Brynäs - HV71
2 - 4

Kalabaliken i Behrn Arena - Lars Buskqvist räddade poäng

422 personer i Behrn Arena fick se en händelserik tillställning då Kalix kom på besök.

Skall detta bli en matchrapport, eller en elegi? Det var mycket sorg i Behrn Arena idag, och innan matchen handlade det om förmågan att kunna minnas: ”Före match hölls det en tyst minut för att hedra avlidne Olle ’Totten’ Gustavsson. Samtliga spelare i hemmalaget hade också sorgeband på sig med anledning av detta” (Eklind, www.oskbandy.se). Tystnad, allt i linje med den berömda slutsatsen ”Whereof one cannot speak, thereof one must be silent” (Wittgenstein, Tractatus Logico-Philosophicus).

Robin Folkesson var tillbaka, och Björn Buskqvist likaså. Andreas Broberg var också tillbaka – på sin ursprungliga position som mittfältare. Men laget skulle inte få vara komplett under en längre period:

Skadan på [(Lars)] Edvartsen kom redan efter fem minuter. Oklart om det var en olyckshändelse eller inte, på isen blev det dock inga upprörda känslor varför det ändå talar för att det var en kollision…. Därefter fick han vänta i 20 minuter innan ambulansen kom och hämtade honom. Det [(var)] troligen ett fotledsbrott (www.oskbandy.se, Scherman, NA, 27/1/13 s. 8).

                      Återigen tystnad i Behrn Arena, förutom Edvartsens stämma: Ett läte som skvallrade om en oerhörd smärta. Det handlade om att minnas – än en gång – att bandy bara är en sport. Edvartsen blev eskorterad på bår till en skyndade ambulans som parkerade utanför arenan. Senare kom beskedet för Edvartsen och klubben: liberon hade åkt ut för ett benbrott och en operation var nödvändig. Edvartsen fick morfin och det stod klart tämligen omgående att han missar resten av säsongen (Brändh, NA, 27/1/13 s. 8).

                      Efter sju minuter kunde spelet upptas igen och Kalix försökte etablera djupledsspel, främst via duon Peter Stock och Johan Sundqvist. I matchminut ’5 hittade sånär Stock fram till Sundqvist, men den sistnämnde fick inte riktigt tag i bollen och den kunde gå ut ur banan. I matchminut ’17 var det dags för dagens andra olyckstillbud då Erik Wallman tacklade Stock i defensiv zon, så att den sistnämnde i det närmaste föll på huvudet. Stock klarade sig dock, och kunde stå på benen omgående. Konsekvensen blev straff för gästerna och Tommy Andersson förvaltade den genom att sätta den säkert i nätmaskorna bakom Jacob Claesson. Gulsvart påbörjade jakten på kvittering och Jimmy Berglund – förra säsongen i Kalix – fixade hörna via att värma upp utmärkte Björn Hellman i motståndarmålet. Hörnan skulle dock bli fruktlös. Ett par minuter senare, i matchminut ’20, styrde Lars Buskqvist en långpassning mot Hellman, som i sin tur tvingades till en enhandsräddning efter isen. I Kalix var Erik Olovsson och Simon Wiklund produktiva, och den senare fiskade ständigt efter bollar att ta ner. Gulsvarts motsvarighet fanns naturligtvis i form av Tomas Knutson. I matchminut ’31 hade Wiklund ett frislag som tvingade Claesson till ett ingripande. Fyra minuter senare kom han fri, mitt framför Claesson, men bollen hann rätt i famnen på målvakten innan Wiklund fick tag på den. Auktoriteten Wallman satte sig i respekt och gjorde många fina brytningar; en av dem i matchminut ’37. Ett par minuter senare når Lars Buskqvist ett genombrott i det annars så kompakta rödvita försvaret men Hellman avvärjer offensiven. De 442 personerna i Behrn Arena hoppades att kvitteringen slutligen skulle komma på en vänsterhörna på tilläggstid; men Hallsbergaren [en hörnvariant] misslyckades. Det blev istället kontraproduktivt när Kalix istället ökade på ledningen till 2-0 genom Wiklund: Per Nilsson kom igenom på högerkanten och passade bollen rakt in i Gulsvarts defensiva zon – Wiklund kunde bara lägga in den bakom en desorienterad Claesson.

                      Den andra halvleken drog igång och målvakten Hellman framträdde mer och mer som planens gigant: kulmen nåddes då Martin Apelqvist brände ett, tillsynes, givet tillfälle att reducera. Istället kom 3-0 för gästerna då halvbacken Niklas Gälman hittade rätt. Majoriteten av åskådarna började antagligen att börja försonas med tanken på en förlust, men i matchminut ’65 inträffade detta: ” …startskottet till upphämtningen var Adam Wijks soloräd i den 66:e matchminuten, en dribbelräd som avslutades med ett slagskott, i bästa NHL-anda, rakt upp i nättaket… Wijks mål skapades en nerv i matchen” (www.oskbandy.se). Jakten på ytterligare en reducering inleddes, och det skulle dröja en kvart innan den slutligen blev ett faktum: ” … Martin Apelqvist reducerade till 2-3 i den 81:a matchminuten” (www.oskbandy.se). I matchminut ’90 kunde dock Stock lägga in bollen i öppet mål efter att Claesson räddat ett skott och inte hann upp i tid. På övertid får Gulsvart en andra chans då domaren Valdemar Olsson dömde straff för hemmalaget: Knutson gjorde allting rätt. Straffen föregicks av en mängd chanser för Örebro, men det ville sig inte. Det sista som händer i Behrn Arena under dagens drabbning var följande: ”…när endast 14 sekunder återstod av tilläggstiden räddade alltså [(…)] Buskqvist en ÖSK-poäng” (NA, 27/1/13 s. 9). Målskytten kommenterade målet:

Bollen tog i magen på ”Äpplet” [(Apelqvist)] och det blev nåt hopslag. Bollen kom lite studsande och jag knackade till bollen som gick efter isen och in i högra hörnet…. För moralen var det viktigt att inte förlora mot Kalix…. [(dom)] är rätt fysiska att möta, de har stora och tunga spelare och har en tyngd i sitt spel (NA 27/1/13 s. 9).

Sebastian Brandt blev utsedd till hemmalagets bäste spelare:

Han tog emot priset med smärtor i nacke och huvud…. Samtidigt som en knäande Brandt reste sig upp från isen och med knapp styrfart kämpade sig ut till spelarbåset gjorde [(…)] Stock mål för Kalix (NA, 27/1/13 s. 8).

Brandt blev också utsedd till främste lirare av Nerikes Allehanda, och med på listan fanns även Apelqvist och Jansson (NA 27/1/13 s. 9).