World Cup reflektioner
World Cup är över. Zorkij vann en helrysk final och var värdiga vinnare. Men är Sandviken värdiga arrangörer av cupen? Meningarna om det går isär och har delat upp bandyfolket i två läger. Här försöker jag ge min bild av hur det är.
World Cup berör. Så är det och i vissa fall tar det sig i uttryck på bra eller mindre bra sätt. Det handlar delvis den här krönikan om.
Men om vi börjar med det sportsliga så var det blandat godis vi fick ta del av. En del riktigt goda bandykarameller bjöds vi på. Gruppspelsmatchen mellan Hammarby och Västerås var en sådan. Två bra lag som verkligen ville visa det andra vilket grönvitt lag som är det bästa. I den här matchen var det Hammarby, sett till spelet i alla fall men resultatmässigt var det VSK som vann med 3-2. Tänk vad ologiskt idrott är egentligen. Dom gånger jag har tyckt lite synd om Hammarby är inte många gånger men i den matchen var man värd ett bättre öde än att förlora och därmed också försvinna ur cupen.
En annan match som smakade som den bästa saltlakritsen var Zorkij-SAIK i semifinalen. Fart, finess och spänning. Den hade det mesta, ja t o m felpass av SAIK tre gånger om, vilket också resulterade i tre Zorkij mål. Det händer inte ofta att SAIK-spelare hittar fel klubbor men i den här matchen hände det och därför så förlorade man också finalplatsen. Men ser man bortom dom misstagen så var SAIK minst lika bra som dom blivande cupmästarna. SAIK-Edsbyn var också en batalj som bara bevisar att dom två klubbarna inte direkt gillar varandra. Det var så där slutspelshett så nästan temperaturen i en annars svinkall arena, steg med 100 grader.
Men så fanns det matcher som fick var kallare än en 3,5:a i kylskåpet. Nämner inga matcher men av cupens totalt 31 matcher så var det allt för många som både saknade spänning och kvalité och tyvärr så blev finalen lite av den karaktären. Två lag som spelade sin tredje match på en dag. Det påverkade verkligen kvalitén. Det fanns ju skäl att tro på en fartfylld och underhållande match men både Zorkij och Jenisej verkade ha slut på ?????? (enligt googles översättning, bensin). Men Zorkij visade ändå att man var värdiga vinnare av cupen.
En annan vinnare tycker jag att Kungälv var. Vilka överraskningar man bjöd på. Först i Lidköping där man lade grunden till succén genom att vinna mot Villa med 4-3. Sen körde man över Broberg för att sedan spela oavgjort mot Jenisej i sista gruppspelsmatchen. En poäng som betydde att man förpassade sig själva till första platsen och skickade Jenisej mot Dynamo Moskva, något Dynamo förlorade på, skulle det visa sig.
Sen var man bara en axel från att fixa en semifinalplats också. I matchens absoluta slutskede så får Västerås en hörna då backen i Kungälv ska ta ner en boll och får den på axeln, ut till en hörna. Min första tanke var då: Nu blir det mål! Så blev det och i straffläggningen blev sedan cuplaget VSK vinnare. Men IFK kan tillsammans med cupens bästa klack, enda?, åka hem till Skarpe Nord och se fram emot en mycket trevlig säsong. Varningens finger är höjt!
Även SAIK ska nog ta med sig mycket från den här cupen. Man har visat att trots tappade spelare som Berlin, Lusen och Mikko, kommer man att vara med i toppen även i år. I vissa stunder var det briljant spel och kan man bara hålla sig från fler skador, blir man att räkna med. Nu visade skadan på Löfstedt att man är sårbar för sådant och härmed så förbjuder jag alla sjukdomar och skador.
Edsbyn har jag som lite av en favorit till guldet i år och jag tycker man visade att man ska finnas med i dom diskussionerna. Ska inte påstå att det är spelet från glansdagarna som åter funnit plats i Ovanåkers kommun men får man ihop det, blir man livsfarliga.
Sen har vi även dom sura karamellerna i påsen. Precis som förra året så blev Villa turneringens stora besvikelse. Två raka förluster ledde till en helt betydelselös match mot Broberg, som man vann, utan att imponera dock och med mindre än en vecka kvar till premiären mot SAIK, tror jag nog Ari har mer bekymmer än vad Isaksson i SAIK har över Löfstedts skada. Det såg oinspirerat ut i Villa-lägret. Visst, man hade skador på viktiga spelare, Daniel Andersson och Pär Törnberg b la. Men om ryktet jag hörde är sant, det att Villa är uppdelat i två läger, dom som har spelat där länge och dom som är nya, ja, då har man ännu större bekymmer än skadorna. Interna stridigheter är aldrig bra och det drabbar väl de allra flesta klubbar, även SAIK har haft dom bekymren. Villa är en finalkandidat i mina ögon, om man får alla med på samma tåg mot Friends Arena.
