Seriefinal i Bandyallsvenskan
En fantastisk seriefinal av ÖSK när man slog Gripen med 7-4. Dock är skadorna på "Sebbe" och "Vesslan" lite oroande. Vi hoppas att de snart är tillbaka.
Seriefinal i Bandyallsvenskan
Och ÖSK gick segrande ur striden. Ja, så var förutsättningarna i lördagens bandymatch och så blev resultatet av den.
Seriefinal det finns alltid något väldigt kittlande i det ordet. Det är ju ett ganska märkligt ord egentligen. Final betyder ju slutet, det sista som händer. Så är sällan fallet när det gäller en seriefinal. För det första så är det ett ganska överanvänt ord, ibland kan man läsa att det är seriefinal fast det är ettan och trean som möts. Ordet har ett så starkt värde bland idrottsfantaster så att de som vill marknadsföra en match gärna tar till det greppet att man slår upp en match som seriefinal. Kontentan av en seriefinal blir ju oftast att antingen drar det serieledande laget ifrån ännu mer eller så knappar tvåan in eller kanske till och med går förbi.
Nu var förutsättningarna att om ÖSK skulle slå Gripen så skulle man skaffa sig en ledning jämtemot trollhättelaget med hela 5 poäng, men skulle Gripen vinna så var skillnaden bara en poäng, detta trots att ÖSK hade tagit hela 8 segrar i rad. Spännande och viktigt så det förslår med andra ord och absolut värdigt att sätta ordet ”seriefinal” som en stämpel på matchannonsen. Nu behövdes ju förstås ingen matchannons. Det var som vanligt bara 8 åskådare som fick se den live och dessa behövde förstås inte lockas med något extra. Tänk vad mycket folk som hade kommit på denna match om det inte varit pandemi och covid 19 skräck. En publiksiffra på mellan 1000 och 1500 tippar jag. Mycket förlorade pengar för ÖSK, blev det, och ett fantastiskt tryck i hallen gick man också miste om.
Nu är det som det är och 8 svampar fick försöka hålla fanan högt och låta som de vore betydligt fler. Som vanligt samlades vi på Kungen. 7 av de 8:a som skulle gå på matchen kom dit för laddning. Den 8:de, Jonas satt kanske på Engelbrekt som vanligt, jag hörde inget annat i alla fall. Några fler bandyfantaster som senare skulle ta sig upp till O ‘Learys kom också till Kungen först. Stämningen var bra men lite tryckt, respekt för Gripen har man ju så det räcker, även om de senaste resultaten har gått i ganska stor ÖSK favör. Senast vann vi i cuppen i år med 6-2, en match där Gripen hängde med till det var 20 minuter kvar, då ÖSK ryckte ifrån. Fjolårets hemmamatch mot Gripen var en av de märkligare matcherna. Man gick dit i tron om att det skulle bli fajt in på mållinjen och förhoppningarna om en knapp ÖSK seger, istället spelade ÖSK ut Gripen totalt och vann med 11-2. Fjolåret absoluta topp (ihop med vändningen i Ljusdal i slutkvarten) vill jag nog säga. Borta slarvade vi bort en poäng när vi släppte in ett frislag från långt håll i matchens sista skott.
Värsta förlusterna mot Gripen härrör sig från säsongen 2006/07 när vi olyckligt hamnade i ett kvalspel mot dem. ÖSK låg i Elitserien och hade flera chanser att spela sig till ett nytt kontrakt men misslyckades alla gångerna och hamnade i kval. I kvalet gick endast ett lag upp i Elitserien och storsatsande Gripen, IFK Kungälv och Finspång var våra motståndare. Alla insåg att kampen skulle komma att stå mellan ÖSK och Gripen. ÖSK hade satt sig i en väldigt svår sits när man hade förlorat mot Kungälv och var nu tvungna att ta tre poäng mot Gripen. Första mötet spelades på Vinterstadion. Ganska mycket folk och otroligt många Gripen fan. Gripens supportrar stod på den bortre kortsidan och precis innan matchen började rullade de ut en banderoll där det stod ”Svampsäsongen är över”. De hade så rätt, Gripen vann enkelt, ledsna svampar gick hem och Gripen gick upp.
Så där 13 och ett halvt år senare så tog ÖSK en gruvlig revansch och om det hade varit publik på matchen så hade vi svampar kunnat rulla ut en banderol där det stod ”Gripen har kraschat” Nu ska man naturligtvis inte dra allt för stora slutsatser av denna match, det är långt kvar av serien men det ser onekligen lovande ut för ÖSK. När Rättvik dessutom förlorade uppe i Kalix så vet vi alltså att även när alla lag har spelat ikapp så har ÖSK minst 4 poäng ner till tvåan och en väldigt bra målskillnad.
Någonting som vi har saknat den här säsongen är bollkastningen. Därför arrangerade jag en bollkastning i halvtid. Jag delade ut bollar till alla i publiken och gick i halvtid ut på isen och ställde min portfölj i mitten där Hasse brukar ställa konen för bollkastning. Alla 7 i publiken kastade var sin boll (själv stod jag ju nere på isen). Johan Vornonen kom närmast och vann ett rykande hett exemplar av min nya bok ”ÖSK:s fantastiska 50-tal”
Matchen? Ja den har NA skrivit så mycket om så jag har inget mer att tillägga. Fantastiskt, när skrev Allehanda ett helt mittuppslag om bandy? Fortsätt i den stilen, för i år har vi verkligen ett kanonlag i bandy i Örebro.
Tråkigt förstås med skadorna på Sebastian Eriksson och ”Vesslan” hoppas att de snart är tillbaka. Vi har ju verkligen fullgoda ersättare i ”Hagge” och ”Kimmen” men vi har inte råd med många skador och vi vill ju naturligtvis ha tillbaka vår publikfavoriter så fort som möjligt.