SAIK till semifnal efter dramatisk match
SAIK gjorde det igen. Tog sig till semifinal. För 19:e året i rad så kommer det att spelas bandy i Sandviken i mars månad. Det efter 6-4 i den fjärde kvartsfinalen mot Vänersborg. Men det satt hårt inne och först med två minuter kvar av ordinarie tid kunde Christoffer Edlund sätta 4-5, fint framspelad av Dennis Henriksen. Semifinalspelet inledes på söndag i Sandviken då första matchen mot Villa spelas.
Så kommer det att spelas bandy i Sandviken i mars månad åter igen då. Detta efter att SAIK besegrat svårspelade Vänersborg med 6-4 i den fjärde kvartsfinalen. Men uj,uj,uj, vad spännande det blev och jag tror nog att neutrala tv-tittare även gillade underhållningen.
Nästan 2500 (2474) hade samlats för den fjärde matchen lagen mellan och det tog inte lång tid innan det brände till ordentligt. Efter en hörna fälldes Ted Haraldsson och SAIK fick straff. Klockan stod bara på knappa tre minuter då Christoffer Edlund la upp bollen på straffpunkten. Jag tittade på Joel, alltså min son och inte målvakt Othén, och sa att jag känner på mig att Crille kommer att missa. När han sedan tyvärr uppfyllde min onda aning, tittade Joel på mig och frågade: Varför sa du att han skulle missa? Nu gjorde han ju det…” Kloka ord från en 6-åring….
Men vi skulle få anledning att jubla något senare i stället. Edlund var riktigt arg efter sin straffmiss. Så arg att han drog in en högerhörna med full kraft i den 8:e matchminuten. Så ska man ta sig upp på hästen igen…
SAIK hade ett bra grepp om matchen inledningsvis och det fanns lägen till flera mål. Men i stället så dök den där herrn i tröja nummer 57 upp igen. Jocke Bergman i SAIK hann inte riktigt med och tvingades till ett våldsamt slag i straffområdet och domare Bergman fick blåsa straff igen. Men det är inte där som det största misstaget görs av SAIK. Nä, det händer en bit upp i plan när Ted Haraldsson vill spela med lite för små marginaler och blir av med bollen. Det leder fram till att Vänersborg kan ställa om och sedan få straffen. En straff som dock Othén är mycket nära att hålla framför mållinjen. Men Hedqvist skott trär sig ändå in och kvitterar matchen. Ett mål som kom lite som en blixt från taket på Arena Vänersborg.
Målet gjorde att matchen jämnades ut och lagen skapade några halvchanser. SAIK skulle sedan ta ledningen och det var vackert. Johan Löfstedt drev upp bollen och med några meter kvar till straffområdet, droppade han bollen bakom sig till Säfström som fick bra yta och hade faktiskt med en två meters passning kunna friställt Linus Forslund. Men Säva, som var gryyyymt bra i den här matchen, valde ett snabbt avslut och det blev av bästa slag, ledning 1-2. Nudå, skapa lite lugn nu och kanske gör ett till innan paus. Så gick mina tankar. I två minuter… För sedan var det kvitterat igen. Vem? Jadå, Jocke Hedqvist satte den och av alla hans kvartsfinalmål var det där hans absolut enklaste. En lång lyra fiskades ner och ensam med Othén kunde Jocke finta upp Joel till korvgubben för en grillad med räksallad.
2-2 blev också resultatet att ta med sig in till halvtidsvilan och känslan var att SAIK var det spelförande laget men Vänersborg hade vuxit in i matchen. Och med livsfarlige Hedqvist i laget så kan man ju inte vara lugn.
Mer avvaktande inledning av den andra halvleken och det kändes som en fast situation skulle bli nästa mål och så blev det också. Kapten Röing fick kanske inte sin hårdaste träff på en hörna men bollen letade sig ändå in bakom en massa vitklädda SAIK-are. Och här kändes det som IFK var på väg in i matchen riktigt ordentligt. Men då hittade Johan Östblom en tillfällig lucka i IFK-försvaret och Dennis Henriksen fick bollen i bra fart och kunde gå in i straffområdet och sätta kvitteringen. Viktigt mål i ett skede av matchen där pendeln höll på att väga över till hemmalagets fördel. Något den skulle göra en gång till. Och åter igen är det ett misstag av SAIK. Christoffer Edlund fick bollen en bit in på Vänersborgs planhalva längs sargen. Chrille väljer inte att gå framåt utan knackar bollen bakåt, i hopp och tro om att en vitklädd spelare skulle ta vid. Men så var icke fallet och när sedan Säfström gör en tjurrusning, mycket ovanligt att se, ja då öppnade sig gatan för IFK som med två snabba sidledspassningar satte Hedqvist i drömläge och som han tog vara på det tillfället. Pang! Tjoof! Swicsh! Ja, ta alla serietidningscitat ni vill. Bollens hastighet var hög när den susade över Othéns hjälm och in i mål till 4-3. Ständigt denne Hedqvist….
