Timrå - Frölunda
1 - 5

Rapport från Behrn Arena - Uddamålsvinst, ung debutant och ett annalkande kval

Precis som under försäsongsturneringen vann Örebro mot Falun med 5-4 (3-3). Gulsvart kompenserade för en slarvig första halvlek med att stundtals spela bländande under den andra. Hemmalagets mål gjordes av Björn Buskqvist, Tomas Knutson och Jimmy Berglund. I övrigt noterades Jacob Claesson, Robin Olsson och Johan Andersson för extraordinära insatser. Matchen markerade också debuten för Robin Öhrlund - var det början på en ny, gyllene, era?

Under denna onsdag blev hypotesen verklighet: ”ÖSK har realistiskt ställt in sig på ett elitseriekval under en längre period. Men ikväll kan det bli klart även i teorin” (Tollén, NA 13/2/13 s. 8). Det blev det – från folksägnen till verklighet. Tränare Dennis Gustavsson kalkylerade följande: ”Vi har räknat fram och tillbaka men som jag förstått det behöver vi två poäng till för att säkra ett kval” (NA, 13/2/13 s. 8). Nederlaget mot Haparanda skulle omedelbart förträngas in i det undermedvetna, men Gustavsson var inte alltför oroad:

Ändå tycker jag inte att vi spelade jättedåligt. Men det är svårt att hitta den där extra energin till varje match när man bara vinner och vinner…. Vi ska vinna mot Falun men vi vill vinna alla andra matcher också. Bästa sättet att studsa tillbaka efter en förlust är att vinna igen (NA, 13/2/13 s. 8).

Gustavssons kollega - Fredrik Johansson - betonade vikten av ett stabilt försvarsspel:

Vi fortsätter att träna på [(defensiven)], framåt känns det som att det löser sig. Vi är beredda, när man möter Örebro så brukar de flesta tända till. Vi räknar med att de slår långt och att de, som så många andra lag, försöker punktmarkera Adam Wijk (Eklind, www.oskbandy.se).

Gulsvart skulle dock få konfrontera Falun utan en tongivande duo: Andreas Broberg och Thomas Ahlström. Den förstnämnde var sjuk och den andre var skadad (www.oskbandy.se). Detta, i kombination med Lars Edvartsens frånvaro, öppnade upp för yngre spelare:

Robin Öhrlund får göra debut. Han kommer att få lite speltid ikväll och rycka in och känna sig för.... [(Robin)] är riktigt häftig att bevittna, en riktig lirare med fantastisk fart under skridskorna. Är övertygad att Robin går en lysande framtid till mötes och är i min bok kanske den största talangen Örebro SK producerat sedan Erik Säfström.... Jag är fantastiskt imponerad av Robin. Dribbla och köra kan alla göra, men att gå in och göra det så pass bra i defensiven, det är riktigt bra. Det är täta matcher i kvalet och han kommer säkert få vara med och lasta av där (www.oskbandy.se, Claesson, www.na.se/bloggar/jacobclaesson, Brännmyr, NA 14/2/13 s. 17).

Det var dock Falun som inledde starkast i Behrn Arena och tog ledningen redan i matchminut ’2 genom Alexander Sundström. Örebro replikerade via Lars Buskqvist i matchminut ’8. Willy Johansson och junioren Axel Jansson ordnade 2-1, respektive 3-1, för Falun och uppenbarligen bevis på att lagets offensiv fungerade. Falun spelade också med ”kniven mot strupen” för att undvika kval nedåt så motivationen torde vara hög, och deras spel ett symptom för desperation. Johansson uttryckte oro:

Vi var helt iskalla i positionsspelet, det var en katastrof. Det fick försvarsspelarna att se dåliga ut. Går mittfältarna bort sig kan inte försvarsspelarna kliva upp, för då blir det en ännu större yta bakom. Det lärde sig Falun rätt snabbt, de hittade våra luckor (NA 14/2/13 s. 16).

