Inför Hammarby-SAIK, Sm-final 2013
Så var det dags, 3:e söndagen i mars väntar runt hörnet och det är med ett nervpirr i fingertopparna och ett brus i huvudet av förväntan som den här artikeln skrivs. Regerande mästarna SAIK mot söders stolthet, seriesegrarna Hammarby inför storpublik. Häftigare blir det inte med världens snabbaste lagsport.
Final är final, men den här gången är det lite extra häftigt eftersom det förväntas ett publikrekord för bandy i Sverige,(världen??). 35000, kanske fler och eftersom det är rätt nära Söder så förväntas det bli en ganska stor del supportrar som stödjer det andra laget = Hammarby. Bajen tycker att dom har hemmaplan, SAIK tycker alltid att en finalarena är deras andra hemmaplan. Läktarmatchen kommer det att bli svårt att vinna för oss från Sandviken men matchen på isen är ju trots allt det som avgör vilka som jublar på slutet.
I mina ögon såg jag inför säsongen ett Hammarby som skulle bli täta bakåt med nyförvärvet Bergvall i målet. Världens bästa målvakt enligt många, bakom en backlinje som består av landslagsspelaren Olov Englund, rutinerade Calle Ruthqvist och Robert Rimgård (jag trodde Pizzoni-Elwing skulle ta den platsen). Och jo visst, Hammarby släppte under Elitserien bara in i snitt 3.15 mål (SAIK 4.27). Men Hammarby tappade inför säsongen kraft offensivt, Nilsson försvann till Zorkij, Koch la av och Jesper Eriksson gick till Villa. Ersatte gjorde man med Spjuth, Rydberg, Gilljam och Pasjkin. Inte trodde jag det var ett lag för Elitserievinst och SM-Final, Hammarby skulle dessutom coachas av relativt oprövade Magnus Brodén. Men redan i början av serien visade Hammarby att laget skulle bli att räkna med. Pasjkin producerade och Gilliam glänser mer än jag sett honom göra i Broberg och det ser ut som om Hammarby har en spelidé som alla är överrens om.
För SAIK gäller det att hålla reda på den läckra högerhalven Robin Sundin som med sina åkningar försöker dra isär motståndarlaget, för att sedan sätta speedkulorna Pizzoni-Elwing och Gilljam i spel. En annan viktig punkt är ju naturligtvis att hålla markering på Pasjkin som ofta lyckas finnas på rätt plats när bollarna hamnar i straffområdet. Hammrbys taktiska drag blir säkert en Pizzoni-Elwing som kommer att punkta Säva, det är bra det för då orkar han inte anfalla sen.
Inför semi 5 skrev jag att SAIK måste minimera de egna misstagen, naturligtvis gäller samma sak i finalen. Bjuder inte SAIK på några enkla mål så ska Hammarby vara riktigt jäkla bra för att bli mästare. Gör SAIK en lika bra match som i tisdags mot Villa så tror jag det kommer att bli en underbar söndag i Solna för alla S-märkta, anfalla och skapa målchanser det kan vårt kära SAIK.
Tippa det är ju alltid lika svårt det, men jag klämmer till med 7-3. Till SAIK. Edlund 3, EP 2, Linus och Löken varsitt mål.
Så nu kör vi!
