Matchreferat från Kungälv-SAIK
Edlund var på gott humör efter vinsten i går och bjöd t o m med på sång efter slutsignalen.

Matchreferat från Kungälv-SAIK

Precis som jag lovade i går som kommer här ett utförligt matchreferat från SAIK:s bortamatch mot Kungälv i går.

Det är egentligen lite olustigt det här, men av någon konstig anledning så lyckas jag aldrig komma fram i tid till Skarpe Nord oavsett hur pass tidigt jag åker hemifrån, det händer alltid något vare sig det är vädret eller trafikolycka. Det samma gällde även idag (såklart), så tyvärr missade jag det första hörnmålet som Misha gjorde.

Första halvlek startade med rejäl fart från båda lagen, SAIK har en del chanser, men de kommer egentligen aldrig tillräckligt nära målburen för att det ska bli farligt. Men efter femton minuter spelade får Kungälv en bra chans som slås på volley, och efter det händer något i SAIK. Dock inget positivt, utan istället slutar man passa, man slutar skjuta, man försvarar sig inte, man slutar spela bandy helt enkelt.

Istället för att se sitt älskade SAIK bjuda på en show, fick jag istället se ett fantastiskt lag av rödblåa spelare. Jag är verkligen imponerad av Kungälv, jag vet att många lag har det svårt på Skarpe Nord och SAIK är inget undantag, men att Kungälv spelar den bandy de faktiskt gör idag blev jag riktigt förvånad över. De åker skridskor, och i första halvlek var det ett helt hav av rödblåa “Mikko”, då alla vet att Mikko åker skridskor som andra bara drömmer om. Kungälv kämpade, och trampade, dock måste man jobba med passningsspelet, men får man ordning på det kan de bli riktigt, riktigt farliga.

1-1 blir det efter rejält slarv i SAIK-försvaret, något som man dessvärre såg allt för mycket av i första halvlek. De svartvita spelarna får hela tiden kämpa med att få bort bollen på tok för långt ner på plan och man tvingas till en del rätt ojusta brytningar. Man får inte ordning på försvaret, och där behöver man nog försöka komma på en lösning snarast möjligast.

Med drygt en halvtimmes spel kastar Kungälvs målvakt ett långt och snyggt utkast till Fredrik Brandin som tajmar perfekt och får ner bollen och Jocke Bergman tvingas dra ner honom och domaren dömer straff. Efter den här hösten så är det väl inte många som kan ha undgått Othéns räddningar vid straffar! Och idag var inget undantag, utan han räddar.

Med både Zeke och Jocke utvisade blev det ännu mer jobbigt för de svartvita, även om de fokuserar betydligt bättre då, men precis när jag antecknar det i mitt block kommer Daniel Gratjov i full fart och slår in 2-1.

Jag tycker mig ha sett en tendens de senaste säsongerna att när SAIK får jobba i motgång är det två spelare som aldrig ger upp, som alltid kämpar, det är Bella och det är Lusen, men nu får jag även lägga till Säva till den listan. Dessa tre försöker i alla fall.

De sista minuterna innan halvtidsvilan är det rätt avtagande spel med varsin hörna utan utdelning.

Kungälv kan gå in i omklädningsrummet och vara riktigt nöjda med de första 45 minuterna, medan SAIK har en hel del saker att fundera över…

Efter första halvlek skrev jag upp att jag måste nämna Kungälvs klack, något jag även tänker göra, även om min bild förändrades lite under andra halvlek. En stor eloge till er i klacken som hejar och stöttar ert lag, men så undrar jag också vad som hände när allt förändrades till en “hata-domaren-sång”, ni som har en go klack som sjunger hela tiden och är helt fantastisk, se till att använda den på bästa sätt och hjälp ert lag istället!

Inför matchen skrev Thomas att den man skulle hålla ögonen på var Magnus Muhrén, och jag kan nu meddela att ja, han var där tillsammans med den före detta SAIK-spelaren Henrik Hagberg.

Efter halvtidsvilan vaknar SAIK till och man får en hel del fina chanser. Snyggast var nog ändå när Bella lirkade sig fram och passade fram till Säva som dock på något vis kommer fel med klubban och skottet går ut på sidan istället.
SAIK fortsätter att skapa chanser, men ett väldigt effektivt försvarsspel av Kungälv gör det svårt för dem att komma igenom.

Kvällens dribbling stod Ted Haraldsson för, dock så mynnade den ut till ingenting, men i minuten efter fick han chansen att reparera den tidigare missen i och med en hörna, och den satte han galant, 2-2.

Säva sliter och sliter, till slut ger det utdelning i form av en ytterligare hörna. En hörna som Edlund pangar in, 2-3, och som ger SAIK lite extra energi vilket bidrar till att Kungälv strax därefter begär timeout.

Trots den iskalla vinden och den bitande kylan ihop med lätt fallande snö, tror jag för en stund att Mossan glömmer av var någonstans han befinner sig. Det verkar som att han för ett kort ögonblick tror att han är på golfbanan en högsommardag och ska avgöra hela rundan med en sista putt… För en putt är vad som blir efter ett otroligt fint förarbete av Bella och Misha.

I slutet tar SAIK timeout i samband med en hörna för Kungälv, chanserna är ungefär lika stora åt båda hållen och man vet inte om det skall sluta med oavgjort eller seger, förrän Säva med två minuter kvar äntligen får chansen att göra mål. 2-4 och nu var matchen definitivt avgjord. Minuten innan Säva gör mål är det en tveksam situation, där Jacob Jenefeldt blir nerdagen och Kungälv vill ha straff, men det tyckte inte domaren. Jag stod i fel ände av planen för att kunna säga om det var rätt eller fel, men ytterst tveksamt domarbeslut kändes det väl som.

Jag brukar alltid känna en speciell känsla efter en bandymatch, men idag var det endast en “puuh-känsla”, det kändes som att matchen hade kunnat sluta hur som helst och det var också något som märktes tydligt på spelarna efter matchen.
I ren glädje sjöng Edlund “Ja, för vi har tagit två poäng, två poäng..!” ut till omklädningsrummet, och ja, det gjorde ni, men det var verkligen en kämparinsats i andra halvlek som gjorde att det faktiskt till slut blev två poäng.
Och det var inte bara jag som pustade ut när domaren blåste av matchen… Men som sagt, Kungälv spelade bra och jag är fortfarande väldigt imponerad av deras skridskoåkning!

En positiv sak som jag tycker att SAIK ska ta med sig är att de idag faktiskt sätter en del hörnor, tre av fyra mål blev gjorda på hörnor. Något otippat, men nu kanske en positiv uppgång med hörnor är på g!

Tycker dock att det var allt för många spelare som var för anonyma idag, man måste se till att kämpa tillsammans i motgång. Trots att Bella var hårt uppvaktad av Kungälv var det han, Säva och Haraldsson som utmärkte sig lite mer sett över hela matchen. Ja, ni ser, det är ju två av de tre som jag skrev om lite längre upp… Jag saknar kanske framför allt lite mer från Misha och Mossan.

En kul sak var alla SAIK-supportrar som var på kvällens match, hoppas att det blir mer sådant!


Kungälv - SAIK 2-4 (2-1)
0-1 Misha Svechnikov (hörna)
1-1 Fredrik Brandin
2-1 Daniel Gratjov
2-2 Ted Haraldsson (hörna)
2-3 Christoffer Edlund (hörna)
2-4 Erik Säfström 

Anna Carlsson2010-11-20 15:41:00
Author

Fler artiklar om Sandviken