappa (Thomas Paschen) konstaterade här bredvid mig att många skulle vara väldigt trötta runt halv nio ikväll. En som inte är så van att göra mål är ju Lusen, men idag var det något speciellt med honom. På en hörnkontring i den 19:e minuten var han med igen, och drog två VSK:are innan han på något konstigt sätt fick in bollen mellan benen på David Movitz. 3-0, och Lusen var tvåmålsskytt! Assisten fick Bella, som förde upp bollen i banan innan han släppte den till Lusen. Med knappa halvtimmen spelad så åkte Linus Forslund igenom VSK-försvaret och blev ganska tydligt fasthållen, men domarna valde att inte blåsa och istället fick Linus skjuta ur ganska dålig vinkel. Men ingen SAIK:are brydde sig om det. I den 33:e minuten blev Linus Forslund och Löken fri med Movitz, och Linus passade osjälviskt till Löken som satte 4-0 i ett nästan öppet mål. Mycket vackert spel av SAIK, och man undrar ju vad som egentligen hände på Skarpe Nord i måndags (då SAIK förlorade mot Kungälv med 6-2 efter en mycket dålig insats). Joel Othén gjorde en imponerande första halvlek och tog allt som kom emot honom. Visst släppte han någon lite onödig retur, men han var snabbt nere och fiskade upp dem också. 4-0 i paus, mot serieledarna alltså!
En mycket imponerande halvlek i ett väldigt högt tempo av SAIK. Farten var det som imponerade mest av allt, också Lusen då förstås. Vem behöver Chrille Edlund nu? Skämt åsido så är det fortfarande Lusens försvarsspel som är mest utstående. Han var första halvlekens absoluta gigant, trots att många i SAIK var riktigt bra. VSK spelade ganska bra, och bidrog i högsta grad till det höga tempot. Det man saknade, som SAIK hade, var målskyttet, vilket är ganska märkligt då man har Tomas Knutsson, Jonas Nilsson och Tobias Holmberg på 15 mål eller mer efter 19 matcher. Men så har SAIK Joel Othén längst bak, och det gjorde det inte lättare för de grön-vita.
Tomas Knutsson hade den första målchansen i den andra halvleken, men avstyrdes av Joel som precis nuddade bollen som sedan gick strax utanför. VSK-hörnan blev resultatlös, men bortalaget var bättre. SAIK skapade trots detta ett jätteläge, genom Linus Forslund som fri med Movitz bara skulle lägga in bollen, men Movitz räddade. När Löken dök upp någon minut senare fick han dock kapitulera. Löken sköt rakt framifrån, från cirka 15 meter, och det bara small till i nätet bredvid Movitz. 5-0, och en differens på sex mål skulle innebära att SAIK gick förbi VSK i tabellen. Men efter 5-0-målet höjde sig bortalaget igen och var något bättre än SAIK. Tobias Holmberg sköt på en hörna, men bollen gick tätt utanför (kan ha varit via stolpen). Annars såg man osäkra, obestämda och näst intill rädda i avslutningarna, och med runt timmen spelad började man se ganskka frustrerade ut. De gånger avsluten satt på mål var Joel där som en vägg och stoppade dem. Efter ett mycket vackert anfall i den 70:e minuten (där både Säva och Bella stod för fantastiska passningar) avslutade Dennis Henriksen kliniskt intill den bortre stolpen. Trots 6-0 på tavlan slutade inget lag att spela, väl medvetna om att ett mål hit och dit kan betyda mycket i kampen om slutplaceringarna i säsongens superjämna upplaga av Elitserien. Matchen stannade av något med ungefär tio minuter kvar, och det var väl så att min far hade rätt. Det blev för jobbigt att hålla uppe tempot, och det var inte så konstigt. Linus Forslund kom fri igen, men han skulle behöva en själförtroende-boost. Movitz tog det första skottet, och Linus sköt utanför på det andra. 6-0 slutade matchen, ett resultat något i överkant sett till hur matchbilden såg ut.
SAIK gick i och med segern upp på andra plats i Elitserien, efter nya serieledarna Villa. SAIK var bra, men som sagt var kändes 6-0 i överkant. Dessa siffror kan vi till stor del tacka Joel för, då han gjorde en hal del avgörande räddningar. VSK borde ju förstås ha satt dit någon boll, men Joel tillät inte detta. Och äntligen fick vi se ett lag som spelade oavgjort med SAIK i hörnineffektivitet, vilket ju är oerhört ovanligt. Lagen hade sammanlagt 22 hörnor, och detta resulterade i noll mål. Ska vi se det positiva igen så nämner jag gärna att Joel och Lusen gjorde ett strålande arbete med försvarsspelet och var SAIK:s två bästa spelare, tätt följda av Löken och Bella som drog tunga lass i anfallsspelet.