Men SAIK har en dansk bandyspelare dom. Inte så illa det heller. För bara tre minuter senare befann sig han på alldeles rätt ställe. Dennis Henriksen avlossade ett skott som Erkenborn räddade men för gäves då 176 cm lång Hvornum stod framför mål och gjorde nog sitt livs enklaste mål. Om 3-3 var viktigt, så var det här än viktigare.
Efter målet gick matchen in i en typ av klinch där det gällde att inte sänka garden alltför mycket. Tiden vandrade i väg upp mot dom 90 och en läskig förlängning. Då kom avgörandet. Ett avgörande som det kommer att pratas om i båda lägren.
Med två minuter kvar av ordinarie tid så kom Henric Eriksson i IFK i vänsterläge och gav sig den på att komma igenom ett tätt SAIK-försvar. Han fastnade och publik, IFK-spelare och kanske t o m SAIK-spelarna väntade sig ett frislag. Men Bergman vevade avvärjande med armarna och publiken visslade ut sitt missnöje med den slutspelskäggige Ulrik. Bollen hamnar till slut oss Dennis Henriksen som med en väl avvägd långboll hittar en onside Christoffer Edlund som ensam med målvakten ordnade 4-5.
Vad ska man då säga om situationen som skedde innan målet? Ja, jag hade inte protesterat om Eriksson fått frislag där. Det var en sådan situation som det brukar sluta i frislag. Men å andra sidan så hade Bergman&Co släppt en hel del före det också, så… Ja, det har hänt förr att domare har friat sådana situationer och nu hände det igen. Lite typiskt att det sker i det läget av matchen bara.
Att Säfström sedan gör 4-6 är frukten av att IFK inte lyckas få den där pressen som man hade behövt och Hedqvist hamande ju på botbänken efter en hög klubba i slutet. Där ska Jocke ha all heder att han bara åker ifrån situationen och tar sitt straff. Inget hockeytestosteron slagsmål där inte…
SAIK till semifinal för 19 säsongen i rad! Det är väldigt stort och unikt i bandysverige. Inget lag, vad jag vet i alla fall, kan uppvisa det facit.
3-1 i matcher mot Vänersborg var väl ungefär vad jag hade önskat och kanske trott. Men Vänersborg har gjort en riktigt bra serie och verkligen pressat SAIK. Att Stefan Karlsson gjort något bra den här tiden som han har varit i klubben råder det väl ingen tvekan om. Hade någon sagt till mig i början av december att SAIK skulle få Vänersborg i kvartsfinal, hade jag bett den personen att vakna och se verkligheten. Det gjorde ledningen i klubben och gav Karlsson en anställning med ett mål, rädda klubben från kvalspel. Han lyckades med mer ändå. Sedan han kom till klubben så har Vänersborg gått från klarhet till klarhet och på dom sista 11 matcherna tog man 17 av 22 poäng. Imponerande och på det sätt man genomfört kvartsfinalerna mot SAIK vittnar om att IFK kan ha något på gång. Jag vet att det just i dag svider något enormt men i morgon så är nog alla IFK-are stolta. Tack för häftiga matcher!
Vad ger jag då SAIK för chanser i semifinalserien mot Villa? Utan enkla misstag, bra chanser. Men om man spelar med allt för små marginaler, kommer Villa att skölja över SAIK med alla snabbskrinnare, Andersson, Bryngelsson och Karlsson. SAIK står inför en riktig utmaning. Jag håller Villa som favoriter och första matchen på söndag inför ett fullsatt? (man får faktiskt drömma…) blir grymt viktig. Seger där och man sätter press på Lisch.
Men som jag var inne på så måste man minimera sina egna misstag. Det går inte att tappa boll på fel ställen. Skridskoåkningen måste vara på topp. Dålig fart=utvisningar.
Sen ska man ändå ha i åtanke också att Villa inte har imponerat så mycket i deras försvarsspel alla gånger. Det finns brister även där och kan SAIK sätta in stötarna vid rätt tidpunkt, finns det goda chanser till en mycket rolig semifinal.
Jag tippade ju innan kvartsfinalerna att det skulle bli historiskt jämna. Resultatet blev ju nästan tvärtom. Tre matcher ”dog” innan det blev spännande. Nu har vi två semifinaler som kan bli riktiga rysare. Hoppas det blir det också. Vilka som vinner, tänker jag inte ens spekulera i men jag kan tänka mig att både Edsbyn och SAIK i alla fall har fått tändvätska av Ramsins uttalande tidigare i veckan. Återsår att se om det räcker….
Mars månad= Bandy i Sandviken
För mer statistik kring matchen, läs elitrapport.
