Tottenham - Middlesbrough 1-1
Det bjöds inte på snöblandat regn i London, istället fick Boro och Tottenham dela på ett hav av soldränkt gräs.
Det var Tottenham som utnyttjade ytorna mest och bäst i första halvlek, men Afonso skrämde nog en del när han kallt rullade in returen på Aliadieres skott redan efter någon minut. Tyvärr blåstes det, korrekt ska sägas, för offside. Sedan var det mest Tottenham. Boros vänsterkant med unge backen Grounds och Downing hade enorma problem med sina motståndare Lennon och Hutton. Lennon kutade runt på planen som en galning och Hutton hade Downing i bakfickan. Tottenhams kreativa spelare älskade dom stora ytorna som bjöds och efter stor oreda i Boros försvar lyckades Grounds oturligt nog att stöta in bollen i eget mål, Lennon var sista Spurs-spelare på bollen. Målet kom inte som en överraskning och Tottenham fortsatte att dominera även om Boro spelade upp sig och kunde etablera lite tryck efter några hörnor och långinkast i slutet av första halvlek.
Andra halvlekens början var en fin sådan. Spelet böljade fram och tillbaka som en länge saknad sommarvåg, man myste faktiskt framför datorskärmen. Det var småfarligt mest hela tiden. Riktigt farligt blev det när Berbatov via Pogatetz träffade stolpen. Berbatov, som är kustligt lik den store skådespelaren John Cazale, låg kvar och ville ha straff. Domaren som var mycket bra idag lät honom dock ligga kvar på gräsmattan som den lille bebisen han kan vara ibland.
Boro gjorde två logiska byten tjugo minuter in i andra halvlek. Självmålaren Grounds fick lämna plats åt Adam Johnson och Rochemback bytte av Arca som en stund tidigare varit nära att få sitt andra gula efter en klumpig tackling. Bytena betalade av sig med en gång och Boro etablerade ett fint tryck på Tottenham. I sextionionde minuten såg Downing hur Tottenhams försvar öppnade upp sig och delade sig som någonsin Röda Havet, han tog chansen och klippte till med fel fot. Via Jenas borrade sig bollen in i Cernys vänstra hörn. Mycket fint 1-1 och en fin revansch efter Downings mediokra första halvlek.
Boro fortsatte att tvätta bort tråkstämpeln med en vågad offensiva satsning när man med sitt sista byte satte in Tuncay istället för skadade O'Neil när det återstod lite mindre än tjugo minuter. Och offensivt blev det, helt plötsligt var det Boro som bestämde ute på den gröna mattan. Afonso fick två fina chanser inom loppet av bara några minuter, först ett friläge där bollen till slut rullade precis utanför stolpen, sedan var han ytterst nära att komma först på ett inspel från Aliadiere. Kapten Pogatetz var sen nästa man att missa ett gyllene läge när ett långt inlägg damp ner precis vid hans fötter i straffområdet. Österrikaren fick dock inte till det med kontakten mellan hjärnan och benen och chansen rann ut i sanden. Visserligen hann han med att sparka Dawson i huvudet, lite klädsamt sådär, innan han återvände till eget straffområde.
Tottenham kom upp och kunde andas ut lite när Tom Huddlestone hade en bra frispark, men sen var det Boro igen. Tuncay försökte dribbla sig igenom Spurs försvar. Afonso försökte dribbla sig igenom Spurs försvar. Rochemback försökte lyfta in den i straffområdet. Men hela spektaklet slutade dock med en resultatlös Tottenham-frispark.
Matchen slutade 1-1. Afonso spelade lika med Woodgate men borde minst gjort ett mål. Rochemback gjorde ett bra inhopp. Schwarzer gjorde en bra match i målet. Hela laget spelade tamejfan bra i andra halvlek! Sist men inte minst måste vi hylla vår gigant i försvaret. Wheater är redan världsklass och han kommer leda Englands backlinje i en nära framtid. Inte Ferdinand om ni nu trodde det.