Mikael Bratt gick tidigt i höst ut med att i Broberg siktar man minsann på final och guld. Kort och gott, Micke gjorde en Brynäsare. Skillnaden är att Tommy Jonsson i Brynäs hade nog tänkt lite mer på det uttalandet och hade också grund för det än vad Micke har. Gillar Bratt. En kul göteborgare som sprider glädje och har många goa kommentarer. Men käckhet vinner inga guld. Om Broberg står som guldhjältar på Friends Arena i mars, ska jag personligen vandra från Ockelbo till Arkhangelsk och söka jobb som karaokevärd på närmaste bar…
Jag har inte hört några vittnesuppgifter om att Tony Lindqvist ska ha siktats vid Dalälven med ett fiskespö i handen. Men något säger mig att det snart kan vara så. I Dynamo Moskva finns det inget som hedersamma förluster, otur eller ”synd, bra jobbat i alla fall”. Det är SEGRAR som gäller och det syntes på spelare och framförallt Tony efter förlusten mot Jenisej i lördags. Har nog aldrig sett tommare blickar i bandyutövares ögon förr och frågan man ställer sig: Hur långt var samtalet från presidenten till Tony och vad blev sagt? Jag har försökt leta information på Dynamos hemsida men översättningen till engelska funkar sisådär, om man säger så. Vi får väl avvakta och se om Tony får chansen att tjäna eller fiska laxar….
Nu så tänkte jag komma till det här med vad World Cup gör för människor. Sedan cupen flyttades från Ljusdal till Sandviken så har det först många diskussioner, både här och där. Det mesta handlar om att Ljusdal ska minsann ha tillbaka cupen, för det är där den hör hemma. T o m på mitt jobb så säger folk som inte ens är intresserad av bandy, att cupen ska väl ändå spelas i Ljusdal?
Jo det kanske man kan tycka. Om man väljer att leva kvar i det som var, det förflutna med andra ord. 2008 när cupen spelades sista (oops, fel ord, senast..) i Ljusdal, var isen bedrövlig och finalen fick flyttas till Edsbyn och Dina Arena. Det gjorde att internationella bandyförbundet bestämde att cupen ska spelas inomhus hädanefter. Valet blev Sandviken och helt plötsligt så var SAIK i skottgluggen. Mycket beror nog det på att i internationella bandyförbundet så sitter ju SAIK-profilen Arne Anderstedt med. Men att det skulle ha någon påverkan till att cupen hamnade just i Sandviken, tror inte jag.
Nu har cupen spelats fyra år i Sandviken och det har väl inte varit den publiktillströmning som man hade hoppats. Glest på läktarna och ingen stämning är ord som i alla fyra år, stämplat cupen. Och jag kan väl hålla med om att det är inget jätteröj dom fyra dagar som cupen spelas men nu är det ju så att jag är så pass gammal att jag har upplevt ganska många World Cup även i Ljusdal och jag minns matcher även där på klassiska IP, som jag har stått tillsammans med 10-15 personer och tittat på match. Sen att den klassiska nattmatchen mellan Ljusdal och Bollnäs var en match med SM-final känsla, är en annan sak. Ska man jämföra World Cup i Ljusdal och Sandviken och bara titta på den matchen, ja då ska cupen definitivt tillbaka till Ljusdal.
Men nu är det ju inte så och det tror jag att folk måste börja acceptera. Lagen som spelar i World Cup vill ha bra is och det är man inte garanterad i mitten av oktober på en utomhusarena. Och eftersom bandyförbundet har tidigarelagt elitserien så kan inte cupen spelas senare. Ryska lag som Dynamo, Zorkij och Jenisej åker inte hundratals mil för att spela på en is som har inslag av höstlöv och vattnig.
SAIK som klubbarrangör gör det man kan och jag fick känslan från pressläktarens sida att det var åtminstone mer folk i år och att den allmänna känslan var bra. Sen finns det saker att förbättra. Ta bara en sådan sak som när det blev mål. Då släcktes arenan och spotlighten riktades direkt på målet och målvakten som fick vittja nätet. Kul. Nu var det här tydligen direkta order från huvudarrangören att så skulle det vara. Men det förstörde många fina jubelbilder för alla fotografer. Tänk på det nästa gång!
Sen är det ju aldrig bra när en offentlig sportjournalist går ut i etern och direkt sågar hela arrangemanget. Magnus Wahlman levererar lysande referat gång på gång och han börjar nästan komma upp i Granqvistklass. Men hans krönika i torsdags på radion som handlade mest om hur mycket bättre det var förr. Kändes bara som ett påhopp på Sandviken och SAIK. Han menade att allt var bättre i Ljusdal och hans intresse för cupen hade dött då den lämnades över till Sandviken. Men då undrar jag, Magnus. Varför åker du till Göransson Arena då? Det finns ju mängder av folk som inte bryr sig om den här cupen och dom gör det enkelt för sig, dom struntar att åka dit. Men det är klart att om man får ett VIP-kort och plats i en loge, kanske det inte gör något att sätta sig där och få uppslag till en sågning dagen efter. Nä, den krönikan tror jag inte gynnande bandyn eller World Cup och jag tror nog att bandyfolket i Sandviken hellre ser att Magnus Wahlman kommenterar Brynäsmatcher hädanefter. Då är du briljant, herr Wahlman.
Ja just det. Det var en sak till. För flera år sedan så uttalade sig samme man om Joel Othén att ”så länge SAIK inte har en målvakt av klass, kommer man inte vinna SM-guld” 2011 och 2012, räcker det?
Försvarstal av en idiot? Ja, väl själva. Men jag hävdar i alla fall att det inte var bättre förr. Kanske folkfesten, ja. Jag kan faktiskt också bli nostalgisk och tänka tillbaka på IP i Ljusdal med allt vad det innebar. Men World Cup handlar väl om bandy också och inte vem som vann glöggmatchen?
Bandy åt alla!!!