                     Men Gulsvart lät sig inte bli desillusionerade utan jagade reducering: Via Jimmy Berglunds välplacerade skott blev det ett faktum. Dessförinnan hade både Mikael Jansson och Martin Apelqvist haft målchanser, men misslyckats att rikta avsluten på mål. Kvitteringen kom strax innan halvtidsvila och det var via ett elegant samspel signerat Tomas Knutson och Apelqvist: Ett väggspel snett framåt i banan kulminerade i Knutsons oklanderliga avslut till 3-3. Resultatet i paus ett talande sådant – båda lagen var lika angelägna om att få bärga poäng.

                      Den andra halvleken tillhörde i huvudsak Gulsvart men Falun hade fragmentariska chanser och gjorde ”stickprov” på hemmalagets försvar, och i synnerhet Jacob Claesson i mål. Men Faluns individuella ögonblick var inte i proportion till Gulsvarts holistiska dominans: I numerärt överläge utökade Knutson till 4-3, och Björn Buskqvist till 5-3. Knutson kom runt på högerkanten och passade ur en 90-gradig vinkel in bollen till en anstormande Björn Buskqvist, som styrde in bollen i mål. Falun var nere för räkning men dödsstöten lät vänta på sig; I matchminut ’63 tvingades Claesson till en kvalificerad räddning när en blågul spelare kom loss från vänsterkanten och försökte att lobba in bollen över Claesson och in i mål. Bollen mötte dock sitt öde på ”fel” sida nätet – alltså över.

                      Sebastian Brandt hade varit tämligen anonym under matchen men även han skulle utsättas för prövningar; då Falun visade tänder och satsade allting framåt var det ofta Brandt som blockerade för att slutligen slå bort bollen och neutralisera antagonisterna. En annan spelare som utmärkte sig var Robin Olsson – ständigt gäckandes det blågula försvaret – som fungerar som en katalysator för hela laget. Tempohöjningarna slutade oftast i målchanser, och i matchminut ’79 sköt Olsson i ribban – ljudet av ekande metall kunde höras i hela Behrn Arena. Claesson förtjänar också omnämnande – den ena svettiga räddningen avlöste den andra.

                      Men det skulle finnas en tid för reducering: ”And indeed there will be time/To wonder, ’Do I dare?’ and, ’Do I dare?'/Time to turn back and descend the stair" (Eliot, Love Song of J. Alfred Prufrock). Den kom i matchminut '84 och via en retur från Claesson. Pär Bäckmans var definitionen av ”rätt man vid rätt tillfälle” och behövde inte anstränga sig nämnvärt för att ordna slutställningen 5-4. De resultatmässiga förhållandena identiska med dem när lagen möttes i finalen av Quality Hotel Cup under hösten 2012. Falun satsade, likt Ikaros, högt men föll i slutändan.

                      Falun skulle envisas med att få till målchanser och under klimax i slutminuterna hade bortalaget ett par gyllene lägen: En lyra blev till ett skott på mål då en blågul spelare slog till den på volley, och två hörnor på övertid skapade fortsatta målchanser. Då slutsignalen ljöd hade inte bara två poäng inkasserats, utan också en försäkran om kval till Elitserien. Helhetsbilden var att Falun började starkt, men slocknade ju längre matchen led:

En jämn match där Örebro hade vissa problem på vänsterkanten när Falun kom i snabba omställningar. Man satte en hög press och fick hemmalaget att slarva gång efter annan. I den andra orkade man inte och Örebros seger var till slut välförtjänt (www.oskbandy.se).

Målskytten Björn Buskqvist framhävde att laget kan spela bättre i alla lagdelar, men att han också var tillfreds med att lagets beslutsamhet till slut ordnade två poäng (NA 14/2/13 s. 17).

Henrik Brändh summerade utgångsläget inför kvalet till Elitserien:

Mycket tyder [(…)] på att ÖSK vinner serien, fyra poäng skiljer ner till tvåan Kalix. Det betyder i sådana fall att ÖSK får möta Ljusdal och Vetlanda från Elitserien samt tvåan från allsvenska södergruppen, just nu Tranås, i den ena kvalgruppen. De två bästa lagen spelar i Elitserien kommande säsong (www.na.se).

Det skall tilläggas att matchen spelades inför ca. 300 åskådare i Behrn Arena.