- -
Två poäng i premiären - Selångers totaldefensiv höll på att kväva Gulsvart
Örebro åkte upp till Medelpad och Gärdehov för att konfrontera ett listigt Selånger, vars spelidé höll på att knäcka Gulsvart. Då Selångers Patrik Eriksson påpassligt höll sig framme framför Gulsvarts Mikko Peri i målet var reduceringen ett faktum - Skulle detta bli embryot till Selångers vändning? Eller skulle Örebro hålla undan?
Mikko Peri stod i mål. Erik Wallman stod vid sidan om. Och Johan Sandh stod där igen – Sandh var tillbaka från sejouren i Katrineholm/Värmbol…
… tillbaka var också Selånger – I Allsvenskan. Lokaltidningen hade gjort stickprov på stan och även om inte alla hade en personlig relation till klubben var rösterna dock samstämmiga om att det var roligt att klubben hade gått upp en division. Bandyn fick dock stå i skuggan av fotbollen denna dag, då avgörandets tid var kommen för GIF Sundsvall.
Sebastian Brandt har haft ett häpnadsväckande målfacit under försäsongen och som en logisk förlängning sträckte den sig också in i seriespel – 1-0 för Gulsvart kom redan i matchminut ’7 och föranleddes av en väldigt typisk situation för matchen i sig: Selånger hade hela laget samlat inom en radie på 10-15 kvadratmeter och Gulsvart fick anpassa sitt spel. Brandt höll sig framme efter ett anfall och hann slå in bollen från en snäv vinkel då målvakten redan var satt ur spel efter ett tidigare ingripande.
Selånger spelade företagsamt och efter sina resurser. Det tvingade Örebro, som dominerade bollinnehav under den första halvleken, att ta vara på de få luckor som öppnade sig. Detta yttrade sig i sporadiska långskott samt en och annan lyra till någon av anfallarna. Mattias Söderman hade ett välartat distansskott från 15-20 meter men Selångers Johan Karlsson fick sträcka ut sig och göra en av flera kvalificerade räddningar. Buskqvist tog enligt tradition ner en och annan lyra men då var Karlsson eller off-side i vägen. Örebro tilldelades flertalet hörnor under den första halvleken som en direkt konsekvens av Selångers täta offensiv. Vem som fyller tomrummet efter Jimmy Berglund och hans bössa återstår att se, men en kandidat är i alla fall Sandh: han utökade sånär på gästernas ledning på en av dom men ett effektivt hörnrus var i vägen. Örebro brände för övrigt hela elva hörnor under matchen.
Selånger hade inte mycket till offensiv under den första halvleken:
Dålig kommunikation i Selångers defensiv orsakade bolltapp till gästernas favör. Selånger-fostrade Erik Sundin, för tillfället klubblös, fick stå på läktaren och bevittna hur Brandt utökade gästernas ledning till 2-0 precis innan huvuddomare Anders Svensson blåste för halvtidsvila. Målskytten stod för en renodlad individuell prestation. Två mål från den defensive mittfältaren…
Helhetsintrycket av den första halvleken är att Gulsvart inte spelar holistiskt, dvs. som ett lag, utan förlitar sig på den individuella skicklighet som finns i laget. Talangen Robin Öhrlund, som enligt läsarna blir årets utropstecken, stod t.ex. för en handfull fina finter med boll. Till slut kunde han oskadliggöras av Selångers defensiv, då han blev omringad. I dessa sammanhang märktes Robin Olssons frånvaro, som enligt läsarna är den spelare som saknas mest i år, då han hade förmågan att "göra någonting av ingenting". Adam Wijks initiativförmåga saknades likaså, liksom Erik Wallmans auktoritet och överlag var det väldigt tyst på plan bland spelarna i Örebro. Huvudtränaren Patrik Twines uttalade önskan om att minska bolltransporter och våga släppa boll infriades ibland, ibland inte. Ett annat genomgående tema var att Örebro anpassade sig till Selångers tempo, och inte tvärtom.
Peri fick – efter en lugn första halvlek – kapitulera då Selångers nyförvärv Patrik Eriksson höll sig framme och utnyttjade Daniel Edströms retur. Peri räddade alltså den sistnämndes skott med en benparad men sedan gick bollen rakt i famnen på Eriksson. Däremellan existerade ett stort öde land och unge liberon Jonas Grethes orutin kanske lös igenom vid detta tillfälle?
Men närmare än en ribbträff kom aldrig Selånger kvitteringen:
Gulsvart skulle dock få en sista möjlighet, att på övertid, punktera matchen men även den uteblev då Selånger manifesterade ett effektivt rus. Slutresultatet skrevs till 2-1 för Örebro. Sundin fick dela ut pris till matchens bäste spelare i respektive lag, och utmärkelsen gick till målvakten Karlsson i Selånger och till Brandt i Örebro.
Om ödet velat annorlunda kunde det ha skiljt två divisioner mellan dessa lag (Selånger kvalificerade sig inte in på sportsliga grunder och Örebro var en hårsmån från Elitserien) men Örebro skall vara nöjda med poängen. Matchkvaliteten var låg och överlag måste Örebro höja sig markant om laget skall kunna hävda sig mot en av seriefavoriterna, Haparanda/Tornio, i nästa omgång.
Källförteckning
Lidholm, Per. "Föll Med Flaggan I Topp." www.st.nu. Sundsvalls Tidning, 2 Nov. 2013. Web. 3 Nov. 2013.
